Andreas Magnusson

Ni brunsmetar er själva

Av Andreas Magnusson 2019-06-05

En person smörjer in hela ansiktet med brun utan sol-kräm och får sedan kommentarer om hur brun han eller hon är. Det borde vara uppenbart för alla att denna person är brun som ett resultat av sitt eget agerande och alltså har brunsmetat sig själv.

   Högerpopulistiska opinionsbildare, ledarsidor, Sverigedemokrater och Kristdemokrater gapar allt oftare om att de utsatts för ”brunsmetning”. Det är det nya modeordet bland invandringskritiska martyrer.

   Kristdemokraterna valde att öppna upp för samarbete med Sverigedemokraterna. Eftersom SD är ett parti som ganska nyligen grundades av nazister och än idag har företrädare som mordhotar varandra, skriver rasistiska kommentarer, uttrycker önskemål om att avrätta asylsökande med k-pist och tusentals liknande galenskaper, så har KD:s nya politiska linje mött en hel del kritik.

   Ebba Busch Thors vanligaste sätt att bemöta denna kritik är att anklaga de politiska motståndarna för att syssla med brunsmetning.

   Kristdemokraterna som en gång i tiden brukade prata om att mjuka värden är viktigare än hårda och att det svenska biståndet måste öka, levererar numer en helt annan typ av förslag.

   Nu är det förbud mot böneutrop, förslag om att skjuta på förortsgäng med gummikulor, påståenden om att det var 100 000 våldtäkter eller våldtäktsförsök i Sverige förra året och att ”de här männen” borde utvisas trots att det inte ens finns 8000 anmälda fall och trots att en majoritet av våldtäkterna har utförts av svenskar.

   Kristdemokraterna har hävt ur sig så många högerpopulistiska förslag och uttalanden på kort tid att självaste Kent Ekeroth skulle behöva lägga järnröret åt sidan för att hänga med i tempot.

   Det är då ganska naturligt att de kritiseras för högerpopulism och för att legitimera rasistiska åsikter.

   Det är inte ”brunsmetning” att kritisera en partiledare som ogenerat ljuger med statistik och gör politiska poänger genom att förstärka rasistiska myter om invandring och brottslighet. Det är i detta fall snarare partiledaren själv som brunsmetar sitt parti.

   I en ledartext på Göteborgs-Posten i höstas skrev moderaternas Alice Teodorescu för kanske hundrade gången om vikten av att de andra partierna samarbetar med Sverigedemokraterna.

”Strategin inom vänstern, att medelst brunsmetning och paralleller till 1930-talet sätta bilden av att en borgerlig regering är början på slutet för svensk demokrati, var noga genomtänkt.”

   Nej. Den som upplyser om hur nazisterna tog makten i Tyskland på 30-talet genom andra partiers naivitet sysslar inte med brunsmetning. Det är ren fakta och det är inte förbehållet vänstern att bry sig om fakta.

   Just därför angrips ofta även borgerliga antirasister med samma snack om brunsmetning. Centerpolitikern Frederik Federley fick till exempel höra just detta ord när han hade mage att ifrågasätta varför Sara Skyttedal inte kunde avgöra om hon föredrog en fransk demokrat framför en ungersk semi-fascist.

   Anklagelsen om brunsmetning är en effektiv retorisk strategi eftersom den tar bort fokus från sakfrågan.

   För egentligen är det enkelt. Antingen är man för ett tolerant och öppet samhälle där vi tar hand om människor som behöver vår hjälp oavsett vilken hudfärg, religion eller nationalitet de har – eller så är man emot det.

För övrigt anser jag att…

   I en dom som kom i förra veckan friade tingsrätten en 16-årig kille från hets mot folkgrupp. Han stod åtalad efter att ha gjort en hitlerhälsning i klassrummet och skrikit ”sieg heil”.

   Som förklaring till händelsen angav pojken att han inte hade läst om andra världskriget och därför inte visste vad gesterna betyder.

”Nu har vi i skolan ganska nyss läst om andra världskriget. Då fick jag reda på vad det betydde för det var ingen som sagt tidigare”, sa 16-åringen i förhör.

   Under rättegången framkom det att eleverna på skolan redan sedan mellanstadiet har läst om andra världskriget och pratat om nazismen. Men eftersom pojken alltså har lyckats missa att ta in all denna undervisning både under mellanstadiet och högstadiet så frias han från brott.

”Tingsrätten ansåg att bevisningen inte räckte för att det skulle vara styrkt att gärningsmannen där och då insåg att det han gjorde riskerade att uttrycka missaktning mot en folkgrupp”, säger rådmannen som tillsammans med tre nämndemän står bakom domen.

   Åklagaren har beslutat sig för att överklaga domen eftersom hon menar att en person i den åldern visst borde förstå vad de här gesterna och orden betyder.

   Pojken blev för övrigt så arg på rektorn efter polisanmälan att han hotade henne och sa att han skulle ”sparka en neger”.

   Detta har han inte åtalats för, men vi får förmoda att han ändå skulle friats. Han behöver ju bara hålla fast vid att ingen förklarat för honom att ordvalet är rasistiskt och att han inte vet vad en spark är.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


  Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.