Tipsa mig gärna om en hederlig bank

Av Börje R P Carlsson 2019-03-05

När Danske Bank avslöjades som en penningtvättinrättning som styrdes av girighet önskar jag att det någonstans skulle gått att utläsa hur mycket banken tjänade på dessa penningtvättar. Jag har svårt att tro att bankernas urmoder i Danmark gör dessa transaktioner gratis eller säljer sina taskor till räven för en spottstyver. Med de gigantiska belopp det handlar om behövs ingen procentuellt stor vinst för att ge ofantliga inkomster. Nu har även Swedbank avslöjats och återigen Nordea.

   Motsvarande hundra miljarder svenska kronor ger bara vid ett par procents intäkter mer än 2 000 000 000 kronor i avans.

    Nu tror jag, utan att veta, att bankerna tjänat mer än så. Den vinst dessa dolda och förmodligen sekretessbelagda, hemlighållna, transaktioner gett måste väl också ha hemlighållits och jag undrar vad dessa miljarder har använts till. Eftersom banktopparna tycks ohemult giriga vore det intressant att få veta lite mer detaljer om avgifter för dessa banktjänster och i vems fickor de hamnat.

   När man ser hur svenska bedragare använder Danske Bank för sina bedrägerier tycks Danske Bank helt ha släppt sina egna regler och den banketik som man trots allt hoppades fanns. Men precis som alla lagar och paragrafer tycks dessa vara skrivna för dem som bryr sig och försöker leva efter dessa.

   Försök sätta in tio tusen kronor på ditt konto men vägra svara på frågor om åtkomst. Du kommer att nekas denna insättning eftersom bankens etik är hög och Finansinspektionen har berättat för banken vad de har att iaktta.

   När en bedragare lyckas locka till sig en åldrad medborgares bankkod och tömmer kontot på nästan en miljon sitter banken bara och tittar. För att komma åt pengarna skapar bedragaren omedelbart ett nytt lösenord och skapar sex nya swish-konton och swishar iväg 150 tusen kronor på varje konto.

   Detta trots att det på bankens hemsida står att swish-beloppen, för säkerhets skull, får vara högst 5 000 kronor per dygn eller 15 000 kronor per vecka.

    Småsparare får ingen ränta på sina insatta pengar och det anges hur många skäl som helst för detta. Men de högsta cheferna blir sannerligen inte lottlösa men frågan är – hur mycket får de egentligen?

   När Danske Bank avslöjades gick Swedbanks vd ut och bedyrade att Swedbank inte hållit på med denna typ av transaktioner. Det skulle inte gå på denna bank på grund av bankens etik och bestämmelser.

   VD:ns svansföring var hög men snart nog avslöjades att också Swedbank hållit på med samma typ av transaktioner. Bankens talesman var som en mask på kroken. Han höll på att slå knut på sig själv i sin iver att undvika att svara. Han red på ord och tycktes inte förstå att nu var det läge att lägga sig platt och medge att påståendena om penningtvätt var riktiga.

   Likt en papegoja eller likt sjöfartverkets talesman (som på varje fråga om ifrågasatta helikopterköp svarade ”nu har vi fått den helikopter vi vill ha och som är optimal för svenska förhållanden) upprepade han gång på gång att banksekretessen gjorde att han var förhindrad att svara.

   Nu har Nordea hamnat i samma blåsväder med penningtvätt och elände. Inte heller här har kommit några raka rejäla besked utan banksekretessen är användbar också här.

   Här säger bankens presstalesman att eftersom de ännu inte sett nyhetsinslaget, om penningtvätten på hundratals miljoner Euro, kan de inte kommentera denna penningtvätt. Underförstått ”vi vågar inte öppna näbben förrän vi vet hur mycket ni vet. Tänk om vi försäger oss”.

   Så här går det uppenbarligen till i stora delar av bankvärlden och jag vill gärna ha ett tips om vilken bank som är användbar om man inte vill vara med och bli misstänkt för att vara en bricka i ett elakt spel. När det gäller ekobrott och skattebrott är bevisbördan omvänd. En enda insättning kan bli den tuva som stjälper dig.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.