Ricard Nilsson

Du är dömd för tre mord och jag vill tacka dig…

Nyligen fick jag ett anonymt brev från en okänd kvinna. Hennes rader gjorde mig varm inombords.

Ricard A R Nilsson har varit med från Para§rafs första dag, som skribent och bloggare. Han är dömd till livstids fängelse för mord och är inne på sitt femtonde år bakom murarna.

Under de här åren har han hunnit beta av ett antal fil kand och fil mag, och är idag kriminalvårdens högst utbildade, generaldirektören inräknad.

Därtill har han skrivit två deckare ihop med författarkollegan Pierre Larancuent, Män utan nåd och Med döden som skugga. I februari släppte han boken En livstidsdömds dagbok, där han berättar om det hårda livet i fängelse.

Han bloggar numer här:
www.nilsson-larancuent.com

Ett av Para§rafs honnörsord är inifrån. Vi ska så långt det är möjligt rapportera inifrån. Komma in under ytan. Ricard A R Nilsson skriver sina krönikor inifrån fängelsevärlden.

Först bör jag klargöra att det inte var ett sex- eller kärleksbrev, vilket många av er säkert tror. Om ni förväntar er något snaskigt lär alltså besvikelsen bli stor.

   För mig var brevet faktiskt intressantare än de vanliga beundrarbreven som ibland kommer med posten och det berörde mig även mer.

   Till och med inledningen på hennes brev skiljde sig från vad jag är van vid. Vanligtvis hänvisas till att jag förekommit i media eller att man läst någon av mina böcker. Nej, istället var detta de första raderna:

Ricard A R Nilsson,
Du är dömd för tre mord och jag vill tacka dig …

   Nu undrar ni säkert vad detta är för galenpanna, men det är inte så illa som det verkar utan precis tvärtom, så här fortsatte hon:

… inte för morden, naturligtvis, men för att du orkar ge andra stöd. Det skrivs mycket om dig på nätet och under åren har jag följt mycket av det som skrivits om dig och av dig. Du har gjort det värsta som går att göra och rätteligen fått ta ditt ansvar. Samtidigt har du gjort mycket för andra som sitter i fängelse. Jag har en lillebror som åkt in och ut, gång på gång, men jag har alltid försökt stötta honom. Därför vet jag hur hjälplösa många som sitter i fängelse känner sig. En gång när han flyttade till en ny anstalt fick han avslag att ringa mig, trots att han hade tillstånd på förra anstalten. Det finns alldeles för mycket godtyckligthet bland de så kallade vårdarna. Just nu är min bror fri och har varit fri sedan snart ett år tillbaka. Under sitt senaste straff träffade han dig och har berättat om hur du inspirerade honom att förändras. Han har mer än en gång sagt att: Om Ricard som livstidsdömd har kunnat göra allt som han har gjort, då måste jag också kunna göra något bra. Jag tror att du har haft en del i att min bror nu har hållit sig borta från drogerna och för det vill jag säga tack …

   Denna sorts brev har jag aldrig fått förr och när jag läste det fylldes jag av genuin glädje. Tyvärr har jag gjort mycket dumt i mitt liv. Därför är det särskilt uppmuntrande när någon skriver om att jag även gjort något bra. Detta kommer jag att bära med mig lång tid framöver.

 

Nedan biläggs som separat fil en recension av Ricard Nilssons bok, En livstidsdömds dagbok, Del 1, som nyligen släpptes.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.