Generativ AI – den perfekta stölden

Generativ AI (artificiell intelligens) består i att man kan låta datorer skapa texter, bilder, musik och video. Om AI-tjänsten skall kunna skapa nya texter måste den lära sig. Det gör den genom att man läser in texter från böcker, tidskrifter och websidor. För att den skall behärska ett språk så måste den tränas på enorma mängder skrivet material. Genom att läsa in mängder kreativt material så lär sig AI att skriva texter som konkurrera med de som använts för att träna AI:n.

På liknande sätt kan AI-modeller som tränats på musik eller bilder lära sig att skriva musik eller skapa bilder som konkurrerar med kompositörer och illustratörer. Även om kvalitén ibland är tveksam så är priskonkurrensen stenhård och många kreatörer förlorar idag sina jobb till AI-generat material.

Om man som kreatör blir bestulen på sina bästa idéer på det här sättet så är det ett brott som är oerhört svårt att bevisa. Det går inte att bevisa vilket material som en AI tränats på i efterhand. Enda möjligheten att säkert veta vilket material som använts är om den som tränat AI:n skulle avslöja vad som använts. Det går inte heller att ta bort material som man tränat en AI-modell på.

Vilka är då AI-oligarkerna som begått det som jag kallar stölder? De är ägarna till några av vår tids största IT-företag. Bland dem återfinns ägarna till USA-företagen Microsoft, Google, META och X. Men även de kinesiska Byte Dance och Deep Seek hör till dem som tjänar stora pengar på andras kreativitet.

META (Facebook, Instagram och WhatsApp) och X tränar redan sina AI-modeller på sina användares data i USA. META har annonserat att de kommer att träna sina AI-modeller på användardata även i Europa vilket troligen innebär ett brott mot GDPR.

Nyligen lanserade ett kinesiskt företag AI-tjänsten Deep Seek. Källkoden till Deep Seek är delvis öppen. Det innebär att det är möjligt för programmerare att utveckla egna tjänster baserat på den. Men det innebär inte att man redovisat vilka källor man använt för att träna Deep Seek.

Företagen som utvecklar generativ AI har redan erkänt att man delvis använt upphovsrättsskyddat material utan tillstånd. I vissa fall har det gjorts överenskommelser och betalats ut ersättning till förlagen i efterskott. I de flesta fall har man helt enkelt struntat i upphovsrätten. Elon Musk äger företaget X-AI som han nyligen slagit samman med X. Detta innebär att hans AI-företag får tillgång till alla texter och bilder på X och kan använda den för att träna sina AI-verktyg.

När man läser in en text i ett AI-system så skapar man en ny kopia. Att göra nya kopior är något som regleras av upphovsrätten. Ett EU-direktiv från 2019 uppmanade staterna inom EU att införa ändringar i upphovsrättslagstiftningen.

EU-direktivet skapade ett undantag så att man kunde läsa in texter för datautvinning under förutsättning att det inte uttrycklig förbjudits av upphovsrättsinnehavaren. Idén var att utveckla EU:s digitala marknad och man ville underlätta att t ex ta fram statistik genom att kombinera olika källor.

Generativ AI fanns inte i sin nuvarande form när det här direktivet godkändes. Politikerna som godkände direktivet kunde knappast inse vad det skulle komma att innebära. Trots att konsekvenserna nu är kända har man inte backat. I svensk upphovsrätt infördes det genom en ändring i upphovsrättslagen som gäller från 2023.

Upphovsrätt, dvs ensamrätt att skapa kopior eller framföra ett verk, får den som skapar något så snart verket ”fixerats”, dvs lagrats i någon form. Med upphovsrätten följer ensamrätt på ett antal relaterade rätter t ex rätten att göra en film baserat på en bok. Detta innebär att rätten att skapa ett filmmanus inte överlåts till ett förlag som publicerar boken om det inte specificeras i avtalet med författaren. Rätten att göra datainläsning är däremot fri för alla som har lovlig tillgång till verket inom EU om inte upphovspersonen uttryckligen förbjudit detta.

I Storbritannien har man nyligen presenterat ett lagförslag med i princip samma innehåll som i EU-direktivet. Här har Paul McCartney och Elton John fått publicitet genom att de protesterat mot ”stölden”.

I USA:s upphovsrätt finns principen ”fair-use” som innebär att man får använda skyddat material för vissa allmännyttiga syften som t ex undervisning. I USA har AI-företagen hävdat de haft rätt att utnyttja materialet enligt den principen och flera processer pågår. I USA finns inte heller någon federal lagstiftning som skyddar individers personliga data som inom EU.

META står beredda att börja använda allt det vi personligen skapat på Facebook inom hela EU. Desperata försök görs nu från flera håll att få ett föreläggande som stoppar META till dess att ärendet hunnit avgöras i EU-domstolen. Bland annat från den ideella organisationen noyb.eu som bevakar personlig integritet men också från en tysk konsumentorganisation.

Vi kan bara hoppas att det blir ett stopp på detta men META har hittills varit duktiga på att undvika och dra ut på det juridiska processerna.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.