Stämning

Vägrar din granne att betala tillbaka pengarna han lånade? Eller har du kanske sålt en bil, men köparen vägrar betala den summa ni kom överens om? Då kan du stämma dem i domstol och försöka få dina pengar den vägen .

 

De flesta har sett de tv-program från USA där folk stämmer varandra i domstol för minsta lilla och ibland tilldelas miljoner dollar. Riktigt så fungerar det inte i Sverige, men det går fortfarande att stämma någon du har en tvist med – oavsett om det är grannen, ett försäkringsbolag, hyresvärden eller någon annan.

Begränsade rättegångskostnader

I Sverige är tvistemål i domstol uppdelat i två huvudsakliga kategorier: förenklade tvistemål (så kallade småmål), samt ordinära tvistemål. I denna artikel kommer bara småmål att tas upp, eftersom det är den vanligaste typen av ärenden när det gäller privatpersoner. Skillnaden mellan de två olika tvistemålen är storleken på det ekonomiska kravet. För att definieras som ett småmål får värdet vara högst ett halvt prisbasbelopp (år 2012 är ett halvt prisbasbelopp 22 000 kr). Det måste även gälla ett ärende där parterna har möjlighet att ingå en förlikning om de kan komma överens, ett så kallat dispositivt mål.

En fördel med småmål är att den som förlorar inte riskerar att betala en stor summa i rättegångskostnader till motparten; dessa kostnader är nämligen begränsade till ansökningsavgiften hos tingsrätten (för nuvarande 450 kr), en timmes rättslig rådgivning hos en advokat (cirka 1500 kr) och ett par andra mindre kostnader. Totalt brukar summan den förlorande parten betalar bli 5 000-10 000 kr (ibland inte ens det). Det är dessutom en ensam domare som fattar besluten, till skillnad från ordinära tvistemål där de ska vara tre.

Man får alltså inte ersättning för att anlita en advokat eller jurist, vilket innebär att man måste driva sitt ärende själv. Det är med andra ord parterna själva som skriver inlagor, för fram argumentation och dylikt. En del kanske oroar sig för detta, men i småmål vägleder domstolen parterna genom hela processen.

Processen

1. Det första man gör när man ska stämma någon är att käranden (den som inleder stämningen) betalar in ansökningsavgiften och lämnar in sin stämningsansökan hos tingsrätten. Man vänder sig till den tingsrätt där svaranden (alltså den man stämmer) bor eller har sitt företag (om det är företaget man stämmer).

Det finns tydliga regler för vad en stämningsansökan ska innehålla, lättast är att använda sig av de blanketter som finns på domstolsverkets hemsida. Och man behöver inte oroa sig för att missa något. Om detta skulle hända kontaktas man av domstolen som då utfärdar ett så kallat föreläggande där det tydliggörs vad som saknas och att man måste komplettera sin stämningsansökan.

2. När avgiften är betald och stämningsansökan godkänd så utfärdar tingsrätten en stämning, vilket innebär att den som stäms (svaranden) får möjlighet att inom en viss tid bemöta stämningen (att skriva ett så kallat svaromål). Om svaranden vägrar yttra sig över stämningen så beslutar tingsrätten vad som kallas en tredskodom, vilket innebär att käranden får en dom till dennes favör. Därefter har svaranden en månad på sig att söka återvinning, vilket innebär att handläggningen av ärendet återupptas hos tingsrätten. Om ingen återvinning söks så vinner käranden.

3. När svaranden bemött stämningen så ges vanligen käranden möjlighet att läsa den och yttra sig över innehållet. Ofta räcker det med en skriftväxling innan målet kan avgöras, detta kallas att ärendet avgörs på handlingarna. När skriftväxlingen är klar så fattar domstolen sitt beslut. Muntlig förhandling hålls om någon utav parterna begär detta eller om ärendet är av sådan art att det inte räcker med endast skriftväxling.

4. Om en muntlig förhandling behövs så brukar först en form av inledande förhandling ske som kallas för muntlig förberedelse. Denna sker i tingsrätten och parterna ges möjlighet att kortfattat förklara sin inställning och vilken bevisning de tänker lägga fram. I detta skede brukar även domaren försöka få parterna att förlikas istället för att gå vidare till en huvudförhandling. En förlikningsförhandling kan ske med hjälp av domaren eller av parterna ensamma. Om käranden och svaranden kommer överens kan de begära att ärendet avskrivs, eller att tingsrätten skriver en dom där parternas överenskommelse fastställs.

5. Om parterna inte kan förlikas och ärendet genom den muntiga förberedelsen anses tillräckligt utrett så bestämmer tingsrätten ett datum för huvudförhandling. Där lägger parterna fram sin bevisning och argumenterar för sin sak, sedan fattar domstolen ett beslut om vem som har rätt i tvisten.

Sista utvägen

Att dra någon inför domstol är inte alltid den bästa eller ens den lättaste vägen. Välj andra utvägar om det finns några, exempelvis att gå till allmänna reklamationsnämnden, hyresnämnden eller någon annan relevant rättslig instans.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.