Dagmardagen

Att vara berömd är att vara känd av dem som inte känner dig, lyder en av Nicolas Chamforts maximer, tack vare vilka han själv blev en stor berömdhet, beskyddad av självaste Marie Antoinette.

Den 21 september 1792 avkortades både hennes kropp och även liv av en professionell skarprättare, och 13 april 1794 dog Chamfort av egna självmordsskador han åsamkade sig sju månader tidigare.

Så här gick det till: Medveten om att han skulle fängslas, sköt han sig rakt i ansiktet. Han sköt bort sin näsa och haka, och när han konstaterade att han fortfarande inte var i himlen, tog han fram en papperskniv och stack sig med den i halsen upprepade gånger. Inte ens det hjälpte, och detta verktyg visade sig vara odugligt även när han stack sig med det i bröstet.

Hans tjänare hittade honom badandes i sitt eget blod, men hans tillstånd verkade inte vara värre, än att han med eget blod kunde underteckna den sedermera välkända förklaringen:

”Jag, Nicolas-Sébastien Roch de Chamfort, förklarar härmed, att jag hellre dör som en fri man, än att jag lever som en slav i ett fängelse”.

Här är det en lämplig paus för reklam,och jag nyttjar den till att rekommendera dig min bok ”Till dig jag vänder åter”, där du stiftar en intim bekantskap inte bara med de ovannämnda, utan även med Axel von Fersen, Gustav III, Maximilien Robespierre, Pierre Augustin Caron de Beaumarchais och naturligtvis med Donatien Alphonse François de Sade, mera känd som markis de Sade.

”A splendid time is guaranteed for all” som the Beatles sjunger i ”Being for the Benefit of Mr. Kite!”

Men åter till den här betraktelsens huvudperson, det vill säga Dagmar. Till Norden kom namnet genom prinsessan av Böhmen, det vill säga Tjeckien. Dagmar gifte sig år 1205 med Valdemar, det vill säga Vladimir Sejr, och blev här känd som Dagmar av Böhmen.

Dagmar av Böhmen sägs ha varit mycket omtyckt, något som får belägg även i faktumet att hon tillägnades den ofta sjungna folkvisan ”Dronning Dagmars død”:

”… Dronning Dagmar rejser sig af båren op, / hendes øjne er blodige røde.

’O ve, o ve, min ædelig herre, / hvi gjorde i mig den møde?’

Udi Ringsted hviles dronning Dagmar //

’Nu er det tid jeg farer herfra / jeg kan ikke længe lide.

Nu ganger himmerigs klokker for mig, / Guds engle efter mig bide.’

Udi Ringsted hviles dronning Dagmar …”

En annan Dagmar, som är känd i Sverige, Norge och Finland är den som härjade i dessa länder under julhelgen 2011. Då kallades hon eller den, Stormen Dagmar. Det finns ingen ballad om den inte.

På Dagmardagen 1984 beslutade Sveriges riksdag om den så kallade Dagmarreformen och Dagmarförhandlingarna och den årliga Dagmaröverenskommelsen, men allt detta är du mycket kunnig om, så det finns ingen anledning att orda om det.

Den här lilla notisens folkbildande uppdrag är dock att medvetengöra dig om ytterligare en Dagmar, hon som går under namnet Dagmar Daggmask, och som är huvudpersonen i den synnerligen underhållande lärdomssagan betitlad ”Dagmar Daggmask”.

Och var hittar du den? Jo, den ingår i den lättillgängliga boksamlingen ”Dagmar Daggmask och andra välkända skrönor för vuxna och barn”.

Skänk den till din älskade oavsett om det är en hon eller han.

Hen som upplyser dig om allt detta är Dagmar Daggmasks fader, lystrande till namnet Vladimir Oravsky.

Detta är en kulturkrönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.