Dumburken

Jag lägger mig på min brits och sätter på dumburken,
tittar lite på TV, trots att jag känner mig purken.

Jag lägger mig på min brits och sätter på dumburken,
tittar lite på TV, trots att jag känner mig purken.

Med fjärren i hand jag genom kanalerna zappar,
tills mina ögonlock ger upp och jag ut i sömnen schappar.

För mycket TV har det under åren blivit,
jag stirrar på skärmen som mig tröst har givit.

Det är kanske konstigt att jag i en plastlåda finner stöd,
men det är bättre än att låta en talande tystnad bli min själsliga död.

 


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.