Hemligt svenskt undercoverarbete

Svenska poliser seglade ihop med en man som erkänt grovt narkotikabrott, från Sverige till bland annat Karibien. Mannen har erkänt att han hanterat 1,4 ton kokain i sin båt. Poliserna var inte naiva och ovetande, utan seglingen ingick i deras undercoverarbete. Men nu försöker en åklagare och rikskriminalen dölja vad poliserna fick fram under sitt infiltrationsarbete.

Svensk polis har lagliga möjligheter att arbeta undercover. Men vad de får fram ska vartefter rapporteras skriftligt i vanlig ordning. Om deras iakttagelser sedan ingår som bevisning i en kommande rättegång, ska deras rapporter vara tillgängliga för den eller de som åtalas.

Det här är inget konstigt och inget som är speciellt för Sverige. Den som är åtalad har självklar rätt att ta del av underlaget för det som åklagaren hävdar utgör bevisning mot den misstänkte. Allt som kan komma att utgöra grund för en fällande dom ska läggas fram för rätten och försvaret. Och åklagare i Sverige liksom i många andra länder har en objektivitetsplikt som innebär att de även ska lägga fram sådant som talar till den misstänktes fördel. Därmed ska risken minimeras för att någon oskyldig döms.

Främmande makt

Men i det omtalade pågående målet mot Jonas Oredsson med flera som avser väldigt stora mängder kokain, hävdar rikskriminalen att försvaret inte kan få ut vissa handlingar då det finns ”användarbegränsningar från främmande makt”.

Under arbetet med det här fallet har svensk polis samarbetat med såväl amerikanska DEA som spansk och fransk polis. Från svensk sida har poliser från SSI (Sektionen för särskild inhämtning) förutom ”ensamseglaren” infiltrerat personer i anslutning till Jonas Oredsson i bland annat Sverige och Spanien. Man har haft en hyrd lägenhet i Barcelona och bland annat lånat ut en bil till en av dem man ansett vara inblandad i narkotikahärvan.

Men vad som framkommit under den här infiltrationen, vägrar man alltså att lämna ut med hänvisning till samarbetet med främmande makt.

– Så jag begärde naturligtvis att få ta del av det avtal som reglerade det här, säger advokat Johan Eriksson, som företräder en av de åtalade.

Men han fick då till svar att något sådant skriftligt avtal inte existerade, utan att det var en muntlig överenskommelse.

– Varvid jag efterfrågade en så kallad tjänsteanteckning avseende det muntliga avtalet, berättar Johan Eriksson.

Rikskriminalen svarade att det inte heller fanns någon sådan.

– Då frågade jag vilken polis det var som gjort överenskommelsen med främmande makt och fick till svar att det tänkte dom inte tala om för mig, säger Johan Eriksson och skakar på huvudet.

– Tolkar jag dig rätt, som att du inte tror att det finns någon sådan överenskommelse?

– Låt mig säga så här. Om man har gjort en sådan uppgörelse och den utgör laglig grund för att sekretessbelägga visst material för mig och andra försvarare i den här rättegången, så utgår jag ifrån att man i så fall hade redovisat det.

Polisens hemliga arbetsmetoder

Åklagaren i målet, Karin Bergstrand, har skriftligt till domstolen framfört ett annat skäl för att handlingarna ska vara sekretessbelagda: att det ska vara sekretess för att skydda polisens arbetsmetoder.

Johan Eriksson tror att det här hemlighetsmakeriet kan bero på att det finns uppgifter i materialet som kan gynna hans klient:

– Ja, varför skulle man annars hålla på så här? Vem vet, polisen kanske har gjort iakttagelser som ger min klient alibi för vad åklagaren påstår att han har gjort?

– Vad var det som fick dig att reagera och börja misstänka att det fanns underlag som ni i försvaret inte hade fått ta del av?

– Det var att åklagaren påstod mycket mer än vad hon hade bevisning för. Och att jag hittade en tom flik i slasken där det stod, materialet förvaras hos SSI.

– Vad kan det handla om som man inte vill lämna ut?

– Ja, vad kan det vara som är så hemligt att svensk polis inte kan lämna ut information om vad svenska poliser haft för sig utomlands. Så hemligt att man inte kan lämna ut det till oss försvarare för att man påstår att främmande makt kräver det?

Editionsyrkande

Johan Eriksson har nu framställt ett så kallat editionsyrkande. Vilket innebär att han kräver att tingsrätten ska besluta om att de aktuella handlingarna ska lämnas ut.

Johan Eriksson menar att det här är en viktig principiell fråga:

– De insynsfrågor som kommer att prövas genom tingsrättens beslut är principiellt oerhört viktiga ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Rikskriminalens chefsjurist Arne Andersson har utifrån det skrivit till Stockholms tingsrätt att det skulle vara förödande om tingsrätten tvingar fram materialet:

Det skulle omkullkasta Sverige trovärdighet på den internationella brottsbekämpande arenan och allvarligt försvåra det framtida polisiära samarbetet för svensk polis. Det är av mycket stor vikt att svensk polis i det internationella samarbetet framstår som en förtroendeingivande och pålitlig aktör.

Grundläggande för en rättegång enligt Europakonventionen är att båda parterna ska ha tillgång till allt för målet väsentlig information. Men det kan alltså ändras i Sverige, den här veckan:

– I så fall blir vi någon form av statister på det sätt som advokater är i en del diktaturer, säger Johan Eriksson.

– Ett klargörande, är du emot att svensk polis arbetar undercover?

– Nej, definitivt inte. Jag om någon som har Peter Rätz och andra före detta informatörer och infiltratörer som klienter, vet hur väldigt fel det blir när polisen använder privatpersoner för sånt här. Självklart ska svenska poliser kunna arbeta undercover. Men om dom då får fram underlag som en åklagare kan väcka åtal på, så måste det underlaget också bli tillgängligt för försvaret. Annars går det tvärtemot allt som gäller för svenska rättegångar.

Nedan återges den precisering av editionsyrkandet i sin helhet, som advokat Johan Eriksson lämnade in till tingsrätten under eftermiddagen idag.

Alternativa beslut

Vad kan då tingsrätten komma fram till för beslut utifrån nedanstående?

Man kan ge försvaret rätt att få ut materialet i sin helhet, maskat eller inte maskat. Då återstår att se om rikskriminalen går med på det eller överklagar beslutet. 

Alternativt går tingsrätten på rikskriminalens och/eller åklagarens linje och beslutar att försvaret inte ska få ta del av underlaget för åklagarens yrkanden. Vilket i så fall också lär överklagas.

Hur som helst är risken stor för att det ska slå stopp i den här rättsprocessen fram till att den här frågan reds ut.

Det som kan tyckas vara krångliga juridiska avväganden, kan kort beskrivas så här: Ska försvaret få ta del av hela det underlag som åklagaren har för sitt åtal, eller inte. Vilket i sin tur är en fråga om grundläggande rättsstatsprinciper även ska gälla i den här rättegången – eller inte.

Vi har under dagen sökt kammaråklagare Karin Bergstrand för en kommentar, men inte kunnat få kontakt med henne.

Editionsyrkandet

Nedan återfinns editionsyrkandet i sin helhet med bilagor, i form av ett pdf-dokument.

Förkortningen SSI står för, polisens sektion för särskild inhämtning. UC och UC-agenter står för poliser knutna till SSI som arbetar undercover.

Bifogade filer:
Spri12062713070.pdf
Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.