Riksdagsledamoten Lars Beckman (m) anmäld för förtal

Av Andreas Magnusson 2020-09-10

Den moderata riksdagsledamoten Lars Beckman anmäldes nyligen av den ideella organisationen Näthatsgranskaren för flera fall av förtal mot en journalist. Ärendet lades omedelbart ner.

Det var i samband med att journalisten i fråga skrivit en text om hur Lars Beckman återkommande delar vidare rasistisk propaganda från högerextrem media som Beckman bestämde sig för att angripa skribenten genom att sprida vidare påståenden som cirkulerat i högerextrem media sedan 2014.

Journalisten dömdes för misshandel för åtta år sedan till skyddstillsyn och böter. Brottet är sonat sedan dess. Journalisten är inte känd och uppgifterna var inte allmänt spridda innan Beckman och ett antal profilerade högerskribenter, däribland Rebecca Weidmo Uvell, bestämde sig för att starta ett Twitter-krig mot mannen.

Eftersom det handlar om upprepade uttalanden som syftar till att framställa journalisten som klandervärd och brottslig gjorde Näthatsgranskarens jurister bedömningen att Beckmans twittrande är att betrakta som grovt förtal.

I ett uttalande skriver Tomas Åberg som är projektledare på Näthatsgranskaren följande:

”Påståendena som Lars Beckman publicerat pekar ut målsäganden som brottslig samt klandervärd och är att anse som typiska förtalspåståenden. Att brott riktas mot en yrkesverksam journalist vars jobb det är att granska bland annat folkvalda politiker av just den politiker som blivit granskad gör att det finns synnerliga skäl att inleda förundersökning och såklart även att åtala Lars Beckman och låta domstolen bedöma gärningarna.”

En polisanmälan gjordes men Chefsåklagaren fattade omgående beslutet att inte inleda en förundersökning då bedömningen var att journalisten i fråga får tåla behandlingen eftersom han själv har skrivit kritiska artiklar om andra.

Vidare gjordes bedömningen att ärendet saknade allmänintresse trots att den utpekade gärningsmannen är Riksdagsledamot.

Många menar att ett problem med förtalsbrott är att lagstiftningen inte har hängt med i det nya medielandskapet. Nuvarande lagstiftning tillkom vid en tid då förtal kanske utgjordes av en arg lapp på en anslagstavla.

Det finns sedan internets genomslag helt nya möjligheter att sprida ringaktning om andra människor och få enorm spridning av uppgifterna.

Förtalsbrott faller inte under allmänt åtal vilket gör att den som upplever sig utsatt för förtal i allt för ofta tvingas driva processen som enskilt åtal. Det innebär att polis och åklagare inte ens undersöker om brott har begåtts.

En som många gånger har kritiserat det här är före detta överåklagare och Brottsofferjourens ordförande Sven-Erik Alhem. I en intervju med DN från 2018 sa han till exempel så här:

”Det skulle öka trycket på de ansvariga på nätet om de visste att det var en plikt för åklagare att utreda grovt förtal.”

Hur det går i fallet med Lars Beckman återstår att se. Näthatsgranskaren har begärt överprövning av ärendet.

 

Fakta om förtalsbrott:

Förtal 5 kapitlet 1 och 2 § brottsbalken

1 § Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsatta denne för andras missaktning, dömes for förtal till böter. Var det försvarligt och uppgiften sann skall det ej dömas till ansvar.
2 § Är brottet grovt är straffet böter eller fängelse upp till två år.

Försvarligt kan det till exempel vara om det är en offentlig person som utpekas, uppgiften har ett viktigt allmänintresse samt att påståendena är med sanningen överensstämmande. Offentlig person är en person med en samhällsbärande ställning, exempelvis ministrar, riksdagsmän eller statstjänstemän på höga chefstjänster. Det är i det flesta fall även förtal även om den spridda förtalsuppgiften var sann.

Förtal är ett brott under enskilt åtal vilket betyder att i normalfallet får utredning och åtal skötas av den brottsdrabbade själv, det vill säga att polis eller åklagare varken undersöker brottet eller stämmer det till åtal.

2014 blev det en lagändring efter att riksdagen röstat igenom ett beslut från konstitutionsutskottet 2013/14:KU17. Den innebär att privatpersoner ska få starkare ställning i domstolsmål som handlar om ärekränkning och att det inte längre behöver föreligga särskilda skäl för att åklagare ska åtala förtalsbrott utan istället att det ska vara påkallat av allmän synpunkt.

Påkallat ur allmän synpunkt är det om förtalet är grovt, och/eller har fått stor spridning via till exempel sociala medier. Även om förtalet begås av en särskild befattningshavare som till exempel riksdagsmän eller personer ur rättsväsendet är det påkallat ut allmän synpunkt.

Lagändringen har dock inte fått någon stor genomslagskraft och har inte lett till den ökning av domstolsprövningar som var tanken med lagändringen

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/nagra-andringar-pa-tryck–och-yttrandefrihetens_H101KU17

https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/handbocker/fortal-och-forolampning.pdf

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/10-20-personer-doms-for-grovt-fortal-varje-ar


Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.