Mest hatade

Bland Sverigedemokraternas många problem framträder en av de djupare sprickorna i vilka de ska hata mest, muslimer eller judar.

Partiledningen har med sitt hangaroundgäng Yttrandefrihetssällskapet tagit ställning för staten Israel, och riktar sitt bittra hat mot muslimer i första hand – medan ungdomsförbundets ledning tar ställning mot Israel. Men om det är mot staten Israel eller mot judar i största allmänhet, kan nog diskuteras.

Som vanligt när någon ska försvara staten Israels ockupationspolitik och ständiga brytande mot folkrätten, så får man problem med judar som är kritiska mot staten Israels ockupationspolitik. Men för en sverigedemokrat är alla frågor enkla, de betecknar helt enkelt dessa judar som ”kulturmarxister”, vilket för dem är något väldigt fult. Det enda som tycks vara än värre är en ”feministisk kulturmarxist”. Den här förenklade analysen delar de för övrigt med en viss norsk barnamördare.

Oresonliga

När den ledande sd-riksdagsmannen Erik Almqvist blev avsatt från sin förtroendepost klargjorde han att han gått i terapi för att bli av med sin bitterhet och hämndlystnad. Den där bitterheten som löpande uttrycks i att sverigedemokrater ser sig som offer, blir rimligen ett allt större problem. När det därtill kombineras med den oresonlighet som utmärker dem och att de får in en massa pengar i form av partibidrag och löner åt deras riksdagsmän, så blir problemen än större. Nu mullrar det bland gräsrötterna när det kommer fram att de i toppen förutom sina riksdagslöner även tar ut löner från partiets kassa, så att de får uppemot en miljon kronor i årsinkomst.

Ett stalltips: Inom ett till två år spricker Sverigedemokraterna och blir minst två partier: Ett öppet rasistiskt och ett som alltmer försöker framstå som rumsrent. Men vilket av dessa som kommer att hata judar i första hand och vilket som riktar sin bitterhet mot muslimer, är en öppen fråga.

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.