Trump gör oss till bättre människor

Fotbollsförbundet FIFA:s fredspristagare agerar i rask takt nu. Han sätter in militär mot den egna befolkningen och låter sin egen variant av Gestapo skjuta ihjäl obeväpnade småbarnsmammor.

Utrikespolitiskt har Trump lyckats med att i strid med internationell lag fängsla ett annat lands president för att därefter på sociala medier utropa sig själv till det landets ledare. Han har också krävt att få ta över ett annat land från en allierad och om detta land motsätter sig övertagandet kommer han att ta över det ändå med militärt våld.

Kan det på något sätt komma något gott ur det här? Finns det någon som helst tröst för oss som tvivlar på om det går att härda ut i en existens klämd mellan Putin och Trump? Ja, jag tror faktiskt det.

Titta på hur Donald Trump och hans stab av oborstade underhuggare får västvärldens övriga ledare att agera som förskollärare med lågaffektivt bemötande.

Låt honom leka av sig. Vi tar inte striden nu. Bättre att inte tvinga in det utåtagerande barnet i en situation där han riskerar att tappa ansiktet framför resten av klassen. Undvik att eskalera situationen.

Det är synd att en del av dessa tålmodiga mjukistakter annars ofta lyser med sin frånvaro. När de utåtagerande barnen saknar kärnvapen och massiv militärmakt verkar det lättare med hårt driven retorik, hårda krav och definitiva ultimatum.

Det är liksom lättare att vara kaxig mot långtidssjukskrivna, flyktingar, muslimer och arbetslösa, än att med skarpa ord stå upp mot världens största mobbare.

Ulf Kristersson har visserligen tränat i några år nu på att krypa för en fascistisk ledare på hemmaplan, men han är ändå imponerande duktig på att inte eskalera situationen med USA.

I relation till Trump blir Kristersson aldrig skarpare än att han vill ha lite is i magen och att han vill vänta och se. Höjden av krafttag visade han när han kallade USA:s planerade annektering av Grönland för “oroväckande”. Det var hans John McEnroe-ögonblick. Kristersson har liksom blivit snäll och väldigt förstående. Ja, nästan mesig.

Trump får helt enkelt män som älskar att kaxa sig mot utsatta människor att vekna. Plötsligt har de änglars tålamod och oerhörda förmågor att hela tiden tolka det som sägs så välvilligt som möjligt.

Kanske lär de sig någonting nu. Kanske lär vi oss alla något nu.

Vi kanske lär oss att vara försiktiga och gå varsamt fram med andra människor, att demokratin är skör, att egoism och girighet kan förgöra världen och att det ofta är bättre att bemöta arga människor med lyssnande öron och mjuka ord än med ilska.

Vi kan också lära oss att ett land som överger sina fattiga och lågutbildade skapar en väljarbas bestående av människor som är extremt mottagliga för populistiska slagord och bedrägliga politiska löften.

Titta på Trump. Lyssna på honom. Förstå det varnande exemplet. Trump kan faktiskt göra oss andra till bättre människor.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.