Din rätt: Arv

Reglerna kring arv kan verka krångliga, men det kan vara värt att ha koll på dessa eftersom alla faktiskt dör och ens möjlighet att kräva sin rätt kan vara beroende av ens kunskap.

De tillgångar och skulder som en avliden person har kallas för dödsbo, och om detta är omfattande kan det ibland behövas en boutredningsman för att gå igenom allt och se till att rätt personer ärver. En sådan utses av tingsrätten på den ort där den avlidne bodde. Ett arv delas inte ut per automatik, utan det krävs en viss juridisk hantering. Ansvarig för dödsboet, om ingen annan så arvtagarna själva, måste upprätta en bouppteckning inom tre månader efter dödsfallet, vilket bland annat innebär att tillgångar och skulder sammanställs. När detta är klart betalas skulderna och sedan fördelas resten mellan arvingarna.

Första arvsklassen

Vem som ärver och vem som har förtur är oftast den vanligaste frågan. I Sverige finns en tydlig rangordning gällande vem som ärver när ett testamente saknas. Dessa olika led kallas för arvsklasser och är tre till antalet. Men först av alla ärver den efterlevande maken eller makan. Sen kommer de som kallas för bröstarvingarna. Dessa har rätt till lika stor andel av arvet och har företräde till arvet framför andra släktingar. Det handlar om den avlidnes barn samt deras eventuella barn, barnbarn och så vidare, i nedstigande led. En viss skillnad görs mellan å ena sidan foster- och styvbarn och å andra sidan barn som är biologiska, adopterade eller skapade via insemination. De förstnämnda har ingen lagstadgad arvsrätt, medan de sistnämnda har samma legala ställning som bröstarvingar. Något som en del menar är en förlegad syn, bland annat med tanke på hur många styvbarn samt barn i samboförhållanden som det idag finns.

Andra arvsklassen

Saknas bröstarvingar ärver den andra arvsklassen. Här ingår föräldrar samt syskon till den avlidne. Av dessa två har föräldrarna företrädesrätt, syskonen ärver alltså endast om minst en av föräldrarna är avlidna. Är en förälder död får den som lever halva arvet och den andra halvan går till syskonen. Är både arvsberättigade föräldrar och syskon inte i livet så ärver istället syskonbarnen.  Då syskon saknas och endast en förälder är vid liv ärver denne allt. Även halvsyskon kan ha arvsrätt, de har rätt till den del som annars skulle ha tillfallit dennes förälder. Om det endast finns halvsyskon vid liv ärver denne/dessa allt, och dennes bröstarvingar kan i sin tur träda in som arvtagare.

Tredje arvsklassen

I tredje arvsklassen finns mor- och farföräldrar och deras bröstarvingar. I första hand får mormor, morfar, farmor och farfar varsin fjärdedel av kvarlåtenskapen. Skulle någon vara avliden ärver istället deras respektive barn, dock går inte arvsrätten vidare till barnbarnen, vilket innebär att kusiner inte får ärva. Skulle en far- eller morförälder vara avliden ärver den överlevande allt så länge inga bröstarvingar finns. Om bägge far- eller morföräldrar skulle vara avlidna och bröstarvingar saknas lämnas hela kvarlåtenskapen till de överlevande far- eller morföräldrarna.

Testamente och samboförhållanden

En del skriver ett testamente, men till skillnad från i exempelvis USA kan man aldrig testamentera bort hela sin förmögenhet bara för att man tycker illa om sina släktingar. Att hota sina barn med arvlöshet är i Sverige alltså bara ett tomt hot. Men detta gäller bara bröstarvingarna, alltså de i första arvsklassen. Deras garanterade andel är hälften av vad de hade fått om inget testamente hade funnits.

Skulle det vara så att både testamente och arvingar saknas, då hamnar allt hos Allmänna arvsfonden.

Är man sambo bör man tänka på att skriva ett testamente för att säkerställa en efterlevandes rätt att ärva, annars riskerar en tvist att uppstå och en sådan är i princip omöjlig att vinna om exempelvis bröstarvingarna är motpart. Se bara den osämja som uppstod efter att succéförfattaren Stieg Larsson dog. Han och sambon Eva Gabrielsson klargjorde aldrig i skrift vad som skulle gälla, något som ledde till att brodern och fadern automatiskt ärvde alla miljonerna – trots att det kanske inte var Stieg Larssons egentliga vilja. Att ha koll på reglerna är alltså viktigt för att säkerställa den ekonomiska säkerheten för sina närmaste samt för att se till så ingen oavsiktligt ärver.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.