Debatt

”Du har slöja, du är förtryckt”

Av Simon Vinokur 2020-02-20

Det vore på sätt och vis helt fantastiskt om alla kvinnor med slöja vore förtryckta av sina respektive. På sätt och vis. Naturligtvis vore det tråkigt för kvinnorna, men det skulle ändå innebära att det fanns ett slags lackmustest när det kommer till våld och förtryck i nära relationer. Ett sätt att avgöra på klädseln vilka kvinnor som är, eller inte är, utsatta för någon slags misshandel i hemmet.

”Du har slöja, du är förtryckt”. ”Du bär inte slöja, vad skönt att du lever i en trygg relation”.

Dessvärre är det inte så enkelt. Förtrycket sitter inte i klädseln, även om delar av det svenska samhället faktiskt tycks tro det. Att en slöja skulle signalera ett behov av hjälp medan en sekulärt klädd kvinna omöjligtvis kan ha problem hemma är inget annat än stereotyper och fördomar.

”Slår din man dig, han som är så snäll? Det tror jag inte på, du måste inbilla dig”.

Människan tycks vara skapt för att hitta mönster även i sådant där inga mönster finns, och gärna i selekterade företeelser som kanske i mångt och mycket ligger långt från ens egen inbillade sociala eller kulturella sfär.

Att en majoritetssvensk gör någonting fel innebär i regel att det är ett fel som personen i fråga får stå för själv, medan ett fel som begås av en minoritetssvensk vanligtvis ses som representativt för hela den gruppen.

I ett logiskt resonemang borde det här innebära att det även gäller åt andra hållet. Om en minoritetssvensk, i det här fallet en muslimsk kvinna med slöja, inte lever i ett psykiskt eller fysiskt förtryck så torde det innebära att kvinnan i fråga är representativ för sin grupp.

På det här sättet blir det allt eller inget. Antingen är alla kvinnor som bär slöja förtryckta eller så är ingen av dem det.

Naturligtvis är det inte så enkelt, för förtryck sitter inte i kläderna.

Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid så har tjugo procent av kvinnor i Sverige uppgett att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner. Det är var femte kvinna.

Under Metoo-rörelsen berättade mängder av kvinnor om hur majoritetssvenska män på olika sätt begått mer eller mindre grova sexuella övergrepp mot dem och det verkar vara mer standard än undantag att så kallade svenska män hotar och hatar kvinnor både via mail, i sociala medier, via telefon, sms eller genom diverse appar.

Det lär inte ha undgått någon att Sveriges mest kända tonårstjej konstant blir trakasserad och mobbad av framförallt män med svenskklingande namn. De kallar henne allt från skolkare till utvecklingsstörd och marionettdocka.

Rättsväsendet påminner oss gång på gång om hur samhället ser på våldtäktsoffer. ”Varför gick du dit, varför drack du?”

”Varför hade du just de kläderna på dig?”

Socialstyrelsen definierar våld och utsatthet i nära relationer bland annat så här: ”Frihetsinskränkningar som isolering genom att bli hindrad från att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter” och konstaterar i samband med detta att våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem.

Det går alltså inte att se på en kvinna hur hennes hemsituation ser ut. Slöja eller inte slöja, det är aldrig svart eller vitt. Aldrig allt eller inget. Tio miljoner svenskar, 1,6 miljarder muslimer i världen. Idén om att så stora grupper av människor skulle leva under identiska förhållanden faller på sin egen orimlighet. Människan är för komplex för det.

 

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Simon Vinokur är judisk debattör med fokus på människorättsliga frågor. Engagemanget mot rasism och för integration väcktes i tidig ålder av mamman som arbetade med flyktingar och hade ett genuint intresse för både kulturer och språk. Sedan 2015 har Simon arbetat ideellt med två integrationsprojekt som han startat, Integrationssegling och Mirumirupliff.
Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.