Skadebegränsning eller riktig hjälp till förändring?

I artikeln förklaras att Socialstyrelsen misstänker att medicinerna ges mot beteendeproblem, och vill därför ha nya regler som skyddar flickorna.

– Det här är kraftfulla preparat med starka biverkningar, säger generaldirektör Björn Eriksson som intervjuas av DN.

Ett särskilt oroande fynd i rapporten är att placerade barn får tung psykofarmaka i betydligt högre grad än sina jämnåriga och preparaten skrivs ut på oklara grunder.

Den höga förskrivningen av antipsykotiska läkemedel motsvaras till exempel inte, vad Socialstyrelsen kan se, av registrerad psykossjukdom eller bipolaritet. Det ges ”off label”, som det heter, vilket betyder att det skrivs ut ”på icke godkänd indikation, med avvikande dos eller med avvikande administrationssätt.”

– Det är inte enligt indikationerna, och är särskilt allvarligt när det gäller barn och unga. Det här är väldigt kraftfulla preparat som kan påverka utvecklingen av hjärnan och har starka biverkningar i form av till exempel övervikt, säger Björn Eriksson.

Socialstyrelsen har inte hunnit utforska varför barnen får de eventuellt felaktiga medicinerna, men en tidigare granskning av unga som omfattas av LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, visar att antipsykotiska medel gavs mot ångest, sömnproblem och utåtagerande beteendeproblematik.

Värst är läget för flickor och unga kvinnor. Bland placerade på SiS har 25 procent bland 13–17 åriga flickor minst tre registrerade uttag av antipsykotiska läkemedel. Jämfört med jämnåriga som inte var placerade under 2022, är förskrivningen av de antipsykotiska läkemedlen 50 gånger så vanligt.

En annan oroande upptäckt som Socialstyrelsen gjort, är att de barn som placerats i samhällets vård multimedicinerar oftare än andra barn. Det kan bero på täta flyttar och bristande kontinuitet i vården, men myndigheten tror också att det råder brist på uppföljning och kontroll.

Nu vill generaldirektören ha läkemedelsgenomgångar för omhändertagna barn, liknande dem som redan i dag finns för äldre.

– Det borde verkligen alltid göras, för det här är barn, de är utsatta, sårbara och placerade och ju fler vårdinrättningar som träffar barnet under året, desto mer psykofarmaka från olika läkemedelsgrupper skrivs ut till dem. Det vilar ett tungt ansvar på både kommunerna och regionerna att växla upp gentemot de här barnen, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

Mina personliga erfarenheter från att ha arbetat på sluten SIS-institution för unga tjejer, är bland annat att en ansenlig del av de som är placerade i sluten §12 vård, lever med neuropsykiatriska svårigheter som är odiagnostiserade. När jag arbetade på den slutna institutionen försökte jag pusha för att unga som var intresserade av att genomföra en neuropsykiatrisk utredning, skulle få möjligheter till det.

Idéen borde vara logisk, alla kände till att flera klienter skulle ha svårt att genomföra en sådan på utsidan, på grund av ett aktivt missbruk. Beskedet jag fick var att: ”var och en fick ansöka om att göra en utredning via sin husläkare efter de kommit tillbaks till sin hemort”.

Beskedet var mycket frustrerande eftersom det fanns en utbredd vetskap bland personalen om att många klienter klev tillbaks i ett aktivt missbruk, omedelbart efter att de lämnat institutionen.

Vad jag upplevde att man gjorde istället för att erbjuda klienterna hjälp med neuropsykiatriska svårigheter, var att försöka medicinera bort olika symptom.

Det är vanligt att människor som har adhd men inte fått en diagnos eller annan hjälp med sina svårigheter, utvecklar sömnproblem, depression eller andra besvär till följd av att man inte fått hjälp att hantera grundorsaken till sina problem.

När det handlade om att medicinera bort symptom med hjälp av sömnmedel och psykofarmaka, verkade det däremot inte finnas några begränsningar. Jag upplevde att flera klienter hade en relativt generös förskrivning av samma läkemedel som nämns i DN:s artikel.

Värt att poängtera att dessa läkemedel till skillnad från adhd-medicin är både är vanebildande och beroendeframkallande.

En sluten §12 placering är sannolikt ett optimalt tillfälle för att genomföra olika utredningar, eftersom det inte sällan är det enda tillfället när klienten är drogfri på många år.

Det är oerhört svårt att bedriva tvångsvård för unga människor, samtidigt är det uppenbart att det finns en hel del saker som skulle kunna göras mycket bättre än idag.

En av dessa saker är att försöka se till att det blir möjligt för unga människor att genomföra olika utredningar under tiden de är tvångsplacerade på någon av Sveriges slutna institutioner.

Fakta. Så mår de omhändertagna barnen

• Socialstyrelsen har i ett regeringsuppdrag granskat den psykiska ohälsan hos barn och unga som varit placerade i samhällsvård under 2022.
• Det är tre till fyra gånger så vanligt att de barnen har indikation på psykisk ohälsa jämfört med andra jämnåriga, och deras ohälsa ökar snabbare.
• 2012 hade till exempel 39 procent av placerade flickor mellan 13 och 17 år en indikation för psykisk ohälsa. 2022 var det 52 procent. Bland andra jämngamla ökade ohälsan från 7 procent, till cirka 14 under samma tid.
• Placerade barn får också mer psykofarmaka än andra. 2022 hämtade mellan 11 och 35 procent i de olika åldersgrupperna upprepat ut sådan medicin, jämfört med mellan 2 och 11 procent bland icke placerade.

Källa: Psykisk ohälsa hos barn och unga placerade i samhällsvård.
En kartläggning med fokus på barn och unga födda 2002–2016 och placerade under 2022.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.