Spöken på E-paviljongen

Det sägs att en förbannelse vilar över två smurffigurer som står i E-paviljongens vaktrum. Den som sist tog ut dem dog i en överdos.

Totalt sju intagna har dött på Tidaholmsanstalten de senaste 20 åren, men än mer anmärkningsvärt är att nästan hälften av dödsfallen har skett på E-paviljongen. En höggs ihjäl i duschen, en annan hittades död på promenadgården strax utanför paviljongen och en tredje tog en överdos i cell 28, men flyttades till cell 17 efter sin död. Samtliga dödsfall har skett efter att en intagen svor en förbannelse över två smurffigurer.

Svor en förbannelse

I slutet av 1980-talet fanns det små smurffigurer i de flingpaket som fångarna fick på Tidaholm. Ett par av dessa tog en drygt två meter lång intagen som härstammade från ett folk som sade sig besitta magiska krafter. Dagen han skulle friges gick han ut i vaktkuren ställde sig bredbent och tittade ner på den församlade personalstyrkan. Han höll ut sina överdimensionerade händer och visade de två smurffigurerna. En ramsa uttalades på ett främmande språk och sedan klargjorde han, helt allvarligt, att figurerna var belagda med en förbannelse.

– Den som bär ut dom ur vaktkuren kommer att hemsökas av dödens budbärare!

Därefter ställdes smurfarna på en hylla och fången lämnade avdelning för att friges.

En intagen hittades död

Smurfarna fick stå kvar i vaktrummet under flera år. Men så en dag kom Petter, en intagen, och tog en av figurerna. Vakterna såg detta och följde efter. När den intagne fick reda på förbannelsen ryste han till och ställde tillbaka smurfen. Bara någon vecka senare gick larmet när personal hittade en död intagen i cell nummer 17, trots att han egentligen bodde i cell 28. Av utredningen som följde kunde det konstateras att han av någon oförklarlig anledning hade förflyttats efter sin död. När personal skulle tömma den avlidnes bostadsrum så hittades en av smurfarna ståendes på skrivbordet. Genast återställdes smurfen till vaktrummet. Någon dag efter dödsfallet kom intagne Petter och berättade för personalen att han hade varnat den numera döde medfången.

”Jag såg honom ta den och jag sa till honom att ställa tillbaka den. Jag berättade om förbannelsen, men han bara skrattade. Herregud, han ville inte lyssna och se vad som hände!”

Vakten som Petter hade pratat med jobbar än idag kvar på anstalten och kommer såväl ihåg hur håren hade rest sig i nacken. Sedan dess har ingen vågat ta ut någon av smurfarna igen. Men det går ett rykte om att en smurf har saknats från vaktrummet varje gång ett dödsfall har skett på E-paviljongen, detta är dock inget jag kunnat få bekräftat. Ingen har vågat prata om det.

Spökar det i cell 17 och 28?

Numera berättar både intagna och personal om hur de från både cell 17 och cell 28 hörs konstiga ljud. Även när cellen står tillfälligt tom. Ibland när alla intagna är inlåsta i sina celler för dagen och nattpersonal har delat ut medicin så har det berättats om att det emellanåt har låtit som om någon rört sig inne i både cell 17 och 28, trots att där varit tomt. En del fångar som bott i cellerna har beskrivit hur de mitt i natten ibland vaknat av känslan att de inte är ensamma. Kan det vara vålnaden från den döde intagne som spökar?

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.