Dick Sundevall

Därför känner jag stolthet över Sverige

2017-03-28

I en tid då polisen Peter Springare och alltför många andra framställer Sverige som något dåligt och rent av uselt, vill jag redogöra varför jag, som så många andra, älskar och känner stolthet över vårt land. Det kan kanske tyckas vara motsägande eftersom vi startade Para§raf för att kritiskt granska det svenska rättsväsendet. Men det ena utesluter inte det andra.

   Men den svenska skolan har ju problem, kanske någon invänder. Ja, den är inte perfekt. Men i hur många andra länder kan en ung tjej eller kille som kommer från ett hem där det varken fanns så värst många böcker eller något överskott av pengar, plugga vidare och ta en akademisk examen? För att med tiden kunna doktorera och kanske bli professor. Eller bli en framgångsrik företagsledare.

   I många länder är det en omöjlighet, precis som det en gång i tiden var i Sverige. I många länder får ungarna inte ens fri lunch i skolan. Än mindre finns där en skolsköterska. Och skolböckerna måste deras föräldrar betala för.

   Men sjukvårdens kris då? Ja, jag retar mig lite mycket som någon annan på att en del medborgare måste resa till ett annat land för att föda barn. Och att det just nu är överbeläggningar och långa köer på akutmottagningar och till en del operationer.

   Men i hur många länder får medborgarna utan någon kostnad utrusning för att till exempel hålla koll på sin diabetes? Eller annan utrusning som tillhandahålls gratis för olika åkommor och sjukdomar. Och i hur många andra länder rabatteras mediciner på det sätt som det görs i Sverige?

   Jag har tre egna barn, några bonusbarn, barnbarn och fyra gudbarn. Har därtill varit gift några gånger. Därmed har jag genom åren fått mer erfarenhet av svensk sjukvård än vad jag önskat mig. Jag kan i det stora hela dela in mina upplevelser av sjukvården i tre grupper: bra, väldigt bra och helt fantastisk. Därmed inte sagt att den är perfekt. Men finns det någonstans i världen en helt perfekt sjukvård?

   Och var i världen föds det idag en liten flicka som har större möjlighet att förverkliga sitt liv vad gäller studier, arbete och sitt liv i övrigt, än vad den flicka har som föds i Sverige? Visst finns det en hel del kvar att göra vad gäller jämställdhet men i Sverige har vi kommit längre än de flesta länder.

   Ett av många exempel är att kvinnor idag är i klar majoritet bland två yrkesgrupper som utmärks av hög status, bra löner och makt: Åklagare och domare. Vi behöver inte gå så värst många tiotal åt bakåt för att hamna i en tid då det fanns ytterst få kvinnliga domare och åklagare. Och bäst av allt – det här har hänt utan någon som helst kvotering.

   Men polisen då, och rättsväsendet i övrigt? Ja, visst har vi större problem än någonsin tidigare med ett ineffektivt polisväsende. Vilket i huvudsak beror på inkompetenta polischefer på olika nivåer. Därtill framkommer det alltför ofta att olika tingsrätter begått direkta rättegångsfel. Och som om det inte vore nog, så har vi i närmare 30 år fått internationell kritik från bland annat FN för våra långa häktningar av misstänkta personer, som allt för ofta sitter isolerade.

   Men likafullt är Sverige en rättsstat, om än med fel och brister. Människor som döms i landets domstolar är i de flesta fall skyldiga. Det är människor som dömer och människor gör ibland fel såväl i Sverige som i andra länder, så visst händer det att oskyldiga döms. Men ingen döms av politiska skäl. Inte heller på grund av sin religiösa åskådning, sexuella läggning eller hudfärg.

   Jag känner stolthet över det land som våra förfäder har byggt upp och som vi nu fortsätter att utveckla. Stolthet och glädje över det här vackra landet med sin fyra markerade årstider. Stolthet över att vi här långt uppe norr har åstadkommit något som står sig väldigt bra i vilken internationell jämförelse som helst. Därför stör det mig när politiker av olika politisk partifärg fräser något i stil med ”i det här landet” och får det att låta som en spottloska.

   Mest stolt är jag över att vi tar emot människor som flyr från diktaturer, från krig och från förföljelse. Stolt över att vi är ett demokratiskt land som kan göra det. Och stolt över att människor söker sig till Sverige trots att så många av dem är ovana vid de svenska vintrarna. Det går inte en dag utan att jag med egna ögon kan se hur mycket positivt som invandrare tillfört vårt land genom åren.

   När jag läser om hur polisen Peter Springare och andra ute på den politiskt mörkblåbruna kanten i sin bitterhet framställer vårt land som något dåligt och rent av uselt, funderar jag på varför de i så fall inte flyttar härifrån? Jag skulle göra det om jag tyckte att allt var så där väldigt dåligt. Jag skulle söka mig till något annat land där jag trodde att jag skulle kunna få ett bättre liv. Men så slår det mig, att det kan de ju inte göra – för andra länder består ju av en massa utlänningar…

 


   Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst privata tankar och funderingar.

I närmare 40 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och många tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag, onsdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.