Ricard Nilsson

Hårdare straff för sakens egen skull?

Det är valår, vilket också innebär att politikerna tävlar om vem som driver den hårdaste linjen mot brottsligheten. Alla utom ett riksdagsparti vill höja straffen. Men varför? Sedan 2006 har antalet som sitter i fängelse sjunkit med tusen intagna, ändå har inte den generella brottsnivån i samhället stigit.

Ricard A R Nilsson har varit med från Para§rafs första dag, som skribent och bloggare. Han är dömd till livstids fängelse för mord och är inne på sitt femtonde år bakom murarna.

Under de här åren har han hunnit beta av ett antal fil kand och fil mag, och är idag kriminalvårdens högst utbildade, generaldirektören inräknad.

Därtill har han skrivit två deckare ihop med författarkollegan Pierre Larancuent, Män utan nåd och Med döden som skugga. I februari släpper han boken En livstidsdömds dagbok, där han berättar om det hårda livet i fängelse.

Han bloggar numer här:
www.nilsson-larancuent.com

Ett av Para§rafs honnörsord är inifrån. Vi ska så långt det är möjligt rapportera inifrån. Komma in under ytan. Ricard A R Nilsson skriver sina krönikor inifrån fängelsevärlden.

I mars hade Moderaterna Sverigemöte i Karlstad och då ägnade statsministern ett helt tal åt att framhålla vikten av hårdare straff för ett stort antal brott. Även under partistämman i Norrköping i oktober, var den hårdnande kriminalpolitiska agendan uppenbar.

   Men detta är inget nytt, under sina sju år vid makten har man strävat efter längre straff, därför är det ganska intressant att antalet fångar har minskat med nästan 20 procent under Alliansregeringens tid.

   I september 2006 var antalet fångar i svenska fängelser 4775 till antalet, motsvarande siffra för september 2013 var 3827. Men det viktiga i sammanhanget är att den generella brottsnivån i samhället inte har ökat. Det finns alltså nästan 1000 färre inlåsta personer i fängelse utan att brottsligheten blivit mer omfattande. Den naturliga följdfrågan blir då varför de politiska partierna tävlar om vem som har den strängaste kriminalpolitiken?

   Alla riksdagspartierna utom Vänsterpartiet har hårdare straff som en viktig del av sin kriminalpolitiska agenda. Värst är Sverigedemokraterna som tycker att i princip alla brott, från de mest obetydliga till de värsta, ska ha högre straffsatser. Mest parodiskt är förstås att det gång på gång har uppdagats att representanter för det egna partiet dömts för brott och även i vissa fall begår ny brottslighet.

   Kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki uttalade sig nyligen till Sydsvenskan (5/11-2013): ”Forskningen visar entydigt att fängelse inte avskräcker människor från att begå brott. För den som hamnar i fängelse slås familj och sociala sammanhang snabbt sönder. Risken för återfall är stor. Det finns helt enkelt inga som helst vetenskapliga belägg för att brottsligheten minskar om vi sätter fler i fängelse. Det är precis tvärtom.”

   Här har vi alltså en av Sveriges mest respekterade brottsforskare som tydligt klargör att en utveckling där antalet fångar minskar faktiskt är till godo för samhället. Varför kan då inte politikerna ta till sig av den kunskap som finns och lyssna på dem som vet bättre? Ett svar har jag redan gett, det är valår. Ett annat svar är att politikerna tror att folket vill ha hårdare straff, vilket kanske må vara fallet. Men är det inte meningen att makthavarna ska agera på ett sätt som är bäst för Sverige? I så fall bör man lyssna på expertisen istället för att ideligen propagera för hårdare straff bara för sakens skull.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.