JO – en maktlös kontrollmyndighet

När någon känner sig kränkt eller felaktigt behandlad av en myndighet och det inte går att överklaga så är en JO-anmälan ett alternativ, men alltför ofta leder kritik från JO inte till någon förändring.

JO i folkmun, officiellt heter det Riksdagens ombudsmän. Hit kan alla som känt sig orättvist behandlade av en svensk myndighet – oavsett ålder eller medborgarskap – vända sig. Det finns vissa undantag, exempelvis så får JO inte granska riksdagsledamöter, trots att de är en form av myndighetsutövare. Det går inte heller att begära att JO ändrar ett beslut, utan då får man vända sig till en vanlig domstol. Men om exempelvis en handläggare vid Försäkringskassan har tagit flera månader på sig att fatta ett beslut så är det något som kan anmälas.

Att göra en anmälan

En anmälan ska helst vara skriftlig och man ska, förutom sitt namn och sina kontaktuppgifter, berätta vad som har hänt. Var gärna så detaljerad som möjligt och om det är en viss tjänsteman som du känner har agerat fel så nämn denne vid namn. Sen måste man också skriva under. Det finns inga övriga krav på vad en anmälan ska innehålla. Dessutom finns en blankett på JO:s hemsida som går att använda. En klagan går lika bra att skicka in via vanlig post som via e-mejl och fax.

Det första JO gör är att registrera anmälan och sedan utförs en första gallring där det bestäms om en vidare granskning ska ske eller inte. Om en utredning ska öppnas så är det antingen en liten eller en mer grundlig. En mindre innebär oftast bara ett telefonsamtal till berörd myndighet innan beslut fattas. I en mer detaljerad så kontaktas den anmälda myndigheten och JO begär att de skriftligen yttrar sig. Därefter får anmälaren själv kommentera yttrandet innan ett beslut fattas. Slutligen får alla parter en kopia på beslutet och ibland skickas även utslaget till andra myndigheter som berörs.

Saknar egentlig makt

JO är en så kallad tillsynsmyndighet, vilket innebär att de granskar andra myndigheter, men någon egentlig makt finns inte. Visst, JO kan besluta om att en viss tjänsteman ska åtalas, men det händer nästan aldrig. Även kritik kan riktas mot en myndighet, men om inte JO:s rekommendationer följs så händer i praktiken inget för dem som kritiken har riktats mot. Ett JO-beslut är alltså ganska tandlöst.

Para§raf har bara funnit tre praktiska användningar för JO. Den första är att en anmälan kan skapa lite medial uppmärksamhet som kan leda till förändring. Journalister kan nämligen använda en insänd anmälan som något de kan basera en artikel på. Sedan kan det kanske leda till att ett mediedrev sätts igång mot en viss tjänsteman eller myndighet vilket kan framkalla förändringar.

Det andra fallet då JO kan vara till nytta är som en inledande granskning av ett visst problem, och om kritik riktas kan en anmälare använda JO:s beslut för att vända sig till Justitiekanslern (JK) för att få skadestånd (se tidigare artikel ”Rätten till skadestånd”). Om JO redan har funnit att fel har begåtts så har man något mer konkret att hänvisa till när man kontaktar JK.

Slutligen så kan JO förtydliga hur en viss lag ska tolkas. En del beslut innehåller så kallade ”vägledande uttalanden” och ibland handlar det om hur JO anser att en viss lag eller annan regel ska både tolkas och tillämpas. Något som kanske kan vara till hjälp.

Men om det är konkreta åtgärder du är ute efter, då är JO som sagt fel instans att vända sig till.

Mer information om Riksdagens ombudsmän finns att läsa här.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.