Visitation!

Häromnatten hade vi en nattvisitation där vi rycktes ur vår nattsömn och tvingades ut från våra celler.

Senaste nytt från anstalten Tidaholm är att säkerhetsgruppen genomförde en nattlig visitation.

Just att det sker efter inlåsning är relativt ovanligt.

Även om olika typer av visitationer sker dagligen så är det inte lika ofta som våra celldörrar slits upp efter mörkrets inbrott.

Hittade inget viktigt

Men häromnatten var det alltså dags. Säkerhetsgruppen försökte vara diskreta och smyga sig fram på baksidan av paviljongen där jag bor, men jag såg dem eftersom min cell har fönster mot muren. Först tänkte jag inte så mycket på det, men bara ett par minuter senare hörde jag ett par celler på min avdelning snabbt låsas upp följt av ett barskt konstaterande från en av de blåklädda vakterna:

– Då var det visitation!

Flera celler söktes igenom av en hel armé av vakter. Ingen av oss visste vem som var näst. Under ett par timmar gick personal och en knarkhund igenom en tredjedel av alla bostadsrum och alla offentliga utrymmen.

Vad blev då lönen för all möda? Inte mycket. Inget knark, inga knivar eller annat som inte ska finnas på en anstalt. Det värsta som hittades var några buntband, och de låg för övrigt i min cell. Jag har tillstånd att ha dem och de används för att hålla ihop sladdar. De som jag inte använde ville dock den visiterande personalen att jag förvarade i vaktkuren istället för i cellen. Det var som sagt inte särskilt mycket som hittades.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.