Tjurfäktning

Jag fick en gång ett mail från en svensk tidning här på Costa del Sol där man erbjöd mig att gratis prenumerera på deras nätupplaga. Veckorna innan hade man haft några reportage och artiklar om tjurfäktning. 

Bengt Sändh var ett av de omskrivna barnhemsbarnen. Han blev med tiden smed.
Men enligt polisen hann Bengt innan dess, i unga år, sätta ett informellt svenskt rekord i bilstölder genom att stjäla 46 bilar under tio dygn.
Med tiden blev han trubadur och har sjungit in 21 LP- och CD-skivor.
1993 startade han Bengt Sändhs snusfabrique. Han spetsade sitt snus med lite konjak och det blev en succé. Sex år senare sålde han snusfabriken till Swedish Match och flyttade till spanska Costa del Sol.
Där lever han nu med hustru och hundar. Han skriver böcker i skilda ämnen och är hängiven naturfograf.

 

Mitt svar löd:

Bäste redaktör.

Tack för ert erbjudande som jag emellertid avböjer. Vad jag skulle vilja ha är en tidning som inte bara tar avstånd från tjurfäktning utan även bekämpar den.

Bengt Sändh

 

Redaktören svarade:

Bäste Bengt Sändh.

Det var nytt för mig att tidningar skall ägna sig åt bekämpning. Och jag som trodde att vi sysslade med information. Man lär så länge man lever.

Redaktören.

 

På detta svarade jag:

Bäste redaktör.

Tack för ett raskt, kortfattat och klämmigt svar. Jag tycker att du gör en bra tidning bortsett från detta med er positiva inställning till tjurfäktning.

När man vill försvara någonting som är så sjukt att det inte går att försvara så konstruerar man argument som är så osakliga och töntiga att jag skrattar och gråter samtidigt. Låt mig ta några exempel:

1. Tjuren känner ingenting för han är så stressad att han blir blockerad.

Gäller detta bara tjurar eller skulle man kunna stressa redaktörer så till den milda grad att de kan springa omkring med en bukett banderillas mellan skulderbladen utan att känna smärta? Naturligtvis inte! Jag har frågat flera veterinärer och alla är övertygade om att tjuren känner såväl smärta som ångest.

2. Utan tjurfäktning hade den vilda iberiska tjuren varit utrotad i dag.

Det finns många andra djur som är utrotningshotade. Kan vi kanske rädda pandan genom att införa pandafäktningar där ett gäng karlar i granna kläder torterar ihjäl djuret till musik och ritualer inför en skränande pöbel.. Håller vi på med detta i några år så blir det en tradition som vi måste slå vakt kring.

3. Tjurfäktning är en spansk tradition.

Det är garottering också. Det finns många traditioner. En del är vackra, roliga och mysiga medan andra är avskyvärda. De sistnämnda bör vi saklöst förbjuda. Låt oss skyndsamt upphöra med exempelvis hedersmord, könsstympning, tvångsgifte och tjurfäktning.

4. Tjurarna har det väldigt bra under hela sitt liv.

Fattas bara annat. Håller vi djur i vår vård så är det vår förbannade skyldighet att se till så de har det bra men även att de avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt när det är dags.

5. Den som äter hamburgare är en hycklare om han samtidigt är emot tjurfäktning.

Slakt diskuteras ofta liksom plågsamma djurtransporter. Naturligtvis skall vi göra djurhållning, transporter och slakt så humana som möjligt men det rimmar väldigt illa om vi samtidigt tillåter tjurfäktning. Jag har vistats en hel del på svenska slakterier men aldrig bevittnat att man hetsat djuren och torterat dem i dryga tjugo minuter tills de avlidit till följd av blodförlust. Hamburgare från en dylik hantering betackar jag mig för.

6. Om du inte gillar tjurfäktning så får du väl flytta hem till Sverige igen.

Ett klassiskt och riktigt korkat vulgärargument.  Nu tror jag inte att tjurfäktningens vara eller icke vara är beroende av var jag har min bostad. Om jag så bor i Hammerfest eller Ulan Bator är jag lika medveten om att denna skändlighet försiggår varje helg i Spanien.

En dag passerade jag och min hustru en utomhusservering där ett antal män tittade på tjurfäktning i teve. Just när vi gick förbi såg vi hur matadoren hängde uppochner med ett tjurhorn inborrat i ljumsken. Vi applåderade spontant. Hur kan vi då vara så okänsliga inför matadorens lidande? Jo, just därför att det är han och hans proselyter som tagit initiativet till den skamliga hanteringen och han ser som sin livsuppgift att tortera djur.

För ett år sedan hade ni arrangerat en informationsträff i Marbella. Ett utmärkt initiativ. Mindre lustigt var det att en äldre man vid namn Olle Jakobsson, i panelen, lovordade ordningen på Francotiden, och ondgjorde sig över att han numera inte kan gå säker på gatorna och så försvarade han tjurfäktning. Om en gammal tjurfäktare känner sig otrygg på gatorna så är det en flugskit i horisonten i jämförelse med det lidande han åsamkat oskyldiga djur.

Sveriges kanske störste konstnär under 1900-talet hette Ivan Agueli. Han såg till att tjurfäktningen förbjöds i Frankrike. Vid en parad vid en tjurfäktningsarena utanför Paris, år 1910, sköt han prick med skarpladdad pistol och skadade två matadorer. Händelsen utlöste en sådan debatt att tjurfäktningen förbjöds. En svensk att vara stolt över.

Amiral Canaris sa en gång: Den som kan tortera ett djur är den förste att tortera människor.

Indira Gandi sa: Man kan avläsa ett lands utveckling på hur de behandlar sina djur.

För mig är det obegripligt att en människa kan roa sig åt att ett djur torteras till döds. Tjurfäktningen är en skändlighet och en skam inte bara för Spanien utan även för EU och hela mänskligheten.

Bengt Sändh

 

På detta svarade redaktören.

Bäste Bengt.

Tack för mail. Jag håller med dig till 99 procent i det du skriver. Mot bättre vetande vill jag kommentera den procent där jag inte håller med dig.

Svenska folket måste hysa den största kärleken till djur och natur av alla folkslag. Detta är hedervärt och jag räknar mig till dessa. Ibland verkar dock kärleken till djuren vara större än för sina medmänniskor. Jag reagerar på att du hyllar en person som skjutit mot människor och frågar mig om du på samma sätt lovordar abortmotståndare som skjuter ihjäl gynekologer.

Min andra kommentar har att göra med vår roll som utländsk tidning i Spanien. Vi drar oss inte för att kritisera brister i det spanska samhället, som du säkert konstaterat. Däremot finns det frågor som inte är solklara, där det vore fel av oss att propagera för en uppfattning. Du håller givetvis inte med mig om att tjurfäktningsfrågan inte skulle vara solklar men det faktum att det förekommer en debatt, att tjurfäktningen har hundratusentals anhängare och att en svensk-spanjor som Olle Jakobsson som känner till tjurfäktningen bättre än de flesta svenskar, faktiskt är FÖR skådespelet.

Jag anser att det vore fel av en hinduisk tidskrift i Göteborg att kritisera hur de svenska korna behandlas eller om kurdiska lokalradion i Rinkeby skulle föra en kampanj mot älgjakten.

Kan du förstå min ståndpunkt?

Jag insisterar: Jag respekterar din uppfattning och håller med dig till 99 procent. Dock är jag emot all fanatism och att hylla en svenskättling som skjuter andra människor är påfallande likt fanatism.

Varma hälsningar

Redaktören.

 

Ovanstående brev besvarades sålunda:

Bäste redaktör.

Du skriver: ”Ibland verkar kärleken till djuren större än för medmänniskor. Jag anser väl inte att man skall hysa större medkänsla med djur än med människor – men varför inte lika mycket?

Så har vi detta med abortfrågan. Jag är för fri abort. Om det nödvändigtvis skall skjutas så ser jag hellre att gynekologer skjuter mot abortmotståndare men jag hoppas då innerligen att de missar. Jag är emot allt skjutande.

Vad beträffar Ivan Agueli så är det inte själva skottlossningen jag vill glorifiera. Jag kommer inte själv att skjuta skarpt mot matadorer och avråder å det bestämdaste andra från att göra det. Här är jag lite kluven för jag kan inte hjälpa att jag tycker det är bättre att två tjurfäktare såras lindrigt än att ett stort antal oskyldiga djur torteras till döds varje söndag år ut och år in.

Tvivlar inte på att Olle Jakobsson känner till och är för tjurfäktning. Trots att kommendanten i Auschwitz kände till gaskammaren bättre än jag gör och det faktum att han var FÖR gasningen så tillåter jag mig att fördöma dessa handlingar. En något drastisk men fullt adekvat jämförelse.

Om man i Göteborg utsätter nötkreatur för onödigt lidande så har, enligt min mening, varje människa rätt att protestera. Här gör jag inget undantag för hinduer. Jag är ledsen redaktör´n men jag kan inte förstå din ståndpunkt när det gäller hinduer och kurder. Menar du på fullt allvar att invandrare inte skall omfattas av samma lagstadgade yttrandefrihet som infödda? Om kurderna i Rinkeby är emot älgjakten så skall de självfallet ha rätt att uttrycka denna åsikt i sin lokalradio närhelst de så önskar. För att ta till ännu en drastisk jämförelse: Om man bevittnar hur en man misshandlar sin hustru så bör man göra allt för att hindra detta oavsett i vilket land det sker och oavsett vad man själv och de inblandade har för nationalitet.

Nu skall jag iväg på surströmmingskalas. Hoppas att de avlivats på ett humant sätt. Det har de kanske inte – är det kanske därför de är så sura?

Vänligen

Bengt Sändh

Bifogade filer:
Samlagskontrakt.pdf
Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.