Är ingen söt liten tant

I många år har jag haft mitt inofficiella krig mot ”Rättvisan”, alltså inte mot rättvisa i sig självt, för den önskar man ju bara att den haft en större utbredning! Jag syftar alltså på lagar och rättsvård. Jag kan väl inte påstå att mina strider i dessa sammanhang har prytts med någon större framgång, faktiskt knappast med framgång alls!

Lillemor Östlin är den kvinna som suttit flest gånger i fängelse i Sverige.

Hon har skrivit den kritikerhyllade självbiografiska boken Hinsehäxan 2005, som blev TV-serie i SVT. Den följdes upp av Dagbok från kvinnofängelset 2009 och 2010 kom hon ut med den uppmärksammade romanen: Skäligen misstänkt för mord.

Under perioder har hon varit prostituerad och hade dåvarande justitieministern Lennart Geijer som kund i tio år.

Hon har främst begått narkotikabrott, för att finansiera sitt eget missbruk av amfetamin. Och hon har rymt tre gånger från kvinnofängelset Hinseberg.

Lillemor kan som få andra, som krönikör på Para§raf, beskiva en värld inifrån som andra ofta bara tror att de känner till.

Dock, jag ger mig aldrig! Men just nu verkar det som om jag måste byta fokus lite och ändra något på mina allra bestämdaste uppfattningar!

   Ett faktum, som jag inte kan sticka under stol med, är ju att jag är dömd för grovt narkotikabrott. Inte för första gången heller och jag är den sista att påstå att alla domar mot mig varit orättvisa. Däremot hävdar jag att många, däribland det fängelsestraff jag nu avtjänar är felaktigt, än om jag inte bara är någon ”söt liten tant” som åklagaren så riktigt påpekade.

   När det gäller narkotikabrott får rätten döma på snart sagt vilka obevisade grunder som helst. Sannolika skäl. Sannolika för vem? Nämndemän och domare från Lions Club, som aldrig varit i närheten av en knarkarkvart eller sovit i en husvagn utan värme…

   Men, nu har jag fått något att tänka på! Mannen som dömts för sexualbrott mot sin dotter och friats efter mer än nio år i fängelse! Han är inte den förste heller, och antagligen finns det fler som borde få upprättelse, efter vad det tycks vara! Det vet jag inte, men vad jag vet är att jag blev lite besviken på Göran Lambertz den gången han sa, att enligt hans uppfattning sitter oskyldiga i fängelse i Sverige. När det visade sig att han gjort någon sorts utredning eller hur det var, i alla fall med fokus på sexbrottsdömda.

   Jag hade önskat att han skulle titta på narkotikabrottsdomar. Jag hade haft en viss kontakt med honom som JK, om just sådant. Som sagt, jag blev lite besviken då den här utredningen kom, och jag tänkte att det var väl typiskt en karl! Nu tar jag tillbaka dessa tankar och ber i andanom om ursäkt för dem. För något så grymt, som att bli anklagad för att ha förgripit sig på sitt eget barn kan jag bara inte tänka mig.

   Det spelar ingen roll att man inte får en guldstjärna i kanten av att bli fälld för narkotikabrott, det är ändå inte på långa vägar lika illa som att vara pedofil eller våldtäktsman! Våldtäktskvinnorna är väl ändå ganska få, än om de förekommer…

   I alla fall, trots mina narkotikabrottsdomar har jag förhoppningsvis ännu möjlighet att bli accepterad till vissa delar i samhället, men en sexbrottsdömd har det mycket mindre. En som förgripit sig på sitt eget barn har det inte alls. Inte ens efter ett frikännande. Vad händer med en människa som sitter i fängelse så lång tid, dömd för det värsta av brott? Kan han kliva ut och återuppta ett ”normalt” liv?

   Är det inte så att det går samma trender inom rättsväsendet, som i samhället i övrigt? Kanske inte så konstigt men man borde se upp med det, åtminstone låta tanken finnas.

   Sånt liv det blev när Göran Lambertz sa att det finns oskyldiga i svenska fängelser! Vad säger dessa gapstarar nu då? Göran Lambertz är fortfarande en av de bästa jurister Sverige har!

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.