Hur kunde den för mord dömde Kristofers Kastellanoss rymma?

2018-07-17

Jag brukar ibland säga att det inte går att underskatta vissa brottslingar. Hur det är med denne Kristofers Kastellanoss har jag ingen aning om men hans rymning under en fångtransport säger egentligen mer om hans vårdare/bevakare/ledsagare.

   Kristofers Kastellanoss dömdes år 2017 till 14 års fängelse för mord. Han dödade en man genom att hugga denne i halsen med en kniv ett antal gånger.

   Jag vet inte vad som föregått transporten från rättspsyk i Göteborg till kriminalvårdsanstalten Salberga i Sala men jag kan föreställa mig att Kastellanoss genomgått någon form av psykiatrisk undersökning.

   Om vistelsen på rättspsyket varit av, som jag uppfattat, normal karaktär borde vistelsen där varit kringgärdad av olika restriktioner. Inte heller torde väl transporten ske enligt fastställd turlista där klockslag och platser är absoluta. Att Kastellanoss skulle ha tagit rymningen i flykten håller jag för osannolikt och både plats, tillfälle och tidpunkt skapar frågetecken. Kort sagt vem har biträtt Kastellanoss i denna flykt?

   Jag vet inte heller hur personalen resonerade när Kastellanoss plötsligt ville stanna för att kasta vatten. Dock borde de nog ha snäppt upp beredskapen något.

   Jag vet inte heller hur ”rastningen” gick till men att bli frånsprungen av en handbojad och barfota man förefaller något udda. Visserligen hade han förmodligen bojorna framtill för att kunna hjälpa sig själv att öppna gylfen. Kanske satt väktarna kvar i det AC-tempererade fordonet eftersom det var ordentligt varmt ute.

   Kanske följde bara en av vakterna med ut och för att inte vara indiskret var hans uppmärksamhet riktad på annat håll.

   Kastellanoss rymde och sedan blev det ett dj-a hallå. Poliser och hundförare i mängd började spana och då börjar man ju undra varför hunden inte fick upp något spår. Jag inbillar mig att det borde varit optimala förhållande för en hundspårning eftersom Kastellanoss var barfota.

   Sökandet tycktes planlöst och just frånvaron av spår väcker tankar. Valde Kastellanoss denna plats för sina behov styrda av just behovet eller fanns det andra bevekelsegrunder? Är det egentligen någon som tror på att Kastellanoss slumpvis skulle välja vilken skogsbacke som helst och sedan rusar rätt ut i spenaten utan planering eller eftertanke? Är det så kommer Kastellanoss att hittas liggande uttorkad i skogen. Det är osannolikt.

   Har han vidtagit, vad jag anar, vissa förberedelser så har han förmodligen lämnat området, hämtad av en kompis i en luftkonditionerad bil. Är flykten förberedd så måste en planering ha föregått den. Har Kastellanoss haft besök eller pratat med någon via  någon mellanhand? Att under flykten tro att han med bojade händer och Kriminalvårdens anstaltskläder skulle fått låna någons telefon för att ringa efter hjälp förefaller osannolikt. Lika osannolikt är det att i dessa tider hitta en tom sommarstuga med en fast telefon.

   Dessutom behöver den som hämtar honom, om denne inte är förberedd, en bra stund för framkörningen eftersom Laxå knappast är världens eller ens Sveriges mest centrala punkt. Dock kan det vara en lämplig punkt ungefär mitt mellan Göteborg och Sala.

   Nu är Kastellanoss internationellt efterlyst men detta lugnar knappast anhöriga till den man som Kastellanoss dödade genom knivhugg i halsen och för vilket brott han nu satt. Inte heller de som bor i trakten av platsen varifrån Kastellanoss rymde lugnas av denna efterlysning eftersom efterlysningen bara visar att polis och kriminalvård bara är säkra på en sak: ”Vi vet inte var Kastellanoss finns”.

   Ska bli spännande att se var och hur Kastellanoss grips och vad han hunnit ställa till med under flykten. Kanske kommer tids nog också sanningen om hans flykt fram i alla väsentliga delar.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.