Marcus Oscarsson

Marcus Oscarssons skenbara objektivitet

Av Andreas Magnusson 2021-02-02

Marcus Oscarsson är politisk kommentator på TV4 och en av Sveriges största makthavare på Facebook. Där driver han politisk opinionsbildning med skenbart neutrala anspråk. Nu har han börjat kalla kritik av högerpopulism och rasism för mobbing.

Högerpopulister och rasister har en hel uppsjö av försvarsord som används för att försöka klara sig undan kritik när man häver ur sig nedsättande och empatilösa klyschor om invandrare och invandring. Tanken med de här orden är att de ska fungera som en slags sköld.

Så här går det till:

Populisten eller rasisten häver ur sig något raljerande, allra helst på temat invandring och brottslighet. När någon kritiserar eller skojar med populisten eller rasisten så kopplas något av försvarsorden omedelbart på. De vanligaste försvarsorden just nu är brunsmetning (eller brunmålning, brunstämpling), polarisering, mobbing och relativisering.

Eftersom orden slits ner ganska snabbt kommer det hela tiden nya. På senaste tiden har relativisering minskat en aning i popularitet medan mobbing och polarisering är högaktuella. Brunsmetning ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare.

Låt mig utgå från ett konkret fall och sedan ge några exempel på hur försvarsorden används. Vi kan ta fallet med Ulf Kristersson som i TV-programmet 30 minuter berättade att det började bli dags att samarbeta med nyss nazistiska Sverigedemokraterna och som några dagar senare folkbildade svenskarna om Förintelsen på Levande historias Facebooksida.

Det var många som upprördes över hyckleriet och inlägget kommenterades av över 3000 personer. Stämningen var upprörd men kritiken var i huvudsak saklig. Kristersson ifrågasattes med rätta för sitt tilltag.

Det är i det läget försvarsorden dyker upp. Anfall är bästa försvar.

”När du påstår att samarbete med Sverigedemokraterna är som att samarbeta med nazister så relativiserar du. Det innebär att du förminskar det som hände under Andra världskriget. Du spottar på förintelsens offer.”

”Det är den här typen av kommentarer som skapar polarisering i samhället. Det är inte konstigt att människor tappar förtroendet för politiker när människor underblåser hat som du gör.”

”De som vräker ur sig elakheter mot Ulf (M) och kallar honom än det ena och än det andra har i många fall troligen målet att förstöra för Moderaterna. /—/ Man kan ju kritisera på ett sakligt sätt. De som istället väljer att ägna sig åt mobbning och okvädningsord ökar istället sannolikheten för att de själva hamnar på förlorarsidan 2022.”

Det sistnämnda är förresten ett citat från Marcus Oscarsson som är politisk kommentator på TV4 och driver en Facebooksida med över 400 000 följare, vilket gör honom till Sveriges femte största makthavare i sociala medier enligt Mediebarometern. I ett inlägg på Facebook var han väldigt upprörd över kritiken mot Kristersson.

Det är ingen avancerad gissning att privatpersonen Marcus Oscarsson sympatiserar politiskt med Moderaterna och Kristdemokraterna, men han vill gärna ge sken av att de analyser han gör är neutrala.

Utifrån den ambitionen har han ett fiffigt arbetssätt. På ytan framstår han som opartisk eftersom han är mån om att sprida kritik och beröm över hela det politiska fältet. Ena dagen hyllar han Nooshi Dadgostar och nästa dag är det Jimmie Åkesson.

Det kan vara svårt att se att den kvantitativa objektiviteten inte är samma sak som kvalitativ objektivitet, vilket är precis samma metod som Lena Mellin använder sig av på Aftonbladet.

När hon har skrivit ett gäng politiska analyser där hon har sågat Regeringens arbete jämns med fotknölarna skriver hon en analys om hur väldigt trevlig Stefan Löfven framstod i sitt tal till nationen.

Metoden är effektfull eftersom läsarens känsla blir att skribenten i fråga ju ändå ger både ris och ros, men samtidigt kommer kritiken alltid där det verkligen gäller och berömmet alltid där det inte finns något att förlora.

Det finns något väldigt försåtligt i den skenbart objektiva journalistik Oscarsson tillämpar. Vanligen gör han inlägg på Facebook där han beskriver en händelse och utrycker sina åsikter om händelsen.

Därefter kommer en formulering som han själv definierar som analys. I nio fall av tio är det aldrig frågan om någon analys utan bara ytterligare en åsikt eller en upprepning av tidigare åsikt.

För att öka intresset för inläggen kommer han ofta med små omröstningar i kommentarsfältet. I inlägget där han upprörs över att Ulf Kristersson har fått kritik för sin omsvängning när det gäller SD kan man delta i följande omröstning:

”Tror du att en vuxen och mogen debatt med fokus på sakfrågor är receptet för framgång i valet 2022 så klicka/gilla här.”

Och för de som inte håller med:

”Tror du att grova personangrepp, osakligheter och mobbing är receptet för framgång inför valet 2022 så klicka/gilla här.”

4 400 personer röstade för en saklig och mogen debatt. 70 personer röstade för att grova personangrepp och mobbing var att föredra. Nästa gång kanske han frågar om man vill vara rik och framgångsrik eller fattig och misslyckad. Jag gissar på att det blir liknande siffror då.

Det här är tramsjournalistik. Riktig journalistik handlar inte om att gulla med makthavare. Riktig journalistik handlar inte om att uppröras av att andra inte gullar tillräckligt mycket med makthavare. Riktig journalistik handlar inte heller om att få människor att enas om självklarheter.

 I ett inlägg 31 januari kritiserar Oscarsson ”nätmobbingen” mot SD. ”SD SKA BEHANDLAS LIKA BRA SOM ALLA ANDRA PARTIER” skriver han med åsiktstypiska versaler. Och så fortsätter han:

”Det märks även ett ökat hat mot Ebba (KD) och Ulf (M) varje gång de nämns oavsett sakämnet. Hemska ord som nazist, bruna mm som SD drabbas av varje dag kastas nu ofta även mot M och KD. Sådana dumheter är ej tillåtet på min sida mot något parti.”

Marcus Oscarsson är gärna förnamn med våra partiledare. De är Annie, Ulf, Ebba, Jimmie och Stefan för honom och någonstans där fattar man att det är Se och hör-nivå på ambitionsnivån.

Till Oscarssons förtjänster ska nämnas att han raderar hatfulla kommentarer och sysslar med aktiv moderering vilket gör att samtalstonen är rimlig på hans Facebooksida.

Problemet är bara att han emellanåt modererar bort även sakliga inlägg om de på något sätt ifrågasätter de egna åsikterna eller metoderna. Oscarsson gillar inte mothugg.

Så här skrev till exempel Jörgen Astonsson som driver den antirasistiska Facebooksidan Solidaritet igen på Marcus Oscarssons vägg med anledning av uttalandet om att SD skulle slippa att mobbas:

”Mobbing är en fruktansvärd företeelse som drabbar människor. Man devalverar ordet om man använder det om politiska ställningstaganden mot ett politiskt parti. Världens alla mobboffer borde bli ursinniga. Med detta sagt skall kritik vara saklig absolut.”

Det tog trettio minuter innan Oscarsson hade raderat kommentaren och åtskilliga är de antirasister som har fått sina kommentarer bortplockade då de haft mage att kritisera Oscarssons undfallenhet mot högerextremism och högerpopulism.

Låt mig avsluta med att påpeka att jag med denna text inte mobbar Marcus Oscarsson, att jag inte heller relativiserar hans insats eller driver på polariseringen.

Det har heller inte förekommit någon brunsmetning. Jag har bara i all stillsamhet påpekat att Marcus Oscarsson är usel som politisk kommentator. Det går alldeles utmärkt för dig att tycka annorlunda.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.