Mördade sin chef

Utifrån trapphuset hördes genomträngande skrik av smärta och dödsångest.När Gunnel Dahlström öppnar lägenhetsdörren finner hon sin grannes blodiga lik, och genom portens glasrutor ser hon en man som fixerar henne med blicken. Mördaren. 

Tisdagen den 25 augusti 1970, strax efter klockan fyra på eftermiddagen promenerar Cyril Val-Johnson över Tranebergsplan i Stockholmsförorten Alvik. Den före detta Cambridgestudenten är vid den här tiden en 36 år gammal tvåbarnsfar ursprungligen från Freetown i Sierra Leone. Hans pappa var polis, men själv arbetar han som radio- och tv-reparatör.

/wp-content/uploads/content/historiskt/radioreparatoren-far-kortslutning/preludin.jpgCyril Val-Johnson är välklädd, det är han så gott som alltid, i ljusblå Harringtonjacka, svarta byxor och bruna mockaskor. Han är på väg till sin tidigare arbetsgivare Nils Swartling på AB Signalradio för att hämta ut innestående lön. I handen har han en svart väska med fyra trettio centimeter långa knivar och en batong. Kroppen är full av Fenmetralin, ett amfetaminliknande preparat som innan det förbjöds 1965 sålts under varumärket Preludin som bland annat bantningsmedel.

Snabba pengar

De senaste tre åren har varit lite sisådär för Cyril Val-Johnson, som oftast bara kallas Val. Sedan hans barns mamma sparkat ut honom har han ägnat sig åt gitarrspel, kvinnor och på senare tid även droger, någonting som dock är långt ifrån ovanligt under det tidiga 70-talet. ”Han vill inte jobba. Han vill hellre tjäna snabba pengar”, berättar en av hans före detta flickvänner. Cyril Val-Johnson är dock en man som sällan står rådlös, och när det inte är arbete som ger honom pengar är det som sagt de snabba idéerna.

I maj 1970 är han på besök hos Marianne Andersson, ett annat av hans många ex, och studerar med uppenbart intresse hennes tv. En knapp månad tidigare har Sveriges Radio, SVT skulle inte grundas förrän 1977, börjat sända i färg, och en ”färg-tv” är högsta mode och samtidigt dyr statuspryl. Marianne Anderssons tv är av den äldre svartvita modellen, en sak som Cyril Val-Johnson med sina kontakter i branschen säger sig kunna avhjälpa. Efter en stunds tvekan låter hon honom ta den med sig för att få den utbytt mot en färg-tv. Det är det sista hon ser av både tv:n och Cyril Val-Johnson, som tillhör de sorglösa personer som utan skrupler kan lura sina vänner och samtidigt förvånas över att de blir arga av det.

Radioreparatör med revolver

Hos Rubin Service, Cyril Val-Johnson har nästan lika många arbetsgivare som fästmör, försvinner det oförklarligt mätinstrument sedan deras nye anställde kommit på plats. Han lånar pengar av sin chef, och berättar liksom i förbifarten att den stora kniv han har är till för att ge hans svärfar en läxa, en händelse som lämnar obehaglig eftersmak då ingen vet om han menat allvar eller inte. När Cyril Val-Johnson en dag kommer till jobbet med en skarpladdad revolver innanför byxlinningen är måttet rågat, och han får sparken. Vid det här laget är alla på firman rädda för honom.

/wp-content/uploads/content/historiskt/radioreparatoren-far-kortslutning/SignalHuset.jpgEn annan av hans arbetsgivare är som sagt Signalradio i Alvik, bilden till höger, en firma som drivs av 62-årige Nils Swartling och i huvudsak säljer reservdelar och utför reparationer. Där jobbar Cyril Val-Johnson under några månader i slutet av 1968, men har sommaren 1970 börjat igen som extraanställd. Vis av föregående misstag betalar Nils Swartling inte längre någon fast lön till Cyril Val-Johnson, utan istället arvode på varje apparat denne gör klar. I början av augusti skickar Nils Swartling honom till en kollega på andra sidan staden för att hämta två kasettbandspelare. Cyril Val-Johnson ställer gärna upp, men på eftermiddagen samma dag upptäcker Nils Swartling att det saknas en rörvoltmeter och en batterieliminator, två förhållandevis dyra instrument. Även hans anställde saknas. På golvet står kartongerna med de bägge bandspelare denne hämtat tidigare. Den misstänksamme Nils Swartling känner försiktigt på dem, de är uppenbart inte tomma, däremot skramlar de på ett oväntat sätt. När han öppnar dem visar det sig att istället för bandspelare innehåller de löst järnskrot. Nils Swartling polisanmäler Cyril Val-Johnson.

Intresserad av knivar

Tjugo över fem på eftermiddagen den 25 augusti ringer det på dörren i Siv Sjöholms lägenhet på Rålambsvägen 65. Hon öppnar och får som en inte odelat positiv överraskning se Cyril Val-Johnson kliva in. De har tidigare varit ett par, men förhållandet tog slut när Cyril satte en kniv mot hennes hals.

– Han var intresserad av knivar, berättar hon.

Trots detta har de haft sporadisk kontakt, så gott som alltid dock på Cyril Val-Johnsons initiativ.

Mot sin vana varken hälsar han eller tar i hand den här gången. Han är svettig trots att sommarvärmen är förbi, och har inte sin vanliga väska, men däremot famnen full av saker: två par glasögon, plånbok, en tröja och ett häfte med monteringsanvisningar från Siemens.

– Får jag låna badrummet? Jag behöver tvätta av mig, frågar han, och slänger sina saker i soffan och en hopknycklad tunnelbanebiljett i askkoppen.

När han kommer ut ur badrummet är skjortan blöt på flera ställen, och Cyril Val-Johnson ler urskuldande. Han berättar att han skurit sig i fingret på jobbet och ber samtidigt om ett plåster. I bakhuvudet gör Siv Sjöholm reflektionen att det är underligt att blodfläckarna varit så lätta att tvätta bort, som om de varit helt färska, men tanken försvinner lika hastigt som den kommit. Hon bjuder på en öl, och de sätter sig och kallpratar.

Det är väl inte du som gjort det?

I bakgrunden skvalar radion, och kvart över sex kommer P3:s nyhetssändning som rapporterar om mordet i Traneberg.

– Usch vad hemskt, säger Siv Sjöholm, det är ju här.

Cyril Val-Johnson skakar på huvudet.

– Nejdå, det är inte här. Det är uppe vid Alvik, säger han lugnande.

– Jaså, det är väl inte du som har gjort det? frågar Siv Sjöholm flinande, och de skrattar gott åt skämtet.

Hon kan efteråt inte förklara varför, men någonting i hans röst gör att skrattet skorrar. Morgonen därpå sitter Siv Sjöholm och ögnar igenom tidningen. Där står mer utförligt om mordet i Traneberg, /wp-content/uploads/content/historiskt/radioreparatoren-far-kortslutning/DSC_3368B.jpgoch ju längre hon läser desto mer framträdande blir rynkan i hennes panna. Hon vet att Cyril Val-Johnson arbetat på Signalradio, och av en ingivelse plockar hon upp den hopknycklade tunnelbanebiljetten som ännu ligger i askkoppen. Den är klippt kvart över fem, bara fem minuter innan Cyril Val-Johnson ringt på dörren kvällen innan, och trots att han sagt sig komma från Hötorget, som ligger i zon 1, är den här biljetten klippt i zon 2, samma zon som mordplatsen i Alvik. Hon går ut i badrummet och begrundar de svaga blodfläckar som ännu syns på handduken. Sedan ringer hon polisen.

Pank men uppfinningsrik

På morgonen den 26 augusti beger sig Cyril Val-Johnson till en bilhandlare på Södermalm, natten har han tillbringat hos ett par vänner några kvarter därifrån. Han tittar på en röd Ford Taunus av 1965 års modell, en bil som faller honom i smaken. Som vanligt är han pank, men också uppfinningsrik, och ber försäljaren att få ta en tur ut till Gärdet med det dubbla syftet att provköra och samtidigt hämta pengar av fästmön som han säger bor där. Försäljaren följer med, och efter att ha tankat parkerar de utanför porten till Studentbacken 27.

Cyril Val-Johnson envisas med att bilförsäljaren ska följa med upp i lägenheten, vilket denne tvekande går med på, men halvvägs upp i trappan kommer Cyril Val-Johnson på att han parkerat slarvigt och går ut för att rätta till malören. Försäljaren följer efter, en sak som verkar göra Cyril Val-Johnson brydd tills han med ett skevt leende räcker över sitt pass för att bilhandlaren ska känna sig säker. Fylld av onda aningar, men lugnad av passet han håller i handen ser försäljaren Cyril Val-Johnson runda hörnet för att parkera på ett säkrare ställe. Nästa gång han ser honom är vid rättegången många månader senare.

Ett dödligt erkännande

Redan på kvällen samma dag får Eskilstunapolisen syn på den efterlysta röda Forden med registreringsnummer A45573, och Cyril Val-Johnson grips och skickas tillbaka till Stockholm. Under förhören nekar han och ändrar sin historia så många gånger att även han själv har svårt att hänga med, men bit för bit, och med hjälp av polisens tekniker, kryper det fram vad som hände inne hos AB Signalradio på eftermiddagen den 25 augusti. Cyril Val-Johnsons och Nils Swartlings återseende är inte överdrivet glatt och lyckligt, Cyril Val-Johnson vill ha pengar, Nils Swartling sina bandspelare.

/wp-content/uploads/content/historiskt/radioreparatoren-far-kortslutning/Skrivmaskinen.jpgEfter en längre stunds ordväxling kommer de överens om att Cyril Val-Johnson får sina pengar under förutsättning att han skriver under ett papper där han erkänner sig ha tagit de saknade apparaterna. Det till hälften utskrivna erkännandet sitter ännu i skrivmaskinen när polisen senare kommer dit, och på golvet ligger en omkullvält pall och en nedriven kartong kuvert. Både på väggen och golvet finns tydliga blodstänk. Någon gång under utskriften av dokumentet har det gått upp för Cyril Val-Johnson att om han sätter sitt namn under det här kommer det att föra honom raka vägen till Rådhusrätten, och han tar upp en av knivarna, en 35 centimeter lång skarpslipad så kallad permissionsbajonett.

Ta fast rånaren

Med ett kraftigt hugg sänker han kniven bakifrån rätt i axeln på den sittande Nils Swartling. Hugget tränger djupt in och spräcker skulderbladet och kraften är så stor att hela knivbladet böjs. Nils Swartling försöker fly, men kommer inte undan sin baneman som förföljer honom under upprepade hugg både i ryggen och bröstet. Två revben huggs av, en bröstkota skärs sönder och ett av huggen går rätt in i ryggradskanalen. När den skrikande Nils Swartling till sist faller ihop döende i trappuppgången har han tio djupa knivhugg och kraftiga avvärjningsskador. På vänster hand är senorna avskurna ända in till benet, och han dör av inre blödningar.

/wp-content/uploads/content/historiskt/radioreparatoren-far-kortslutning/Kniven.jpg

Den blodiga kniven sedd uppifrån

Skriken har lockat ut grannarna, och det är nu Gunnel Dahlström får syn på Cyril Val-Johnson när han springer ut genom porten. Impulsen att förfölja slocknar tvärt när han vänder sig om och spänner blicken i henne, men hon skriker i alla fall ”Ta fast rånaren”, ty det är vad hon tror det rör sig om. Vid det här laget har fler grannar kommit ut, och Cyril Val-Johnson springande försvunnit ner för backen mot Tranebergsplan. Vid KFUM:s studenthem på Vidängsvägen går han ner i källaren och tar av sig sin blodfläckade jacka, och slänger bort väskan med de kvarvarande knivarna, själva mordvapnet ligger under Nils Swartlings döda kropp. Cyril Val-Johnson promenerar så lugnt han kan bort till tunnelbanan och köper biljett hem till Siv Sjöholm. Klockan är nu kvart över fem, och ambulans och polis är redan på plats på Tranebergsvägen 76.

Dear åklagare

/wp-content/uploads/content/historiskt/radioreparatoren-far-kortslutning/MordarensJacka.jpgEskilstunapolisen överlämnar alltså Cyril Val-Johnson till kollegorna i Stockholm. Bevisningen är överväldigande. Hans fingeravtryck finns på ett kuvert adresserat till honom i fickan på den blodiga blå jacka som hittas i studenthemmets källare, men han säger sig aldrig ha sett vare sig den eller kuvertet. Bilden till höger visar hans jacka med blodfläckarna markerade.

Att han har ett pantkvitto på sig för en av de stulna bandspelarna, den identifieras genom sitt serienummer, beror på att mannen i pantaffären skrivit fel, menar han, och att hans skor har blodfläckar från två olika människor, med samma blodgrupper som han själv och Nils Swartling, är en ren slump Cyril Val-Johnson inte värdigas förklara, och att två vittnen sett honom springa därifrån beror på att de tagit miste.

En halv skjortknapp hittas på golvet hos AB Signalradio, en skjortknapp som perfekt matchar en annan halv sådan på den blodiga skjorta han tvättat av hemma hos Siv Sjöholm, och mordvapnet identifieras som en kniv som försvunnit hemma hos en bekant till Cyril Val-Johnson samma dag som denne varit där, men det är saker som enligt honom bara är sammanträffanden utan betydelse. Slutligen menar han det hela vara en olycka som skett därför att Nils Swartling sprungit på kniven och på så sätt tillfogat sig själv de tio huggen. Den 18 mars 1971 döms Cyril Val-Johnson till tio års fängelse och livstids utvisning för mord, en gärning han aldrig till fullo medger.

”Dear åklagare, it is very difficult to express my feelings and the situation I find myself in just now in connection with my case”, skriver Cyril Val-Johnson i ett brev. Det är troligen ingen överdrift.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.