Veckans klanbetraktelse

Ett exempel på klanbrottslighet?

Av Para§rafs Redaktion 2020-09-19

Två män från Stockholmsområdet häktades i veckan för grovt vapenbrott. En av grunderna till häktningen var att förhindra fortsatt brottslighet. Detta leder tanken till att deras brottslighet kanske var systematisk och att de häktade kan tänkas vara personer ur en av de ”klaner” som biträdande rikspolischef Mats Löfving beskrev som ett hot mot vårt samhälle.

I intervjun i Sveriges Radio berättade Löfving om hur dessa klaner systematiskt begår brott och även i vissa fall infiltrerat viktiga samhällspositioner.

När man kartlägger huvudfigurerna i detta ärende får man fram följande: Längst upp sitter ”familjeöverhuvudet” som är en man i sjuttioårsåldern. Han är nämndeman i en tingsrätt, sitter som ledamot i kommunfullmäktige, samt i en del kommunala nämnder.

Sedan är det hans ”svärson,” en man i fyrtioårsåldern, kraftigt byggd, tatuerad och med en förkärlek för cigarrer, snabba bilar och båtar. Han uppger i sin cv att han varit och är anställd av Försvarsmakten, samt att han är säkerhetsskyddschef.

Dessa två herrar är alltså de som nu sitter häktade för grovt vapenbrott. Utöver dem finns även en kvinna, ”dotter” till familjeöverhuvudet och sambo med ”svärsonen.”

Det är hon som är VD och ägare i familjeföretaget, vilket på ytan verkar vara ett legalt företag, men som i verkligheten nu kanske visar sig vara något helt annat?

Det är dessutom inte vilket företag som helst, utan en vapenhandel som varit verksam i flera år. Alla tillstånd har verkat vara i sin ordning och polisens tillståndsenhet har så här långt inte haft något att erinra avseende lokalerna eller försäljningen av vapen.

Flera saker ska vara uppfyllda för att en viss brottslighet ska vara ”klanbrottslighet” enligt Mats Löfvings definition. För det första ska det vara brottslighet som är släktbaserad, men det ska också vara organiserad brottslighet och han beskrev i lördagsintervjun att det är särskilt allvarligt att vissa av dessa släkter har tagit sig in både i näringslivet och i det politiska livet.

Det första kravet är helt klart uppfyllt, alla tre är släkt via blod eller samboskap/giftermål. Och det finns förmodligen också fler personer i nätverket än bara dessa tre som nu är misstänkta.

Det andra kravet som bör vara uppfyllt för att det ska räknas som klanbrottslighet är ju att det ska vara systematisk brottslighet. Detta verkar ju vara uppfyllt då denna ”klan” inte bara tycks ha sålt legala vapen utan även illegalt hanterat ett stort antal vapen och därmed återkommande verkar ha begått brott.

Att det är systematisk brottslighet, kan vi nog med rätt stor säkerhet anta. Ingen blir häktad för grovt vapenbrott i syfte att förhindra deras fortsatta brottslighet, bara för att man slarvat med sitt vapenhandlartillstånd, glömt några licenser, haft för många vapen eller förvarat vapnen fel.

Det som Mats Löfving tryckte på i intervjun och som gör att denna “klanbrottslighet” blir så samhällsfarlig, är när personer kopplade till klanen infiltrerat viktiga samhällsposter. Detta är definitivt fallet gällande denna klan.

Klanens familjeöverhuvud har ju lyckats ta sig in som ledamot i kommunfullmäktige och även som nämndeman i en domstol. Även svärsonen verkar ha  skaffat sig en samhällsviktig roll då han uppger att han jobbar inom Försvarsmakten.

Därmed kan man konstatera att klanen infiltrerat både näringslivet, domstolsväsendet, försvarsmakten och politiken. Detta uppfyller därför i stora delar den beskrivning biträdande rikspolischef Mats Löfving angett för vad som är att beteckna som en kriminell klan som har sina tentakler långt in i svenska samhället.

Man kan kanske också undra över om de tillstånd att bedriva vapenhandel som familjeföretaget fått rent av underlättats av att familjeöverhuvudet sitter som ledamot i fullmäktige och nämndeman i en tingsrätt.

På svärsonens sociala medier och på vapenaffärens FB sida kan man se hur de helt öppet marknadsför helautomatiska vapen vilket de absolut inte har tillstånd att handla med. De använder sig dessutom ofta av bilder på polisemblem och berättar hur de säljer utrustning till polisen.

Man kan anta att polisen känt sig rätt obekväma med att en av dessa klaner under längre tid marknadsfört sig med hjälp av olika polisiära symboler och deras kontakt med polisen.

Det kan också vara så att denna klankonstellation återfinns i den underrättelserapport som polisen hänvisar till som handlar om bland annat klanbrottslighet och där politiker pekats ut för att ha kontakt med kriminella nätverk.

Men trots att den här grupperingen tycks uppfylla alla kriterier som vice Rikspolischefen Löfving fört fram, så kanske det ändå inte kan vara en sådan här ”klan” han syftade på?

För det här handlar om ursvenskar. Alla misstänkta i den här vapenhärvan är svenska medborgare och födda i Sverige av svenska föräldrar. Och det politiska parti som en i den här grupperingen gjort politisk karriär i, och som resulterat i olika förtroendeuppdrag – det är Sverigedemokraterna.  

En av de häktades nationaldagshälsning

För övrigt vill jag klargöra…

 att jag ser gängbrottsligheten som ett reellt problem som måste hanteras, men inte genom att sikta brett utan genom att sikta rätt. Rättsväsendet måste agera kraftfullt med repressiva åtgärder mot just de som begår grova brott och är en del av den organiserade brottsligheten.

Samhället i övrigt har en annan roll och måste förebygga brottslighet på lång sikt och se till att människor, oavsett etnicitet, inte hamnar i utanförskap och brottslighet. Detta görs genom att stärka välfärden, inte genom repressiva åtgärder och populistiska uttalanden.

Mats Löfving pratar om att det är viktigt att stärka agendan mot gängbrottslighet och skyller bristen på resultat på politikens hoppighet. Löfving har dock ansvaret för polisens operativa verksamhet och dess planering och styrning. Därför vore det kanske klädsamt om han kritiskt granskar sitt eget ansvar i att kriminella nätverk och skjutningar ökar.

Av Tomas Åberg

Detta är en gästkrönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


  Tomas Åberg jobbar med att beivra hat och demokratibrott på sociala medier för föreningen Näthatsgranskaren.
Främst består arbetet med att  identifiera, utreda brott på sociala medier och sedan skriva polisanmälningar.
Tomas har tidigare jobbat som utredande polis.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.