Brottsförebyggande arbete startar när en människa föds

Av Andreas Magnusson 2019-09-13

Hör du till dem som tror att Moderaterna levererade sina tio batongpolitiska förslag för att de tror att det hjälper? Eller hör du kanske till dem som tror att Löfven kallade till politiskt möte om gängvåldet för att han tror att sådana möten kan ge resultat? I så fall är jag ledsen att göra dig besviken.

   Moderaternas enda syfte med Ulf ”Kristussons” tio hårda bud är att visa att de minsann är de hårdaste hårdingarna i plenisalen.

   Och Löfvens enda syfte med att kalla de andra till möte är att visa att han minsann är handlingskraftig och att han inte är så passiv inför våldet som utmanarna påstår.

   Tänk vad bra det hade varit om våra rikspolitiker hade velat komma till rätta med brottsligheten i samhället. Ja, på riktigt alltså. Om de hade haft någon som helst konstruktiv ambition med sin rättspolitik.

   Tänk om de någon gång velat något annat än att skrämma till sig väljare genom att hitta på att Sverige är ett fullständigt livsfarligt land att leva i.

   Enligt Global Peace Index Report för 2019 som är en stor omfattande studie över hur farligt det är att leva i olika länder så klassas Afghanistan som världens farligaste land. Dit utvisar vi människor även om UD givetvis avråder alla svenskar från att resa in i landet.

   Där första plats avser det farligaste landet hamnar Sverige på plats 144 av 163 på Global Peace Index. Det är lite farligare att bo i Norge än att bo i Sverige men aningen tryggare att bo i Danmark.

   I Malmö har skjutningarna minskat i år. I Stockholm har de ökat. Det går lite upp och ner beroende på vilka som sitter inne för tillfället och vilka som går fria. Det är en liten grupp våldsverkare som håller igång den gängkriminalitet som leder till skjutningar.

   Skjutningarna ger rubriker och rubriker gör människor oroliga. Oroliga människor röstar gärna på politiker som kommer med förslag som verkar kunna minska medborgarnas oro. Därför gillar politiker att leverera skenbart kraftfulla förslag även om de innerst inne vet att de är totalt verkningslösa.

   Som det där med hårdare straff. När stoppades en våldtäktsman senast från att förgripa sig på en kvinna eftersom brottspåföljden ökat? ”Jag tänkte våldta henne men så förstod jag att jag skulle få sitta inne tre istället för två år.”

   När bestämde sig senast en gängmedlem för att misshandla en gängmedlem från ett annat gäng lite mildare för att klara gränsen för misshandel av normalgraden istället för att dömas för grov misshandel?

   När hade hårdare straff någonsin en avskräckande effekt? Det är svårt att hitta forskningsstöd för att ett samhälle med hårdare straff är ett samhälle med lägre grad av brottslighet. Alla som tror på den linjen kan ju fundera över hur det ser ut i USA.

   Eftersom det dödliga våldet i Sverige är klart lägre nu än det var under 70-, 80- och 90-talen så är det inte heller någon direkt för stunden nypåkommen kris det handlar om när vi pratar om våldet i samhället. Ändå är den politiskt spelade frustrationen större än någonsin. Massmedia och väljare sväljer betet med hull och hår.

   Och den spelade frustrationen var inte mindre efter det politiska elfte septembermötet om gängvåld. ”Det är som att regeringen inte förstår att det är kris i Sverige, att det skjuts och sprängs varje dag”, sa Moderaternas Johan Forssell.

   Många politiker tycks tro att de är brandmän – att deras främsta uppgift är att rycka ut och släcka bränder. De tycks dessutom tro att man släcker bränder genom att sätta sig runt ett konferensbord och gnälla på att de andra runt bordet minsann inte gör tillräckligt för att släcka bränder.

   Det känns jobbigt att våra rikspolitiker inte förstår det som man lär sig redan på mellanstadiets samhällskunskapslektioner. Politiker ska stifta lagar och fördela pengar till andra som har bättre koll på läget.

   Eftersom vi inte saknar några lagar kring skjutningar och andra våldsdåd så är det pengarna som återstår. Så var har våra pengar störst effekt?

   Polisen är experter på att förebygga och förhindra brott. De vet vilka åtgärder som krävs för kortsiktigt framgångsrika insatser. De har kunskaper som röstfiskande politiker saknar.

   Företrädare från polisen har hela tiden varit tydliga med att de behöver det samlade samhällets hjälp.

   Brottsförebyggande arbete är långsiktigt och det startar redan när en människa föds. En människa som fostras med kärlek, får möta kloka och engagerade förskollärare och motiverande och omtänksamma lärare har en bra grund att stå på.

   Ett barn som växer upp i en familj där föräldrarna har arbete och utbildning är mindre benäget att senare själv begå brott. Samma sak med ett barn som växer upp i en familj där man har goda ekonomiska förutsättningar.

  •    Enligt BRÅ är det över sex gånger vanligare att en person som vuxit upp i en socialbidragstagande familj senare i livet begår brott.
  •    Enligt BRÅ är det nästan sex gånger vanligare att en person som saknar eftergymnasial utbildning begår brott än att en person med högre utbildning gör det.
  •    Enligt BRÅ är det mer än fem gånger vanligare att en person med låg inkomst begår brott än att en person med hög inkomst gör det.

   Människor behöver jobb, utbildning och pengar. Bästa sättet att ta krafttag mot gängkriminaliteten är att ge unga människor möjlighet att utbilda sig, få arbete och tjäna egna pengar.

   Det är dags att politikerna slutar upp med sitt populistiska tramsande och istället ser till att ta tag i sitt viktigaste brottsförebyggande arbete: Fördela pengar på ett rättvist sätt.

   Klyftorna mellan rika och fattiga har aldrig varit större i Sverige och gapet ökar för varje år. De som tjänar mest på det här är rika människor och kriminella gäng som får allt lättare att rekrytera nya medlemmar.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


  Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.