En ukrainsk pappa vinkar adjö till sin hustru och son. Foto: Emilio Morenatti /AP/TT

Är det skillnad på folk och folk?

Av Jan Olof Fällman 2022-03-09

Kriget i Ukraina skapar en flyktingvåg av sällan skådat slag. Miljontals kvinnor och barn är på flykt. Kriget pågår relativt nära vårt land och bedömare påstår att det redan nu ser värre ut med människor på flykt än det som skedde 1945. Rysslands president Putin har beordrat denna militära operation precis som han gjorde i Tjetjenien, Afghanistan, Syrien och Georgien. Han har många liv på sitt samvete. Det största Putin hittills lyckats med är att ena Europa.

Jag tänker på det faktum att Putins Ryssland har sedan kriget i Tjetjenien använt samma våldsamma taktik, att krossa landet de går in i. Nu gick det väl inte så bra i Afghanistan där ryssarna fick åka hem med dryga 15 000 döda soldater och många många döda afghaner på sitt samvete.

Det är klart Afghanistan ligger långt från Sverige och de som då krigade för Afghanistan sågs väl inte med alltför blida ögon här hemma i Sverige.

I det här läget var väl ryssarna därtill lite av befriare när de krigade i Afghanistan, måhända även lite av vänner till oss här i Sverige.

När sedan flyktingar kom blossade debatten upp framförallt när det gällde de ensamkommande unga pojkarna. Svensken i gemen hade inget förtroende för hur detta hanterades med dessa pojkar där det dessutom var svårt att avgöra vilken ålder de hade.

När sedan Putin hjälpte sin vän Assad i Syrien hände precis samma sak, brutala flygattacker som i mycket även drabbade civilbefolkningen men här handlade det om att eliminera IS och hjälpa Assad att behålla makten.

Vi svenskar hade ju samma syn på tingen när det gällde IS så även här såg vi svenskar att ryssarna var lite av befriare och det tyckte vi allt var bra, den massaker som skedde var vi kanske inte så medvetna om.

Men likt förbannat var det civilbefolkningen som drabbades. De syriska flyktingarna som sedan kom till Sverige, av samhällsdebatten att döma, sågs inte alltid med alltför blida ögon här hemma.

Jag nämner bara Afghanistan och Syrien här ety det var därifrån de mäktiga flyktingströmmarna kom som riktigt berörde Sverige.

Så är det då Ukraina som drabbas av Putins Ryssland, ett broderfolk som Ryssland så gärna vill påminna oss om. Hur man nu kan skjuta ett broderfolk sönder och samman är för mig omöjligt att förstå.

Men nu kommer de, flyktingarna från Ukraina, kvinnor och barn samt äldre. Nu är det våra vänner i Ukraina som drabbas och då gör vi allt för att de ska få det så komfortabelt som möjligt. Dessutom är inte Putins Ryssland våra vänner längre.

De som redan skrivit om denna flyktingström påpekar att nu när vi är så vänligt inställda till ukrainarna och historiskt inte varit det mot afghaner och syrier finns det trots allt inget som tyder på rasism eller något sådant, nej nu är det den akuta humanitära hjälpen för våra flyktingar som gäller.

Jag är helt och fullt medveten om att de människor som kommer från detta krigshärjade land måste få allt stöd i världen. Men ändå kan jag inte sluta fundera på varför vi har så olika syn på människor som flyr från krig och död beroende på vilken del av världen de kommer ifrån.

Trots allt, aldrig har Europas länder och medborgare varit så positiva till flyktingar som nu och det tycker jag är fantastiskt. Till och med Sölvesborg har antytt att man kan vara villiga att ta emot flyktingar från Ukraina.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Jan Olof Fällman. Är en 78-årig murvel som på fritiden brukar jorden. Tidigare verksam inom SVT, UR, TV4 och Televerket. Känd för Pohlmanväder i Östnytt, filmen Stockholmsnatt även så som krigsreporter på Sri Lanka, numera krönikör i tidningen Speedwayracing.
Jan Olof presenterar sig gärna som diversearbetare i mediasvängen och är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.