5,9 miljarder kronor saknas

2018-11-22

Enligt Riksbanken saknas 5,9 miljarder kronor efter senaste bytet av mynt och sedlar. Blev nyfiken och började kolla med de av mina bekanta som finns i den ljusskyggare delen av samhället. En del av dessa numera ogiltiga pengar kan ha återanvänts och blivit nya kontanter men i andra valutor. ”En och annan miljon har nog sålts och använts till förfalskningar”, berättar en aktiv kriminell.

   I etapper har de svenska sedlarna bytts ut. Vid utgången av juni 2017 blev de sista kontanterna av den äldre varianten ogiltiga som betalningsmedel. Fram till i somras löste bankerna fortfarande in dem, men numera är alla gamla sedlar och mynt värdelösa.

   Att en del av de pengar som inte har växlats in har försvunnit den kriminella vägen, är inte helt osannolikt. Riksbankens presschef Tomas Lundberg säger att:

– Kontanter har ju den egenheten att de inte går att spåra.

   Några miljoner av de nästan 6 miljarderna kan fortfarande vara i omlopp, men då som andra valutor. Enligt Johan, en aktiv kriminell som tidigare genomfört flera väpnade rån, har det sedelpapper som används ett visst värde i sig, genom att det kan återanvändas till att förfalska andra sedlar.

– Naturligtvis får man inte lika mycket för en sedel som den är värd, men för utgångna sedlar, om det är rätt sort och kvalité, kan man få uppåt 10 procent av värdet bara för papprets skull. Olika valutor är värda olika mycket, dollarsedlar är värda mest där kan man få mer än 10 procent. Ett bomullspapper är tåligt och kan användas igen, speciellt i länder som inte kommit lika långt med säkerhetsdetaljer i sina sedlar. Så en och annan miljon har nog sålts vidare och använts till förfalskningar.

   Sedelexpert Mårten Gomer från Riksbanken håller dock inte med då det gäller återanvändningen av svenska sedlar.

– Bomullspapper finns att köpa, dock innehåller sedelpapper både vattenmärken och trådar vilket inte finns i kommersiella papper. Det är [därför] inte sannolikt att någon skulle använda gamla sedlar för detta. Och dessutom skulle det vara mycket svårt.

   Men min tanke är å andra sidan att om det nu förhåller sig så som rånaren säger, då skulle väl knappast Riksbanken eller någon annan myndighet bekräfta att så är fallet.

   Även om sedlar blivit ogiltiga så löser Riksbanken fortfarande in dem, oavsett ålder, så länge man kan bevisa att de inte kommer från illegal verksamhet. Kraven är hårda och det är den som ansöker som har bevisbördan.

   Desto mer pengar, ju striktare är kontrollen. Det blir därför svårt att växla in ett större rånbyte. Risken att åka fast om man försöker lösa in några miljoner i gamla sedlar är förstås ganska stor.

   Johan berättar att efter ett rån så är en av de första åtgärderna att gömma undan bytet i det fall man blir gripen. Det blir mycket lättare att sitta av ett långt fängelsestraff om flera miljoner väntar vid frigivning.

   Att pengarna riskerar att bli värdelösa är aldrig något som man tar hänsyn till när ett rån planeras. På min fråga om han tror att det finns en del sedlar som blivit värdelösa medan rånare suttit i fängelse, svarar han:

– Jo, det är förstås inte omöjligt. De flesta av det tyngre gardet kan lösa sånt även från insidan, men det finns säkert någon som sitter inlåst och irriterar sig över att deras gömda byte blivit värdelöst.

   Men även om en del av de försvunna pengarna kan förklaras med hjälp av kriminella handlingar eller att de glömts bort i någon madrass hos gammelfarmor, så finns en ansenlig summa kvar. Jag har varit i kontakt med Riksbanken, Polis, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten – ingen vill uttala sig om var alla pengar kan ha försvunnit. Detta gör mig förstås än mer nyfiken, för någonstans måste de ju finnas.

 

Johan heter egentligen något annat.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Ricard A R Nilsson dömdes till livstids fängelse för mord, men fick under 2017 sitt straff tidsbestämt till 30 år och avtjänar nu sista året på ett halvvägshus. Under åren i olika fängelser har han betat av nio universitetsexamina och är idag kriminalvårdens högst utbildade, generaldirektören inräknad.

   Ricard har släppt flera böcker, bland annat ”En livstidsdömds dagbok”. Följ honom i sociala medier:

nilsson-larancuent.com/ricards-blogg  
instagram.com/nilsson_ricard
twitter.com/ricardnilsson

   Ricard har medarbetat på Para§raf sedan vi startade magasinet. Ett av Para§rafs honnörsord är inifrån. Vi ska så långt det är möjligt rapportera inifrån. Komma in under ytan. Ricard har rapporterat inifrån fängelsevärlden. Nu fortsätter han att skriva utifrån sina insikter om fängelser och den undre världen.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.