Riksbanken kan lägga beslag på dina pengar

2018-06-11

Att byta sedlar måste vara ett enkelt sätt för Riksbanken att tvinga/locka fram gamla svarta pengar, glömda pengar och av olika skäl gömda pengar. Riksbanken kan dessutom tjäna en vacker slant på bytet. De kostnader som är förenade med bytet får i många fall näringsidkare och medborgare ta.

   Här kommer visserligen ett antal medborgare att bli betraktade som brottslingar, när de försöker växla in pengarna, men vad spelar det för roll.

   Kan de inte nöjaktigt förklara pengarna så konfiskeras sedlarna oaktat hur låg misstankegrad det än handlar om. Här räcker det med den absolut lägsta misstankegraden ”kan misstänkas”.

   Riksbankens senaste utbyte av de svenska sedlarna tycks ge ett utbyte på plus 3 900 000 000 kronor. Ett belopp som jag förmodar går in i statskassan som någon form av extra intäkt.

  Så mycket av den utgångna svenska valutan har således inte växlats in och om Riksbanken har tur kommer de inte heller att växlas in före den 30 juni 2018 då en absolut deadline skapats. Fram till dess går det att växla in pengarna för vidare befordran till ett bankkonto.

   Du måste dock ha ett gräsligt bra skäl till varför pengarna dyker upp just nu och inte tidigare. Att du har hittat en låda pengar när du rotat igenom en avliden anhörigs kvarlåtenskap räcker inte för vem vet hur denne tjänat ihop dessa pengar.

   Riksbanken är oerhört svårflörtade i dessa fall. Kan de ana eller misstänka det värsta så gör de det. Jag tror inte de har en aning om hur många invånare detta land har där ”madrassen” är sparbössan.

   Jag har under många års tjänstgöring hittat oerhörda penningsummor hos ett antal människor som antingen varit sjuka eller inte litat på bankerna. I vissa lägen har det nog visat sig vara klokt att inte lita på bankerna som ofta styrs av lönsamhetskrav och girighet.

   En man i Eskilstuna, säkert belastad av någon bokstavskombination eller annan psykisk störning, hade på ålderns höst börjat stjäla cyklar. Vad han skulle ha dessa till visste nog inte ens han själv. Han tog hem cyklarna till ett stort källarrum i den hyresfastighet där han bodde. Låste fast cyklarna med en lång vajer. Till slut var rummet fullt med uppemot ett 50-tal cyklar.

   Mannen greps, förhördes och frigavs. Skjutsades hem av poliser som följde med honom in i bostaden. Mannen levde i misär och hade bott i lägenheten, som var skriven på hans avlidna mamma.

   Mamman skrev på hyreskontraktet 1957 och sedan dess hade både hon (fram till dödsfallet) och sonen bott i lägenheten. De första 30-35 åren hade sonen arbetat men helt levt på modern. Efter moderns död hade mannen bott ensam i lägenheten.

   Sociala kontaktades eftersom en människa inte ska behöva bo på detta sätt. Sociala kommer dit, förfärades och beslutade om sanering. Tid för rensning bestäms och två poliser får i uppdrag att närvara eftersom mannen ju kunde misstänkas ha stulit något mer än bara cyklar.

   En gammal korkmatterulle skulle bäras ut till sopcontainern. Mannen sa då till den närmsta polisen.

– Be dom vara lite försiktiga med den där rullen. Jag har lite pengar i den.

   Rullen innehöll nästan femtio tusen kronor. En gammal mjölkhink var full med pengar. Fickorna på nästan vartenda klädesplagg innehöll pengar. Från de första åren som mannen jobbat fanns oöppnade lönekuvert med mannens veckolön i kontanter.

   När saneringen var klar fanns det ganska mycket pengar anträffade. De sattes in på bank och en god man utsågs. Just den sanitära situationen var lite ovanlig men att människor samlar på pengar har jag varit med och sett vid ett antal tillfällen.

   Att Riksbanken vill förhindra penningtvätt är en sak men nog borde ett liv i ärlighet  kunna borga för att det knappast är oärligt åtkomna pengar. (Även han med cyklarna kan nog egentligen betraktas som ärlig eftersom han nog inte var helt frisk då det skedde.)

   Riksbanken skriver på sin hemsida:

OBS! Riksbanken returnerar inte sedlarna om de inte skulle lösas in. Det beror på att Riksbanken har ett ansvar att se till att de sedlar som är i cirkulation är giltiga. Ogiltiga sedlar får inte tas emot i banker och butiker. Företag får överhuvudtaget inte lösa in ogiltiga sedlar efter den 1 juni 2017.

   Detta stycke visar hur ovarsamt Riksbanken handskas med ”andras” pengar. Om jag har gamla sedlar som jag vill lösa in så är väl dessa mina sedlar tills Riksbanken löst in dem. Vill inte Riksbanken lösa in dessa sedlar så är de väl fortfarande mina även om de är ogiltiga. Någon gång kan de ju dessutom få ett samlarvärde. Hade sedlarna varit falska är det en sak men nu är de bara utgångna.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


  Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag, onsdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.