Politikerna kör över folket i invandringsfrågan

2018-05-21

När man lyssnar till Sverigedemokraternas beskrivning av den svenska systemkollapsen, Socialdemokraternas önskan om ett halverat asyltryck och Moderaternas ord om att flyktinginvandringen måste minska så är det lätt att få för sig att de går en stor folkopinion till mötes. Det tragiska är att det är precis tvärt om.

   En nyligen publicerad rapport visar att svenska folket gillar invandring, men de ledande politikerna för våra tre största partier gör vad de kan för att gå emot folkviljan.

   I fredags kom en ny rapport från Delegationen för migrationsstudier författad av Jesper Strömbäck och Nora Theorin från JMG. Rapporten handlar om attityder till invandring hos svenska folket under perioden 2014-2016. Det är en intressant period att närstudera eftersom just 2015 var det år med högst asyltryck någonsin. Det var nog också då den så kallade flyktingdebatten var som hetast.

   I studien, som är en så kallad panelstudie, har man följt drygt 2 000 personer under den aktuella perioden och man kan därför se tydligare hur attityder förändras, än vad man skulle gjort vid vanliga enkätstudier med olika deltagare varje år.

   Resultatet är tydligt. Svenskarna är i betydligt högre utsträckning positiva än negativa till invandring alldeles oavsett invandringsskäl. Väldigt få människor är negativt inställda till flyktinginvandring och ännu färre till arbetskraftsinvandring.

   Skillnaderna över tid är marginella. Den stora flyktingvågen må ha ändrat politikers inställning men svenska folket har en i princip lika öppen och välkomnande syn som tidigare.

   2014 var 3% mycket negativa till flyktinginvandring. 2015 och 2016 hade siffran stigit till 4%. Medan 9% under hela perioden var ganska negativa.

   2014 var 36% mycket positiva till flyktinginvandring. Det minskade under 2015 till 34% och 2016 till 33%. 30% var under samma period ganska positiva.

   2016, efter den stora flyktingvågen när systemkollapsprofeterna ångade på som värst om ett samhälle i upplösning, hade vi alltså en situation där 13% var negativa till flyktinginvandring och 63% var positiva.

   I studien har man också jämfört människors attityder i relation till medievanor och kan föga förvånande konstatera att människor som följer Avpixlat är mer negativa till invandrare än genomsnittet och att människor som följer ETC är mer positiva än genomsnittet. DN-läsare är i högre utsträckning förknippade med positiva attityder och Expressen-läsare och TV4-tittare i högre grad med negativa attityder.

   Det blir lite hönan eller ägget här. Söker sig människor till mediekanaler med en mer negativ beskrivning av invandring för att få sina egna fördomar bekräftade eller skapar media attityder som annars inte hade funnits?

   Eftersom svenska folket ändå är positivt inställda till invandring så finns det mycket att vinna för politiker som vill lyssna på folkviljan.

   Just nu stöder väldigt många människor Socialdemokraterna trots Löfvens utspel och försvarar det med att partiet måste vara inlyssnande och realistiskt, men innerst inne känner sig många socialdemokrater inte alls hemma i talet om stängda gränser, tuffa tag och hårda krav på utsatta människor. Samma sak kan sägas om många moderater som delar Fredrik Reinfeldts syn på ett öppet samhälle.

   Det brukar sägas att det gynnar Sverigedemokraterna när invandringsdebatten får stort utrymme och det är inte särskilt konstigt. Om man har en stor grupp människor som gillar invandring så lockas inte de till partier som profilerar sig på att gnälla på invandringen. Och för den som verkligen ogillar invandring känns det givetvis mer lockande att söka sig till rasismens källa än till dess bifloder.

   Kampen om SD-väljarna är stor men det är svårt att begripa vad man ska med dem till. I princip är det väl bara Centern, Vänstern och Miljöpartiet som tydligt visar i valrörelsen att man hellre företräder sina egna väljare än någon annans. Jag har lättare att förstå den strategin. Den är inte ens en strategi. Den är vanligt sunt förnuft.

   Vi är många som på riktigt är oroade över det samtalsklimat och de attityder huvuddelen av våra etablerade politiska partier är med och skapar. Fortsatta högerpopulistiska utspel om hårdare flyktingpolitik kommer bara att späda på politikerföraktet.

   Det är istället dags att politiker tar vår oro på allvar och lyssnar på oss väljare. Vi svenskar är öppna, orädda och omtänksamma och vi brukade kunna lita på att våra makthavare förstod det.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.