Det här med droger, missbruk – och kriminalisering

Av Carin Åberg 2020-08-13

Amfetamin (C6H5CH2CH(NH2)CH3, eller enklare C9H13N) är ett artificiellt ämne som togs fram på 1880-talet och fick stor militär uppmärksamhet under andra världskriget för att få soldater att kunna kämpa utan mat och sömn. Ämnet anses vara beroendeframkallande och handel med det är kriminaliserat. Har funnits som ”drog” sedan länge i Sverige. Kallas ”uppåttjack” eftersom verkan är ökad aktivitet.

LSD (LSD-25 eller lysergsyradietylamid, C20H25N3O), är ett semisyntetiskt psykoaktivt, hallucinogent preparat som togs fram på sent 1930-tal, huvudsakligen i Zürich, och som testades inom USA-militären och av konstnärer på 1950 och -60 tal.

Minns Timothy Leary: ”Turn on, tune in, drop out” . LSD anses inte vara beroendeframkallande. LSD var ”drogen” på 60-talet – ansågs vidga vyerna, speciellt i samband med musik. Handel med LSD är kriminaliserad.

Heroin (diacetylmorfin, C21H23NO5 ) däremot, är en substans som inte är en syntetiskt framställd drog. Heroin har i andra former (opium, morfin) använts som bedövningsmedel och insomningsmedel vid operationer sen urminnes tider.

Heroin som sådant framställdes på 1890-talet som ett helt ofarligt och icke vanebildande medel för den som var beroende av morfin. Handel med heroin är kriminaliserad. Dök upp som ”drog” i Sverige i mitten av 1970-talet, enligt sägen. Icke-medicinskt bruk av morfin och opium är känt från, fram för allt, bortersta Asien. I Sverige, idag, är både bruk av och handel med heroin kriminaliserat.

Kokain (bensoylmetylekgonin, C17H21NO4 ) är också en icke-syntetisk substans som använts hur länge som helst. Främst i Sydamerika. Kokain dövar hunger och får dig att känna dig oövervinnlig. Både användning och handel är kriminaliserad i Sverige.

Alkohol (C2H5OH, etanol) framställs oftast utifrån jäsning av vete eller vindruvor (öl, vin, konjak, whisky etc) eller från potatis (vodka). Alkohol har använts som berusningsmedel sedan hednatider i stort sett i hela västvärlden och Afrika.

Alkoholbruk är i dessa delar av världen inte sett som kriminellt. Däremot är bruk av alkohol (och tobak) förbjudet för en praktiserande troende muslim. En troende kristen bör nog undvika både tobak, alkohol och andra ”tankevidgande” substanser.

En sociolog jag känner hävdar att ett alkoholförbud skulle reducera brottsligheten med 80 procentenheter.

Hashish, från cannabisväxten – torkade blad kan rökas: marijuana; torkat växtharts röks och kallas då för hasch. Växten har brukats som drog sedan urminnes tider, främst i Mellanöstern.

Sedan har vi ju Kat, blad från en buske som när de tuggas har en centralstimulerande effekt liknande den som erhålles från amfetamin – det vill säga den hämmar hungerkänslor och sömnbehov. Har brukats i östra Afrika och Mellanöstern sedan hedenhös.

Och vi har ju – som skrivet – tobak, vars bruk numer ska utrotas. Så var det inte på 1950-talet – då var vi ”fräcka”, ”moderna” som rökte – ”Känt folk röker Kent”.

Även kaffe och te påverkar vår biologi och vårt leverne och anses av vissa vara beroendeframkallande. Dock ej klassade som droger och därför (inte längre) kriminaliserade. Kaffebruk var dock förbjudet på 1700-talet.

Globaliseringen och amerikaniseringen har gjort att droger nu inte längre är lokalt förankrade och brukade. Allt kan brukas överallt. Mer eller mindre kriminaliserade.

Allt det här tycker jag är intressant – hur drogerna uppkommit, hur de använts och hur man ser på dem. Noteras kan att flera av dem hämmar hunger och sömn – på gott och ont.

[En parentes: alla här uppräknade substanser innehåller kol (C), vilket är ett ämne vitalt för den form av liv vi känner till på Jorden. Kväve (N) är något som vi kvävs av och som – i lagoma proportioner – vi skrattar av: Lustgas.]

De droger som nu klassas som ”droger” har alltså olika ursprung, historia och kulturellt bruk. Den politik som genomförts relativt droger – historiskt sett – kan ses som rätt så opportunistisk.

Missbruk är väl i första hand en fråga om hur du lever i övrigt. Klarar du att försörja dig utan det socialas hjälp är du inte missbrukare. Om inte, är du missbrukare. Det var ju flera framstående personer som för några år sedan excellerade i att framstå som kokainanvändare. Var de missbrukare?

Sedan får det handla om alkohol, kokain eller…

Det här med substanser är synnerligen intressant. Inom vissa kretsar talas det om att specialbehandla socker. Belägga socker med extra skatt. Folk som käkar mycket socker (det vill säga: är feta) ska utmärkas och skuldbeläggas.

Intressant. För socker är något vi behöver för vår överlevnad (tillsammans med vatten och salt). Ska vi specialbehandla köttätare också? Är det nästa utsatta grupp? Nästa grupp som kan beläggas med extra skatt? Eller kanske rent av kriminaliseras? I klimatkrisens namn.

Missförstå mig rätt: jag förespråkar på intet sätt legalisering av någon substans som helst (utom kaffe, tobak och te) utan vill bara sätta detta med (drog-)missbruk och kriminalisering i ett historiskt perspektiv. Vem är missbrukare och vem är kriminell? Och vem bestämmer?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Carin Åberg är äntligen pensionär. Har en bakgrund som bland annat filosofie doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, filosofie kandidat i teoretisk filosofi, databasmodulator, ljudtekniker, författare, pottkusk och städerska.
Kan som pensionär skriva om vad som helst, när som helst. Född på landet i Åmot, Gästrikland.
Carin är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.