Johan Pehrson. Foto Henrik Montgomery/ TT

När det intellektuella topplocket går på en rättspolitisk talesperson

Av Michael Pålsson 2021-06-10

Att den moderate riksdagsledamoten, tillika juristhataren Hanif Bali, mest berömd för att kalla domare som följer lagen för syltryggar och för att dreva mot kvinnliga advokater på sociala medier, kan kläcka ur sig vad som helst utan att den vuxne i rummet reagerar, det har vi vant oss vid. Likaså SD;s illa dolda försök att minska utrymmet för en fri advokatkår.

Men att en påstått liberal så kallad rättspolitisk talesperson nu ansluter till samma skara, det var en stor besvikelse.

Den 8 juni rapporterade media bland annat att polisen genom samarbete med flera olika länder under namnet ”Operation Trojan Shield” lyckats slå till mot organiserad brottslighet, vilket bland annat lett till mer än 800 frihetsberövanden över hela världen och att det gripits 155 personer misstänkta för grova brott i Sverige.

Svensk polis anses ha dessutom kunnat förhindra mer än tio planerade mord.

Jag är jätteglad för att polisen lyckats så bra, och inte en enda advokat jag känner har heller uttryckt något negativt över att polisen lyckats slå ned på brottsligheten. Tvärtom.

Men ändå är det som att politiker numera måste ta varje chans de får att bunta ihop misstänkta och brottslingar med advokater. Denna gång var det liberalernas så kallade rättspolitiske talesperson Johan Pehrson som på Twitter drämde till hela advokatkåren med de älskvärda orden,

”Grymt tillslag globalt. 500 miljoner i cash. Men jösses vad vi drar nytta av FBI och  europeiska partners. Gissar det brinner i proppskåpet när hjärtstartarna går varma på Advokatsamfundet.”

Jag vet inte om uttalandet är en del i Sabuni-falangens nya strategi att fullt ut inlemmas i det nationalradikala blocket, eller om det bara är så illa att Pehrson, som jag fram tills nyligen hållit för omdömesgill, inte kan hålla två tankar i huvudet samtidigt. Tråkigt är det under alla förhållanden.

Vi ska alla applådera polisen för ett bra utfört arbete och att de lyckats slå till mot grov, organiserad brottslighet. Jag har inga invändningar mot detta. Men inga ingripanden får å andra sidan ske som sätter rättssäkerheten ur spel. Varför är detta så svårt för vissa att förstå?

Hade det varit så att staten, inkluderat polis, åklagare och domstolar var ofelbara, då hade inga advokater behövts. Ungefär som i Nordkorea eller Kina.

Men nu råkar vi – än så länge – leva i en rättsstat och inte i ett totalitärt, kommunistiskt eller fascistiskt helvete. Jag skulle tro att de flesta av oss vill fortsätta att ha det så.

En rättsstat tar nämligen sin utgångspunkt i förhållandet mellan den enskilde och staten. Att förstå detta är av avgörande betydelse för att nå insikt i både vad en rättsstat är och varför den är så viktig för alla frihetsälskande människor.

Förvånande många har glömt hur viktigt det är att tygla staten, och tycks anse att det är viktigare att vara förment effektiv och få fast någon för ett brott, snarare än att det är den som begått gärningen som blir dömd.

Tydligen är det viktigare att få visa sig effektiv och straffa en person, än att det är rätt person som straffas. Enligt detta synsätt är vi alla utlämnade till statens godtycke.

Det kan möjligen vara lätt att i frustration över brottsligheten uttrycka den typen av åsikter, men vad sådana personer likt Pehrson och Bali glömmer är att en stat utan tyglar en dag kan skicka sina hantlangare att stå och banka utanför den oskyldiges dörr. Kanske din eller min, trots att vi är oskyldiga. Vad gör vi då?

I en rättsstat råder rättssäkerhet, vilket bygger på några grundläggande och viktiga principer. Allas likhet inför lagen, förutsebarhet och alltså inte lagstiftning som tillämpas retroaktivt, oskuld intill dess motsatsen kan bevisas, fria och oavhängiga domare och domstolar, fria och oberoende advokater.

En av de viktigaste garantierna för att rättsstaten upprätthålls är i själva verket att det finns fria och oberoende advokater.

En oberoende advokatkår har nämligen som sin mest grundläggande uppgift att utan ovidkommande hänsyn företräda sina klienter och garantera att allting som talar till klientens förmån kommer fram.

Advokaterna ska under tystnadsplikt värna klientens rättigheter och hjälpa denne när klientens individuella rättigheter inskränks eller hotas. Klienterna ska i varje stund kunna förlita sig på advokatens oberoende, lojalitet, tystnadsplikt och frånvaro av intressekonflikter.

En oberoende advokatkår är garanten för att domstolarna upprätthåller och dömer enligt lag och praxis. Men advokater försvarar människan – inte brottet.

Advokatkåren ogillar brottslighet lika mycket som alla andra och jag kan därför lova Pehrson att proppskåpet på Advokatsamfundet var intakt. Däremot är jag inte lika säker på Pehrsons intellektuella topplock som rättspolitisk talesperson.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för rättsfilosofi och är bland annat författare till boken ”Om frihet i vår tid”.
Läs mer på www.michaelpalsson.se
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.