Polisers hanterande av sina skjutvapen

Jag såg SVT:s Veckans brott i tisdags och reagerade på ett inslag med en polis. Det verkar som om det blir allt mindre trösklar för poliser som skall övervinnas för att komma till skott. Poliserna av idag blir allt snabbare att dra vapen och när det väl är draget så verkar alternativa lösningar försvinna i fjärran.

   Polisen i programmet, som framstod som en vettig och sansad person, berättade om sina ritualer före tjänstgöring och i detta ingick mantelrörelse för att få en kula loppet. Han är säkert inte ensam om dessa ritualer.

   Jag vet inte hur vapenförordningen ser ut idag men förr var det förbjudet att tjänstgöra och bära vapnet med en kula i loppet. Vidare fick man inte skjuta varningsskott om inte grunderna för verkanseld förelåg. Med en kula i loppet är vapnet skjutklart så fort det dragits. Det behövs inga ytterligare handgrepp för verkanseld.

   Förr fanns ett antal steg som gjorde att det fanns handgrepp som stegvis höjde beredskapen innan eld kunde avges.

   När vapnet finns i handen och är skjutklart är andra alternativa är inte att tänka på. Jag menar därför att polisens snabbhet att dra vapen är på både gott och ont.

   I det relaterade fallet var en aggressiv man storväxt men obeväpnad och poliserna var två. Polismannen som medverkade i Veckans brott berättade hur han övervägde att skjuta mannen. Hur man ens tänka tanken på att skjuta verkanseld och dessutom ha för avsikt att skjuta mitt i bröstet har jag svårt att förstå. Har grepp och batongteknik utgått ur övningarna?

   Jag arbetade 16 år på ordningspolisen och oftast fick vi klara våra uppdrag på en eller två poliser. Jag medger gärna att klimatet var helt annorlunda på den tiden men vi fick vårt lystmäte av våld och möttes av både knivar och skjutvapen.

   Inte vid något enda tillfälle drog jag min pistol, för jag var rädd för att hamna i en situation där alla mina tankar fokuserades på pistolen. Jag har mötts av män beväpnade med vapen som pistoler och knivar. Hotats med kniv, revolver och till och med älgstudsare. Knivar var inte speciellt vanligt men inte heller helt ovanligt.

   Det har funnits tillfällen då man kommit i närstrid också med riktigt storvuxna personer men aldrig någonsin har jag tänkt tanken att dra pistol och skjuta bara för att personen var storvuxen och stark.

   Jag har dock svårt att vara odelat kritisk för varje polis är ett barn av sin tid och i dagens utbildning tycks mycket handla om att skjuta sig ur situationen. De som tjänstgör ute idag har sällan några äldre och riktigt rutinerade poliser med sig och det innebär att akuta situationer ofta löses med vapen, där tid för eftertanke inte finns.

   Inställningen att bara fundera på att skjuta obeväpnade för att de är storvuxna och våldsamma, kommer förmodligen att leda till allt fler skjutningar från polisens sida. Och risken finns att polisens dödande ökar i samma takt som mördandet i civilsamhället minskar.

 

   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.