Av Börje R P Carlsson 2025-06-15
Jag brukar med viss behållning ta del av SVT-programmet 30 minuter. När Benjamin Dousa blir utfrågad snor han sig likt en del politiker som en daggmask på en krok och sanningen ligger ofta så djupt att inte ens kärnan brukar skönjas.Efter 46 år som utredare inom polisen har jag dock lärt mig en del och har observerat hur lögnen presenteras med stora ord, stora åthävor och många ord medan sanningen kommer smygande som i förbigående. Vissa politiker tycks tro att en lögn som upprepas ofta och intensivt blir till en sanning.
Sida ville betala ut stöd till Unrwa och tänkte informera utrikesdepartementet om förslaget. Men UD sa nej.
Att stoppa stödet till Unrwa har stött på massiv kritik men trots det försökte Dousa på olika sätt försvara beslutet och även försökt skriva om beslutsvägarna fram till stoppet.
Ett av Dousas argument har motiverat beslutet med att nya israeliska lagar ”kraftigt försvårar och på sikt kanske till och med helt omöjliggör Unrwas verksamhet”.
Att så oförbehållsamt låta sig styras av en part i målet är skrämmande ovarsamt. Att låta sig styras av historiens kanske mest omdömeslösa och hämndgiriga nation visar en skrämmande likgiltighet för de palestinier som nu tycks sakna människovärde.
Sida:s humanitära avdelning menar att Unrwa:s verksamhet är avgörande för nödhjälpen. Sida ville under våren betala ut 30 miljoner i ett eget separat stöd, det som kallas ”humanitärt bistånd”.
Under ett möte med generaldirektören enades de närvarande om att skicka in en ”skrivelse” om analysen och förslaget till UD. Men UD var inte intresserad av informationen.
Statssekreterarens sms: ”Utan paper trail”
Den 15 maj får Sida:s generaldirektör ett sms från statssekreteraren i biståndsfrågor.
Där står: ”jag har talat med kollegorna om något ev inskick från er gällande Palestina och det kan konstateras att det inte bidrar till något här”.
Sms-konversationen fortsätter med att sekreteraren markerar att UD inte är intresserat av att Sida gör någon skriftlig dokumentation av sin syn på saken: ”vi vet det, utan paper trail”.
”Paper trail” översätts vanligen med destination ”till papperskorgen där dokumentet ej kan spåras”.
I 30 Minuter frågas ministern Benjamin Dousa (M) om statssekreterarens kontakt med generaldirektören.
I sms-konversationen mellan generaldirektören och din statssekreterare så skriver hon: ”Vi vet det utan paper trail”. Vad menar hon med det?
– Det vet jag inte riktigt.
Du vet inte vad din statssekreterare menar när hon skriver till generaldirektören att ”vi vet utan paper trail”?
– Nej, som sagt, jag tycker att det är positivt att Sida har skrivit den här rapporten.
Uppgifter: Gav muntliga instruktioner
Tre dagar efter sms-konversationen skriver Sida att man gjort en ”samlad bedömning” och beslutat att inte betala ut något stöd till Unrwa.
Enligt uppgifter inifrån Sida till SVT har statssekreteraren även direkt i ett muntligt samtal instruerat generaldirektören att inte betala ut något stöd till Unrwa.
– Det är inga uppgifter som jag känner till, och det är också Sida som självständigt fattar sina egna beslut vad gäller Unrwa, säger Benjamin Dousa.
Dousas framtoning är undanfallande och skör och när han plötsligt säger att han fått och läst meddelande i god tid, så börjar jag fundera på vad han egentligen vill ha sagt. Han beter sig som om han först långt senare tagit del av Sida:s rapport. Vid flera tillfällen hävdar han, utan att någon påstår motsatsen, att han i god tid fått och läst denna notis. Just hans bedyrande får motsatt effekt. Jag uppfattar det som att han först efter en viss uppståndelse läst den omtalade notisen men för att inte bli misstänkt för att vara ointresserad av tjänstemännens skriftväxling hävdar han att han fått och läst notisen efter en viss uppståndelse.
Det är tydligt också uppenbart att det tillhör kutym på hans departement att försöka hemlighålla viss skriftväxling trots att han avlönas av svenska folket.
Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Stöd oss i arbetet med att bevaka rättsstaten »Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.
Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.