Fallet Ari Mattinen 3: Tidigare självmordsförsök

När Mattinen dömdes till livstids fängelse uteslöt domstolen att det kunde varit självmord, trots att brottsplatsundersökaren inte kunde göra det. Ett vittne träder nu fram och vittnar om att kvinnan flera gånger försökt ta sitt liv. 

Bakgrund fallet Ari Mattinen:

Någon minut efter klockan fyra på natten till den 31 oktober 2001 hör en man i Jakobsberg i norra Stockholm en kvinna skrika. När han tittar ut genom fönstret ser han en kropp som kommer uppifrån och faller ner i marken.

Det är en kvinna, Tarja Köngäs, som hamnar en dryg meter ut från husväggen. När polis och ambulans kommer till platsen är hon död.

Den 7 februari 2002 dömer Sollentuna tingsrätt Ari Mattinen till livstids fängelse för mord på Tarja Köngäs. Svea hovrätt kommer sedan till samma slutsats i sin dom.

Men var det ett mord – eller var det ett självmord? Att fel person döms för ett mord får inte hända. Men än värre blir det om en person döms till livstids fängelse utan att det har begåtts något brott överhuvudtaget.

Av Peter Isaksson
Dick Sundevall
Nina Silventoinen
Wille Eriksson

I förra artikeln i vår serie om den morddömde Ari Mattinen gick vi igenom den tekniska bevisningen som inte stödjer domstolens tolkning att självmord var uteslutet.

När den ansvarige för den tekniska undersökningen, Ewald Knutsson i ett förhör med Riksåklagaren säger att man inte från platsundersökningen kan dra slutsatsen att det rör sig om mord och inte heller vill utesluta självmord utifrån resultatet av undersökningen, då handlar det om tolkningar. Tingsrätten formulerar det så här i sina domskäl:

Tingsrätten anser att omständigheterna tillsammantagna är sådana att det kan uteslutas att Tarja Köngäs skulle ha ramlat ut från fönstret eller själv tagit sitt liv. Det måste ha varit en annan person som har slängt ut henne från fönstret.

Varför domstolarna valde den ena hypotesen före den andra kan vi bara spekulera i, kanske har det att göra med att vi människor har svårt att sätta oss in i och relatera till en människa som vill lämna det som är oss mest kärt – livet.

Ari och Tarja

Bland det första Ari Mattinen sa till de polismän som väckte honom efter att de hittat den livlösa Tarja Köngäs sju våningar nedanför hans köksfönster var.

– Hon har väl inte hoppat? Hon har väl för fan inte hoppat? Säg inte att hon har hoppat.

Uttalandet kan verka märkligt och vändes emot honom, men för Ari hade rädslan för att Tarja skulle hoppa ut genom fönstret varit en realitet en tid. Några veckor innan Tarjas tragiska dödsfall hade hon sagt till en kamrat till Ari som var kvar i Aris lägenhet med henne, då Ari var på Systembolaget, att hon tänkte hoppa ut från balkongen.

När Ari kom hem från Systembolaget berättade kamraten det hela för Ari som blev rädd och spikade upp draperier för balkongdörren och fönstren. Vidare ställde Ari en stereobänk för balkongdörren, allt för att försvåra för Tarja om hon fick en impuls att hoppa. De uppspikade draperierna finns dokumenterade i förundersökningen.

– Jag var livrädd för att hon skulle hoppa, berättar Ari när vi träffar honom på Beatebergsanstalten.

/wp-content/uploads/content/grav/ari-mattinen/AriM-ae820573.jpgAri och Tarja älskade varandra och hade planer på att gifta sig, de skulle bara sluta dricka först.

Men det var inte så bara, så de romantiska planerna stannade vid en kamratlig kamp mot alkoholen på samhällets botten.

Men de hade varandra, förklarar Ari deras relation. Tarja och Ari var sällan osams och inte vid något av de tillfällen det blev fylletjafs, som Ari kallar det, ledde det till våldsamheter.

Tarjas liv

För att förstå eller utesluta om det kan ha varit självmord eller ett försök där Tarja ångrade sig i sista stund men föll, måste man försöka förstå vem Tarja var, hur hon levde och vilken kamp hon förde mot sina själsliga demoner.

Tarja Köngäs föddes 1956 och kom till Sverige från Finland 1969. Enligt utredningar som har gjorts av sociala myndigheter började Tarja få problem med alkohol redan i sena tonåren. Hela hennes liv kom att präglas av den misär sjukdomen alkoholism kan föra med sig. Alla hennes livsdrömmar förlorade mot alkoholen och de flesta jobb hon skaffade miste hon på grund av sitt missbruk. Med åren blev Tarja allt sämre. Hon tvångsbehandlades ett flertal gånger enligt LVM för att hon utsätter sin psykiska och fysiska hälsa för allvarlig fara, samt att hon löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv och även kan komma att allvarligt skada sig själv.

I hennes efterlämnade dagböcker kan man läsa hur hon beskriver sin dagliga kamp mot ångest. Hon skriver att de enda gånger hon inte har ångest är när hon dricker.

Hotar med självmord

Ari Mattinens återgivande att Tarja sagt att hon hade planer på att hoppa ut från balkongen på sjunde våningen där han bor, får stöd i en utredning gjord av socialförvaltningen i Järfälla. Utredningen gjordes samma år Tarja dog och den utredande mentalskötaren, Merja Skinnari, hyser mycket stor oro för Tarjas hälsa.

Tarja lider av epileptiska kramper, får delirium, är desorienterad, hänger med höger sida av kroppen, har förstorad lever och kan inte sköta toalettbesök utan tvingas bära blöja. Vidare kan man läsa något som kan tyckas märkligt med tanke på att både tings- och hovrätt uteslöt självmord som möjlig dödsorsak – för där står i svart på vitt:

Tarja har vid ett par tillfällen gjort självmordsförsök genom att skära sig i handlederna och genom att överdosera tabletter.

När dessa faktiska självmordsförsök har ägt rum, eller omständigheterna runt dem framgår inte. Däremot beskrivs det tydligt att Tarja den 5 april, samma år hon dog, hotade en bostödjare med att begå självmord genom att hoppa från sjunde våningen.

Självmordsförsöken

När polisen tidigt i utredningen kontaktade Tarjas tidigare pojkvän, Tapio Syrjänen, ville han inte kännas vid att Tarja kunde ha hoppat ut från Aris lägenhet. Han ville överhuvudtaget inte prata med någon polis. Polismannen Sture Olovsson delger Tapio i ett telefonförhör att det finns ett rykte i Jakobsberg att Tarja har försökt hoppa från Tapios balkong. Olovsson nedtecknar Tapios svar:

Tapio säger att något sådant aldrig har inträffat och han blir också upprörd över ett sådant rykte. Han säger att Tarja aldrig har försökt göra något sådant.

När vi kontaktar Tapio idag, tio år senare, säger han:

– Allt blev fel när polisen ringde, polismannen var inte så trevlig, säger Tapio.

– Pratade Tarja någon gång med dig om att hon ville ta sitt liv?

– Hon pratade om självmord ibland. En gång när hon bodde på Kabelvägen i Kallhäll, hade hon i badrummet funderat på att snitta handlederna med ett rakblad. Detta berättade hon själv för mig. Men kom fram till att rakblad inte var ett bra sätt.

– Var du med när hon försökte begå självmord någon gång?

– Ja, jag hittade henne i mitt badkar. Vi var ensamma och det blev väldigt tyst i badrummet. Jag gick för att se efter och fann henne under vattenytan. Jag tog försiktigt tag i nacken, lyfte upp henne och försökte väcka henne, minns inte om hon sa nåt, men jag minns händelsen.

Tapio understryker att det här fallet är viktigt för honom och frågar oroligt:

– Sitter Ari fortfarande i fängelse?

– Ja

– Allt är fel, Ari har inte gjort detta!

– Vad får dig att tro att han inte har gjort det?

– Tarja försökte ju samma sak hos mig som hos Ari. En gång fångade min pappa Tarja när hon hade ena benet utanför fönstret i färd med att kliva ut ur fönstret i min lägenhet i Jakobsberg. Efter den händelsen tvångsvårdades hon i en vecka på Danderyds sjukhus, berättar Tapio.

– Du sa något annat till polisen?

– Allt blev så fel, Ari har fått sitta oskyldig för ett mord under så många år. Jag är beredd att vittna vilken dag som helst, avslutar Tapio.

Det finns andra vittnesuppgifter som gör gällande att Tarja försökt och till och med lyckats hoppa ut från en balkong. Polismannen Hans Thulin förhörde en äldre missbrukare från samma område som Tarja, vid namn Henry Niiranen. Han berättade:

– Jasså är det hon ni menar, men hon hoppa ju ut från balkongen även hemma hos Tapsa. Pang, landa hon ute på gräsmattan. Den gången klara hon sej.

Sannolikheten

/wp-content/uploads/content/grav/ari-mattinen/BeskowLiggande.jpgProfessor Jan Beskow, på bilden till vänster, är läkare, specialist i psykiatri och socialmedicin och har arbetat i 45 år med suicidprevention.

Vi frågar honom om det är möjligt att fastställa vilken typ av människor som försöker begå eller begår självmord. Jan Beskow svarade men är mycket tydlig med att han inte kan uttala sig om just det här specifika fallet, utan endast i vetenskapliga termer.

– Suicidproblematiken är mycket mer komplicerad än vi vanligen förstår.

Bakgrunden till ett suicid är alltid mycket komplex med många påverkande riskfaktorer, av vilka en del är påfallande, andra så subtila att de är svåra och ibland omöjliga att fastställa. Detta betyder att den individuella variationen i orsaker är mycket stor. Fullt ut förstår vi nog aldrig hela processen fram till ett individuellt självmord.

– Kvinnan i det här fallet har ju under ganska lång tid pratat om självmord och till och med gjort försök att ta sitt liv, kan man dra några slutsatser av det?

– Den enskilt största riskfaktorn för suicid är tidigare suicidförsök, som i olika studier ökar risken upp till 40 gånger jämfört med om man inte gjort något suicidförsök. Den näst viktigaste är psykisk sjukdom, 95 % av alla som dör i suicid har en aktuell psykisk sjukdom, men då har aktuell krisreaktion också räknats som sjukdom.

Risken för att dö i självmord om man har en psykisk sjukdom ökar i olika studier till upp till 20 gånger. Har man båda dessa riskfaktorer blir risken ännu mycket större. Missbruk ökar också risken men inte av samma omfattning.

– Hur fungerar tankarna hos en suicidal person?

– Tabuerade områden som att tänka på suicid skjuter man ofta från sig, ut ur medvetandet. Det gör att de plötsligt och oväntat kan återkomma, inte sällan utlösta av lite alkohol, och då bli överväldigande. Detta förklarar att en person kan planera för morgondagen, men sedan bli överraskad av sina suicidplaner kvällen innan.

– Vittnen i det här fallet hörde kvinnan ropa ”Hjälp, hallå, hjälp mig, nej …” Hur pass vanligt är det att människor ångrar sig mitt i sin gärning?

– Återigen, jag kan inte svara för den här specifika händelsen, men suicid kommer ofta som en överraskning för omgivningen. Ofta även för personen själv. Det kan inträffa när som helst under en depression. Personen har ofta planerat sitt liv som vanligt men som plötsligt avbryts av sin suicidhandling. De är ofta ambivalenta, tveksamma, ända in i handlingsögonblicket. Närheten till döden aktiverar lusten till livet och hon försöker ofta rädda sig själv, ofta lika desperat som hon sekunderna innan försökte döda sig själv.

– Till och med så sent i gärningen att man gått ut på den höga höjd man tänkt hoppa från?

– En person kan planera sitt suicid i detalj i två år. Men när äntligen spriten och tabletterna börjar verka, och ger henne ett stilla lugn inför döden, dyker livslusten plötsligt upp som en stark vilja att leva. Det förklarar också att en person kan stå tveksam på ett broräcke i timmar: Ska jag, ska jag inte? För att sedan plötsligt hoppa – eller gå ner.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev utan kostnad här: Nyhetsbrevet.
Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.