Coronan är kanske inte enbart av ondo

Av Simon Vinokur 2020-04-06

Det skulle faktiskt kunna vara så att den kris som coronaepidemin har medfört i Sverige inte endast är av ondo. Vi som lever i Sverige kanske behöver något att samlas kring, något gemensamt som struntar i vilka värderingar vi har, vilken etnicitet vi tillhör, vilken religion vi eventuellt bekänner oss till eller vilken kultur vi lever med i våra hem.

Vår granne till exempel, Norge, har sin nationaldag. Den dag då norrmännen firar att de skrivit under sin grundlag 1814.

Vi har ju såklart en nationaldag här med, men dels är det väldigt vagt vad det är vi firar och dels är det väldigt få som faktiskt bryr sig om att fira det. Vad det nu är vi firar!

Och vad gäller vår nationalsång så är den inte ens en officiell sådan, för att inte tala om att den numera riskerar att upplevas som nationalistisk efter att rasister i decennier har gått runt och vrålat den i alla mörka skrymslen och vrår. Tack för det hörrni!

Det är nog så att det inte har gått så rysligt illa för Sverige på väldigt lång tid. Det har inte riktigt hänt något som gjort att vi gemensamt kunnat sluta upp bakom det. Annat än när det handlar om dåligt väder, sena SJ-tåg och krångliga IKEA-manualer.

Så coronaviruset skulle faktiskt kunna leda till en känsla motsvarande den som Norges eller USA:s nationaldagar ger sina medborgare. Något vi kan tänka tillbaka på, något vi alla drabbades av och tog oss igenom.

Något vi alla tvingades ta både individuellt och gemensamt ansvar för att hantera och hur vi med åtminstone ett par meters avstånd till vår nästa gick från att inte prata med folk vi inte kände till att istället peppa varandra, till att stötta de som behövde få prata av sig, till att hjälpa de som inte klarade sig lika bra som alla andra.

Plötsligt spelar det ingen större roll vilken hudfärg man har, vilket språk man pratar eller vilket tempel man går till för att be. Plötsligt spelar det ingen roll om man är socialist, rasist eller renodlad kapitalist. Det som har betydelse är att någon annan behöver dig – och det behöver inte vara någon du vet vem det är. Det räcker att det gäller någon.

Att Sverige skulle kunna få ut något av att ha en gemensam händelse att samlas kring innebär dock inte att vi idag lever i ett splittrat land. Det är många gånger diversiteten som gör Sverige till vad det är idag.

Allt från de fem nationella minoriteterna – grupper som levt i Sverige i århundraden eller till och med fanns här innan skapandet av staten Sverige – till nya intressanta kulturer och människor som nyss kommit hit. Det är allt från inlånade ord och pizzor till läkare, politiker och lokalvårdare. Allt från ny litteratur till omtanke, historia och infallsvinklar.

Att coronaepidemin kan verka enande för det svenska folket innebär därför inte att det behöver leda till ett homogent Sverige eller till en utslätning av alla de olika kulturerna som samexisterar här. Tvärtom kan det leda till en nationell acceptans av att vi lever olika liv och trots det är lika svenska som varandra ändå.

Så oavsett om coronaviruset leder till en ny gemensam helgdag som betyder något för oss alla eller om det bara leder till en lite mer solidarisk och accepterande känsla kring våra medmänniskor så skulle faktiskt kunna vara så att spridningen av coronaviruset i Sverige inte endast är av ondo. Nu är det bara att vänta och se. På distans.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


     Simon Vinokur är judisk debattör med fokus på människorättsliga frågor. Engagemanget mot rasism och för integration väcktes i tidig ålder av mamman som arbetade med flyktingar och av pappan som kämpat för mänskliga rättigheter i Litauen i hela sitt liv. Sedan 2015 har Simon arbetat ideellt med två integrationsprojekt som han startat, Integrationssegling och Mirumirupliff.
Simon är en av Magasinet Para§rafs krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.