USA är inte längre världsledande inom forskningen

Den ström av kunskap och kompetens som under 1900-talet flutit från resten av världen till USA har vänt och flyter nu till stora delar mot Kina. Kina har skickat doktorander till västvärlden som ofta stannat och gjort akademiska karriärer. Men de senaste 10-15 åren har erfarna forskare med kinesisk bakgrund börjat återvända till Kina. Forskningsklimat och villkor kan numera mäta sig med USA och många duktiga forskare flyttar hem. Kina började också att bjuda in erfarna forskare med icke-kinesiskt ursprung.

Om man ser till de vetenskapliga publikationerna så publiceras idag totalt fler vetenskapliga artiklar av forskare med hemvist i Kina än av dem i USA enligt Natures publikationsindex.

Inom naturvetenskap och teknik är Kina tydligt ledande medan USA ännu har kvar sitt ledarskap inom biologi och medicin. Om man ser till Natures rankning av vetenskapliga institutioner, baserat på publicering i de främsta vetenskapliga tidskrifterna, så innehar kinesiska universitet numera första, tredje, fjärde och femte plats.

Man kan invända att Kina presterar sämre i Shanghai-rankningen, där amerikanska universitet tar hem topplatserna. Shanghai-rankningen använder sig emellertid av faktorer med eftersläpning t ex Nobelpris och citeringsfrekvens. Den visar att USA varit överlägset historiskt medan Natures data visar att Kina dominerar nuet och troligen kommer att dominera framtiden.

Detta är en långsiktig utveckling som startade långt innan Trump kom till makten. Nu har det tillkommit kraftiga nedskärningar av statlig forskningsfinansiering. Det som drabbats hårdast är områden där USA behållit sitt vetenskapliga försprång dvs medicin och biologi. Ett färskt exempel är att vaccinmotståndaren och hälsoministern Kennedy Jr dragit in statlig finansiering för utveckling av m-RNA-vaccin (den typ vaccin som räddade oss från covid).

Även miljöforskning och miljöskydd har drabbats hårt. Koldioxidmätningarna vid Mauna Loa observatoriet på Hawaii hotas. Parallellt har satelliter som kan kontrollera olje- och gasindustrins verkliga koldioxidutsläpp, stängts ned.

Amerikanska myndigheter har fått en lista på förbjudna ord som inte får användas i forskningssammanhang. Listan innehåller ord som fetma, opioider, biogas, HBTQ, kvinna, låginkomsttagare och evidensbaserat. Enskilda forskare som använder de här orden kan förlora sina offentliga anslag eller hindras att publicera! Detta hotar även amerikanska vetenskapliga tidskrifter och den medicinska databasen Pubmed.

Amerikanska forskare reagerar naturligtvis på detta. Tre fjärdedelar av amerikanska forskare som svarade på en fråga från tidskriften Nature sa att de funderade på att lämna landet.

När USA inte längre var villigt att ta kostnaderna för det militära försvaret av Europa var de europeiska regeringarna snabba med ökad finansiering. När får vi se en lika kraftfull satsning på livsavgörande forskning? Hotet från klimatförändringar och pandemier är lika verkligt som hotet från Putin.

Vi har en stor potential i Sverige att kunna attrahera speciellt kvinnor och unga forskare. Hos oss är det möjligt att fortsätta en akademisk karriär samtidigt som man bildar familj med betald föräldraledighet och anställningstrygghet något som är otänkbart i USA.

Vi behöver politiker som är villiga göra kraftfulla satsningar med nationella medel och stödja utökningar av EU:s forskningsbudget. Vi behöver öka vår egen forskning och öppna våra dörrar för forskarflyktingar från hela världen och speciellt från ett havererande forsknings-USA. Vi borde också öppna svensk forskningsfinansiering för amerikanska forskare som forskar inom områden som förbjudits av Trump-administrationen.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.