Debatt

Är det muslimernas fel att vi inte får ha avslutning i kyrkan?

Allt fler skolor väljer bort att fira sin avslutning i kyrkan. En del säger att det är muslimernas fel. De menar att PK-skolan har fegat ur efter påtryckningar från alla invandrade muslimer. En stor brist med resonemanget är att det inte stämmer. Muslimerna har nämligen, med väldigt få undantag, inga som helst problem med att besöka kyrkor.

   Så här strax innan avslutningstider dyker de upp – Facebookinläggen om skolor där eleverna förbjuds att sjunga nationalsången på nationaldagen eller där man inte längre får fira sin avslutning i kyrkan. Allt är tydligen muslimernas fel.

   Låt oss reda ut de här anklagelserna. Vi kan börja med det första påståendet. Nationaldagen är en helgdag vilket innebär att det inte går att sjunga nationalsången i skolan eftersom skolan är stängd. Låt oss gå över till nästa påstående.

   Jag har arbetat som religionslärare i 16 år. Hela den tiden har jag arbetat i just invandrartäta områden med en stor andel muslimska elever. Jag har aldrig stött på någon muslim som har haft problem med att besöka en kyrkolokal. Däremot har jag emellanåt stött på icke-religiösa föräldrar som känt en ovilja mot att skolan allt för mycket beblandar sig med religion. Det här tycker jag att man måste respektera.

   Svenskarna är ett unikt folk. Vi är, enligt World Values Survey, världens minst religiösa land. Ungefär hälften av oss säger oss i olika undersökningar tro på något, men detta något är inte sällan något helt annat än den kristne guden. Den organiserade religionen är på tillbakagång.

   På framförallt vissa småorter har det, trots avkristnandet, varit tradition att använda kyrkorummet för avslutningsfirande. Det finns två förklaringar. För det första: Sverige har historiskt sett uppfattats som ett kristet land. Det beror på kyrkans och statens nära sammanblandning i några hundra år fram till skilsmässan år 2000.

   För det andra: Besök vilken liten håla i Sverige som helst och fundera över hur samlingslokalerna ser ut. I bästa fall har man någon byalagsstuga eller kanske till och med ett Folkets hus. Urbaniseringen har inte precis gjort behovet av stora samlingslokaler på landsbygden större. Men kyrkorna står kvar där som ett minnesmärke över en tid då människor fortfarande befolkade landsbygden och nästan alla kallade sig kristna. De där lokalerna kan fortfarande användas och det har man gjort.

   Frågan om avslutning i kyrkan har dock på senare år blivit kontroversiell. Skolverket har därför yttrat sig och säger ordagrant så här:

”Det går bra att ha skolavslutning i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron. Det får dock inte förekomma några religiösa inslag som bön, välsignelse eller trosbekännelse. Däremot går det bra att sjunga psalmen ”Den blomstertid nu kommer”. Den är sedan länge starkt förknippad med skolavslutningar och är i det sammanhanget snarare ett uttryck för tradition än religion.”

   Det är inte helt ovanligt att skolor som väljer att hålla sin avslutning i kyrkan också väljer att låta en präst vara konferencier. Det är en lite lustig idé. En präst som inte får tala om religion blir lite som kungen när han håller sina nyårstal. Ett innehåll som inte får stöta sig med någon är inget innehåll alls. Kanske har många skolor tröttnat på just den typen av tomhet.

   Tider förändras. Folkskolan med sin kristna fostran finns inte längre. 1952 infördes total religionsfrihet i Sverige. Med 1969 års läroplan försvann kristendomsundervisningen. Skolan och kyrkan hör inte längre ihop på något sätt.

   Eftersom muslimerna inte har något problem med kyrkorummet och eftersom Skolverket inte har det heller så är det knappast dit de formaliekristna traditionalisterna bör rikta sin vrede. När skolor väljer bort kyrkan som samlingslokal så gör de det rimligen för att de själva har kommit på att de har andra bättre alternativ.

   Jag tror faktiskt att många som gnäller om avslutning i kyrkan och att det skulle vara muslimernas fel egentligen struntar i kyrkan. De är i alla fall inte överdrivet aktiva i kyrkornas arbete för nyanlända svenskar och de besöker sällan gudstjänster annars.

   Men rasister behöver en hotbild för att locka med sig människor. Man försöker då lura i oss att viktiga svenska traditioner är hotade – inte därför att tider förändras genom att helt vanliga svenskars värderingar förändras, utan genom att påstå att människor som tillhör en viss etnicitet eller religion har krävt det.

 

   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Nu är Andreas även en av Para§rafs krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.