Vi har alltid gjort så

Alla politiker är inte korkade. Men alla riktigt korkade innehavare av offentliga uppdrag verkar vara politiker. Hur jag kan säga så? Jo det gör jag för att vara vänlig. 

Lillemor Östlin är den kvinna som suttit flest gånger i fängelse i Sverige.

Hon har skrivit den kritikerhyllade självbiografiska boken Hinsehäxan 2005, som blev TV-serie i SVT. Den följdes upp av Dagbok från kvinnofängelset 2009 och 2010 kom hon ut med den uppmärksammade romanen: Skäligen misstänkt för mord.

Under perioder har hon varit prostituerad och hade dåvarande justitieministern Lennart Geijer som kund i tio år.

Hon har främst begått narkotikabrott, för att finansiera sitt eget missbruk av amfetamin. Och hon har rymt tre gånger från kvinnofängelset Hinseberg.

Lillemor kan som få andra, som krönikör på Para§raf, beskiva en värld inifrån som andra ofta bara tror att de känner till.

Egentligen tycker jag att korkad är det snällaste epitetet jag kan säga till skurkar av det slag som nämndemännen, vilka förorsakar misstankar om jäv i flera stora rättegångar just nu.

Därför att de inte svarat ärligt på frågorna om tidigare medverkan i saker, som är olämpliga för en nämndeman att vara involverad i. Vid risk för jävsituation, alltså! De har mörkat vissa uppdrag de haft, även som svar på klar fråga.

Mäktigt att sitta där

Det måste kännas oerhört mäktigt att få sitta med i en domstol och dela ut rättmätiga straff till allsköns missdådare. Så oemotståndligt att bedrägeri är helt godtagbart inför det egna samvetet.

Hur har de vågat? Var de aldrig rädda att bli avslöjade? Visste de måhända att risken för det var nästan obefintlig? Kanske finns en inofficiell regel eftersom ”vi alltid gjort så?”

Nu vet jag inte in i varje skrymsle vad brottsbalken säger om grov trolöshet mot huvudman, men det här måste vara just det. Ett skändligt brott. Där borde dessa ohederliga personer bli dömda att i vart fall betala skadestånd för vad de ställt till med. Det kostar stora pengar och tid för människor som kanske väntar i häkte, när hela rättegångar måste göras om.

Omdömesförmåga

Till nämndeman bör endast den utses, som med hänsyn till omdömesförmåga, självständighet, laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget.

Så står det i lagboken.

Nämndemän som inte berättar sanningsenligt om sin bakgrund och tidigare uppdrag är ohederlig. Långt ifrån laglydig och därmed klart olämplig för uppdraget.

Ja men självklart! Det håller nog de allra flesta med om. Åtminstone i diskussioner som rör andras eventuellt aktuella fall.

Hur kan det då komma sig att det nu seglat upp minst tre fall av misstänkt jäv i stora rättegångar? Rättegångar med många inblandade, som enligt åtalet riskerar många års fängelse. Hur har de jävmisstänkta nämndemännen resonerat?

Många viktiga uppdrag

”Klart jag kan vara med och döma dessa kriminella brottslingar, jag är ju nämndeman, vald enligt erkända regler. Att jag glömt att berätta vissa saker måste man förstå! Med så många viktiga uppdrag, som jag, som god medborgare har, kan man väl missa något? Jag är i alla fall en mycket bättre person än de brottslingar som ska dömas…”

Eller, antagligen resonerar man inte alls. Tar kanske för givet att man har rätt att kreta bort små detaljer för att nå ett mål, eftersom man är en så stabil och felfri person?

För övrigt är det enligt min och många andras mening inte konstigt att det blir på detta viset, så länge man envisas med att utse nämndemännen från politiska partier.

Inte vitare själ än andra

Vad händer den dagen någon från Sverigedemokraterna sitter som nämndeman och den åtalade är av utomsvensk härkomst? Kan man lita på att den domen är rättvis? Ja, kanske. Opartisk? Nej, det går inte! Kanske det finns Sverigedemokrater, som är hederliga nog att inte blanda ihop det ena med det andra, fast… Fan tro`t, som Rellingen sa. Det för många som inte platsar i en rättegångssal i brottmål, så länge de klarar sig från att sitta på den åtalades plats.

Nej! Ska man döma andra, ska man själv vara bättre – fast de allra bästa dömer sällan andra. Sluta tro på att en, som har det gott ställt, fin titel eller är med i Lions, har vitare själ än andra. Kontrollera även dem, trots att de inte ser ut som pundare eller uteliggare.

Inte för att det nu nödvändigt är fel på alla av sistnämnda sort. De blir alltid mycket väl kartlagda och man finner oftare än man tror en ärlig person bakom paltorna. Inte alla, liksom inte heller alla med förtroendeuppdrag sviker förtroendet.

Det spelar ingen roll. De, som gör det är tydligt och klart för många, fast det är svårt att fatta hur de kan ge sig till så billiga ageranden.

De, som utser nämndemännen borde väl åtminstone skaffa sig en uppfattning om att den tilltänkta förtroendevalda har normalbegåvning, är läskunnig och kan ta in skriven text, såsom ovanstående paragraf till exempel. Gör ett test!

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.