Nyhetssammandrag torsdag 11 januari 2024

Tio ton sprängmedel i beslag. Hundratals blev hemlösa och en ung kvinna dödades i fjolårets 149 sprängdåd.
Fram till december beslagtogs över tio ton sprängmedel, och enligt polisen kunde rekordåret ha blivit betydligt mörkare.
– Vi har aldrig sett något liknande, säger Malin Nygren på Nationellt bombdatacenter.
Sedan polisen 2018 började föra statistik har 650 sprängdåd skakat Sverige. Lika många har stoppats i försöks- och förberedelsestadiet. 2023 blev ett nytt rekordår.
Hälften av sprängningarna, däribland de kraftigaste, sker med dynamit från den civila marknaden och polisen ser ”läckaget” som den högst prioriterade frågan.
Men trots år av våldsdåd som får kriminologer att dra paralleller till knarkkartellernas Mexiko har åtgärderna dröjt.
Parallellt med att det sprängts som aldrig förr har polisen beslagtagit rekordmycket sprängämnen, enligt Malin Nygren. Fram till december översteg beslagen av tänd- och sprängämnen tio ton. Vid ett av fjolårets kraftigaste bombdåd, i ett radhusområde i Hässelby i nordvästra Stockholm, användes som jämförelse 15 kilo dynamit.
– Det finns väldigt stor efterfrågan och väldigt stor tillgång.
Tack vare att arbetet nu trappats upp ser hon ändå på 2024 med tillförsikt. Något nytt rekordår räknar hon inte med.

Rapport: Fel medicin kan orsakat dödsfall bland covidsjuka. Under pandemins första fas fick svårt covidsjuka läkemedlet klorokin.
Både patienter utomlands och i Sverige, rapporterar Göteborgs-Posten.
En ny rapport visar nu att 17 000 personer kan ha dött till följd av biverkningar av medicinen, enligt en studie publicerad i Biomedicine & Pharmacotherapy.
Magnus Gisslén, tidigare överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger till GP att det var ”dumt” att Sverige började använda medicinen.
– Vi borde aldrig ha börjat använda det, men det gjorde vi. Sedan slutade vi som tur var väldigt snabbt, säger statsepidemiologen till tidningen.
Det finns inga uppgifter om att svenska patienter dött av biverkningar från klorokin – vilket är ett läkemedel som är godkänt för behandling av reumatiska sjukdomar och malaria.
Även i Göteborg har forskare publicerat en studie om klorokin.
– Den var inte fokuserad på att studera biverkningar och för liten för att ge några klara slutsatser om detta, men vi kom fram till samma sak som många andra studier. Sammantaget visar studierna att någon positiv effekt har man inte haft, däremot ökar man risken för biverkningar, säger Gisslén.

Krigstillstånd i Ecuador efter gängattacker. Ecuadors president Daniel Noboa beordrade på tisdagen militär att genomföra räder och ”neutralisera” landets mäktiga knarksyndikat.
Ordern kom efter det att maskerade män på tisdagen stormat en tv-studio i Guayaquil med dragna vapen och sprängämnen mitt i en direktsändning.
Myndigheterna uppgav senare att samtliga som brutit sig in i studion gripits för terrorbrott.
Våldseskaleringen sker sedan Ecuadors mest ökända kartellboss, Adolfo ”Fito” Macías, rymt från ett säkerhetsfängelse, troligen redan i söndags.
President Noboa svarade på måndagen med att utlysa undantagstillstånd i 60 dagar. Kriminella ligor inledde då omfattande attentat på flera platser i landet, bland annat i huvudstaden Quito och i hamnstaden Guayaquil som blivit ett fäste för knarkhandel i Latinamerika.

MQ gick i konkurs – lurades på över 30 miljoner. Klädföretaget MQ blev bestulet på 33 miljoner kronor i samband med att företaget gick i konkurs för fyra år sedan, skriver Göteborgs-Posten.
Klädkedjan MQ Retail AB har betalat ut 47 miljoner i bluffakturor. Detta efter att ekonomichefens ip-adress tidigare blivit kapad av internationella bedragare som skickat ut fakturor till konkursboet.
14 miljoner har företaget hittat och fått tillbaka, säger konkursförvaltaren Marek Zdrojewski till tidningen.
De övriga 33 miljonerna har skickats vidare till Rumänien och Hongkong.
– Pengarna som försvann genom bedrägerierna och de felaktiga utbetalningarna har vi har inte kunnat få tag på, säger Zdrojewski.
Bedrägeriet ledde till att den dåvarande konkursförvaltaren stämdes av den nya konkursförvaltaren, Skatteverket och Tillsynsmyndigheten för oaktsamhet.
Nu har parterna kommit överens. Sammanlagt ska över 100 fordringsägare få tillbaka 233 miljoner från konkursen.
– Vi har träffat en uppgörelse. Jag kan inte berätta vad som ingår i den eftersom vi har skrivit på sekretessavtal, säger Marek Zdrojewski till GP.

Utredningen om springnotan återupptas. Den uppmärksammade händelsen kring en springnota på 82 000 kronor på en restaurang i Malmö under juldagen kommer fortsatt att utredas, säger åklagaren till Sydsvenskan.
– Jag har gjort en överprövning av ärendet och återupptagit förundersökning, säger Henrik Nordquist.
Utredningen lades ned av polis så sent som i måndags då ärendet ansågs vara civilrättsligt, och därmed inte föll under brottsbalken.
Därmed menade polisen att det var upp till restaurangen själva att driva in pengarna via ett inkassoföretag. Men detta ska nu alltså omprövas.
Om det här beslutet kommer att ändras ytterligare en gång, framgår inte.

Viaplay överlever med nya utländska ägare. Den krisdrabbade streamingtjänsten Viaplays ägare har på en extra stämma sagt ja till en dramatisk räddningsplan för bolaget, skriver Viaplay i ett pressmeddelande.
Viaplays ägare – däribland storägaren Schibsted – har med beslutet godkänt ett upplägg som innebär att de genom en riktad nyemission ger bort nästan hela sitt inflytande över bolaget till de nya huvudägarna: franska Canal Plus och tjeckiska PPF.
Viaplay vill med emitteringen av nya aktier dra in fyra miljarder kronor i nytt kapital. Till detta kommer en stor skuldrekonstruktion som fordringsägare öppnat för på ett möte i måndags.