Obstinata vakter

Häromdagen skulle jag lämna ett urinprov, men lyckades hamna i en hetsig diskussion med en av vakterna.

Det var på förmiddagen strax efter 09:00 och jag kom ut från toaletten. Trettio sekunder senare kom ett par vakter och sa att jag skulle lämna urinprov.

Då frågade jag om de inte såg att jag precis kom ut från toaletten. Jodå, det såg de, men skulle ändå komma och anmoda mig direkt.

Att jag enligt lag är skyldig att lämna ett urinprov närhelst en vakt ber om det köper jag utifrån den situation jag befinner mig i. Men det måste väl ändå gå att vara lite smidig.

Order från huvudkontoret

När jag frågade om varför de inte kunde vänta en halvtimme innan de kom fick jag inget bra svar. Utan den av vakterna som hade ansvaret konstaterade mest att han hade en upplagd plan för hur urinproven skulle tas och att jag inte skulle ifrågasätta detta.

Till saken hör att det var väldigt många som denna dag skulle lämna urinprov. Någon gång om året begär nämligen Kriminalvårdens huvudkontor att ett urval av samtliga intagna i Sverige ska lämna urinprov och detta ska ske under samma dag. Detta var alltså en sådan gång, vilket innebar att många fler än mig skulle lämna.

Det hade därmed inte varit något som helst problem med att avvakta innan man kom till mig. Resultatet blev nu att jag tvingades sitta och vänta i vaktkuren till dess att jag kunde urinera igen. Regeln är nämligen sådan att när en intagen väl har anmodats urinprov måste denne stå under konstant uppsikt av en vakt för att undvika att det sker någon manipulation.

Redde ut allt

Jag hamnade alltså i ett hetsigt resonemang med vakten. Slutligen sa han att han inte ville diskutera längre. Då pratade jag med ett par av hans kollegor, som till stor del höll med mig om att det visst hade gått att vänta eftersom man såg att jag precis hade kommit ut från toaletten.

På eftermiddagen pratade jag dock med den aktuelle vakten, efter att vi lugnat ner oss. Vi kom fram till att vi bägge två hetsat upp oss mer än nödvändigt, och att vuxna människor naturligtvis ska kunna ha en hård diskussion utan att det blir en massa tråkigheter, även om den ene är vakt och den andre är fånge. Det får jag faktiskt medge, här på Tidaholm är det inga problem att bli arg och skrika lite, medan minsta lilla verbala utbrott på en del andra anstalter leder till isolering.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.