Vad är det för fel på en del män?

Metoo-rörelsen manar till eftertanke. Hur kan så många kvinnor/flickor/barn blivit utsatta för olika former av sexuella övergrepp från tafsande till våldtäkt? Jag blir gräsligt upprörd och försöker rannsaka mig själv. Jag startar i barndomen och minns min uppväxt med tre systrar.

   Jag fick från mina föräldrar veta att som kille fick man aldrig någonsin slå ej tjej. Man slog inte en tjej oavsett hur ”dumma” man än ansåg att de var. ”Tjejer var oslagbara”. Detta skapade, i alla fall hos mig, en respekt för det motsatta könet.

   Jag skäms å mitt köns vägnar men inser att jag inte behöver jämföra mig med kapten Klänning, Olof Egerstedt (biträdande rikspolischef som på en bankett drog i kvinnors BH-band) eller Martin Timell.

   Hur har det kunnat bli så här? Man behöver inte gå alltför många år tillbaka i svensk rättsskipning för att hitta domar där en våldtagen kvinnas klädsel, uppträdande eller berusning angavs som orsak till en våldtäkt och där hon fick skylla sig själv. Denna syn på våldtäkter grasserar fortfarande i vissa länder.

   En stor del har sin grund i uppfostran av pojkar och en större del av omgivningens överseende när killar ”tramsar” med flickor. Här har alla vuxna, utan undantag, svikit. De har tyst åhört och sett på när unga människor, mest pojkar, har använt olika tillmälen som de skrikit rakt ut till och med i klassrummen.

   En vanlig vokabulär är ”hora”. Men oftast har ordet inte ens föranlett en tillsägelse. Det som börjar i det lilla har alltid en förmåga att utvecklas till något illa.

   Den största orsaken till tingens ordning har det svenska rättssamhället. Varefter rättssamhället utvecklats har det alltmer anammats att en kvinnas nej alltid är ett nej oavsett när det kommer. Trots detta förekommer små subtila signaler ”ja vad hade hon väntat sig när hon följer med eller tar hem en vilt främmande man”.

   Dessa små underförstådda ”signaler” har också orsakat ett mörkertal när det gäller anmälda våldtäkter. En anmäld våldtäkt är inte över när anmälan är gjord utan den fortsätter under förundersökningstiden, under rättegången och i många fall även efter denna eftersom gärningsmannen ofta friats på grund av bevissvårigheter.

   När polisen tagit emot anmälningarna om övergrepp och våldtäkt har de ofta funnit dessa svåra, besvärliga och kostsamma att utreda. De har lagts ner omgående av olika skäl och de som gått igenom nålsögat och där en förundersökning beslutats har lagts på hög i dagar, veckor och månader.

   När de äntligen börjat utredas är brottet avsevärt mycket svårare att utreda och ärendena läggs ofta ner eftersom våldtäkten/brottet inte kunnat styrkas.

   De få som hamnar i domstolen blir där föremål för en rättegång, där naturligtvis samma grundläggande bevisvärdering ska gälla som vid andra slag av brott – men där domstolarna har haft alltför lätt att fria våldtäktsmän som inte förstått kvinnans nej.

   Som inte förstått att kvinnan inte ville eller som inte förstått att kvinnan var berusad till näst intill medvetslöshet. Domstolarna får ibland män att framstå som fullständigt hjärndöda individer som inte begripit ens det mest elementära och därför friat dem.

   Därför har samhället utvecklats till ett samhälle där män tyckt sig ha rätt att tafsa, nypa, klämma på och sticka fingrar och lemmar på och i kvinnor/flickor när, var och hur som helst.

   Nu är det dags, men egentligen alldeles för sent, att sätta stopp för detta och alla de goda män som finns i samhället måste hjälpa till. Detta är inte enbart en kvinnofråga utan i högsta grad en fråga för män som ska ta tag i sina vanartade bröder/söner vid minsta incident och läxa upp dem omgående. Rättssamhällets tjänster går inte att invänta.

 

 Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.