Utan fängelset hade jag varit död

Av Ricard A R Nilsson 2019-02-14

Anders har knarkat hela sitt liv. Han är en ständigt återkommande gäst på landets fängelser. Samtidigt som anstaltstillvaron är något han avskyr, så är det även något som har räddat hans liv. Återkommande straff har kanske inte fått Anders att sluta med droger, men tiden som inlåst har likväl räddat hans liv.

   Att ett fängelsestraff kan rädda liv kanske låter paradoxalt. Inlåsning halva dygnet, avskuren från de man älskar. Ihoptvingad med andra dömda som man alltför ofta inte kommer överens med – vilket ibland leder till grovt våld. Ja, listan kan göras lång på allt negativt med ett liv innanför murarna, men det finns som sagt ett undantag.

   Nu handlar det i och för sig inte om att Kriminalvården som sådan räddar liv, utan inlåsningen får effekten att knarkare kommer ifrån missbruket. Mer än en fängelsekund har genom åren berättat för mig hur de flera gånger varit nära döden, men räddats av att de hamnat i häkte och sedan fängelse. En sådan missbrukare är Anders.

– Fan, jag har pundat sen jag var 14. Första gången snuten tog mig var jag 15. Sen har det blivit in och ut på ungdomshem och sen kåken.

   Anders är idag 55 år men ser betydligt äldre ut. Ansiktet är härjat, märkt av ett liv där inget varit viktigare än drogerna. Han går lätt framåtböjd och smackar ideligen med läpparna. Men trots ett missbruk som sträcker sig över decennier, kombinerat med en tidigt avbruten skolgång, så är han verbal och intelligent:

– Alltså, visst, jag har provat allt som finns. Har överdoserat ett par gånger och även varit död i några minuter, innan doktorerna fick igång hjärtat igen. Nu försöker jag hålla mig till att röka på, även om det ibland blir en del tyngre droger. Men många av de gånger jag hamnat på kåken, så har jag försökt plugga lite och läsa böcker.

   På nåt sätt har han försökt ha hopp om att just denna gång ska vara den sista voltan:

– Sist jag åkte in läste jag faktiskt din den där livstidsdömds dag. Det var bara därför som jag ställde upp och snacka, annars snackar jag inte med journalister. En och annan har velat intervjua mig, men svaret är alltid nej. Jag vill bara leva ifred.

   Finns det kanske något som Anders med sin erfarenhet, ser som bra med att sitta i anstalt? Finns det något positivt alls?

– Det är ett jävla skit att sitta på kåken, så är det bara. Men det är ju mitt eget fel, så vad ska man säga. Men en sak kan jag faktiskt säga, utan fängelset hade jag varit död. Jag och många andra pundare kommer bort från knarket och får vila upp oss.

   Tyvärr får man ingen hjälp därinne, menar Anders:

– Visst, plitarna säger att vi kan gå program och annat, men det hjälper inte. När vi pundare kommer ut så har vi inget att komma ut till och då kör vi ett nytt race. Allt för att slippa tänka på allt elände. Jag kan inget annat. Inte fan kommer någon ge en gammal gubbe jobb.

   Det är en gråmulen vinterdag som vi träffas. Vi sitter och äter lunch på ett ställe som serverar husmanskost. Anders beställer kåldolmarna med potatis, gräddsås och lingonsylt plus en stor stark – som under intervjun utvecklas till fyra stora starka. Snön faller tätt utanför fönstret. Och fotgängarna halkar runt som Bambi på hal is på den isbelagda trottoaren.

– Alltså det här, säger han och pekar på tallriken. Det är riktigt jävla gott. Även om kåldolmarna på kåken var okej, så är dom här hemgjorda i en klass för sig.

   Enligt en enkät som genomfördes 2015 angav cirka 2,5 % att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna.

   I drogvaneundersökningen från 2017 framkom att 16 % av de i årskurs 2 på gymnasiet hade nyttjat cannabis under samma tidsperiod.

   När det gäller annan så kallad tyngre narkotika så är det betydligt färre som missbrukar (eller brukar – beroende på vem man frågar). År 2012 beräknades att cirka 0,8 av befolkningen missbrukade alternativt var beroende av narkotika.

   Men mörkertalet tros vara högt eftersom den vanligaste typen av undersökning är baserade på att de som tillfrågas frivillig berättar om eventuellt missbruk/bruk.

   När jag frågar Anders om olika undersökningar, blir han märkbart irriterad.

– Allt det där är jag inte mycket för. Inte fan erkänner alla att dom missbrukar. Du skulle förvånas över alla vanliga svenssons som använder droger. En del kör det istället för att supa. Drar några linor på helgerna eller röker på. Dom flesta upptäcks aldrig och hamnar aldrig i fängelse. För hade de hamnat på kåken, då hade deras liv varit över. Då hade dom förlorat allt.

   Anders tallrik är nästan kliniskt ren. Varenda droppe gräddsås har sugits upp med det bröd han åt till måltiden. När vi lämnar restaurangen är han lätt rund under fötterna av all öl. Vi skiljs åt, men jag följer honom med blicken där han lullar iväg. Jag ser en man som samhället inte har lyckats hjälpa. En man som funnit sig i att hans liv inte lär bli bättre. En man som egentligen inte bryr sig om han lever eller dör.

 


Ricard A R Nilsson dömdes till livstids fängelse för mord, men fick under 2017 sitt straff tidsbestämt till 30 år och avtjänar nu sista året på ett halvvägshus. Under åren i olika fängelser har han betat av nio universitetsexamina och är idag kriminalvårdens högst utbildade, generaldirektören inräknad.

   Ricard har släppt flera böcker, bland annat ”En livstidsdömds dagbok”. Följ honom i sociala medier:

nilsson-larancuent.com/ricards-blogg  
instagram.com/nilsson_ricard
twitter.com/ricardnilsson

   Ricard har medarbetat på Para§raf sedan vi startade magasinet. Ett av Para§rafs honnörsord är inifrån. Vi ska så långt det är möjligt rapportera inifrån. Komma in under ytan. Ricard har rapporterat inifrån fängelsevärlden. Nu fortsätter han att skriva utifrån sina insikter om fängelser och den undre världen.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.