Dags för en ny folkomröstning angående kärnkraften?

Något alternativ som var för kärnkraften fanns ej och av resultaten kan utläsas att det knappast fanns något behov av ett alternativ för kärnkraft. Då lovades att omröstningen skulle vara beslutande, men långt senare kom kärnkraftsanhängare på att eftersom ett alternativ för kärnkraft saknades kunde omröstningen bara leda till ett rådande beslut. Alltså till intet förpliktande.

Nu 45 år senare borde alla kärnkraftverk, med stöd av denna omröstning, vara nedlagda, men så är det inte. Nu har politikerna i stället helt glömt resultatet av 1980-års omröstning och förordar en ordentlig utbyggnad av ett kanske dussintal verk, till en oöverskådlig kostnad men också inom en oöverskådlig tid.

De förordar också, genom att döpa om uranbrytningen till att inte vara kärnkraftsverksamhet, att det kommunala vetot mot uranbrytning skall tas bort.

Jag vet att politiker har minnen kortare än guldfiskar, men jag trodde nog att de hade bättre omdöme än att med en liten majoritet skuldsätta hela det svenska folket många, kanske hundratals, år framåt i tiden. Här talas det om hundratals miljarder i skuld över en tidsrymd som ligger långt bortom deras fattningsförmåga och mandat.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.

Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.

Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.