En påse blandat

Snart har det gått två månader av det nya året och det är väl inte så dumt? I vart fall inte för oss, som sitter i fängelse. I Ystadsanstalten, där jag sitter, finns tjejer från alla möjliga hörn av världen. Många har svåra händelser och erfarenheter i bagaget. Man behöver inte vara från länder där ”familjeheder” är avgörande för att ha blivit utsatt för våld. Det är vanligt överallt, inte minst i Sverige, och särskilt för kvinnor som saknar stabil bakgrund.

”Hittills har hon inte blivit dömd för våldsbrott”

Idag har jag varit på videokonferens med Kriminalvårdsstyrelsen. Inget sensationellt med det. Sammanträdet handlade om underlag för mina kommande permissioner. För en tant som jag, med min digra kriminalvårdsakt känns det enbart som ett spel för gallerierna. Det har gjorts en utredning av säkerhetsriskerna för min person. Hög risk för återfall i brott förstås, men de har inga förslag om hur den saken skulle kunna ändras.