Att vara eller icke vara

2012-11-19

Svensk, icke svensk, tursvensk eller lite svensk – vem bestämmer egentligen vilket fack man placeras i? 

Något jag har väldigt svårt för är när jag med jämna mellanrum träffar nya människor och får frågan var jag kommer ifrån.

Frågan ställs ofta tillsammans med en undrande min som spänt väntar på något exotiskt land till svar. Bara för att bråka lite svarar jag alltid kort och nöjt; ”Sverige”.

Då brukar jag kunna se hur kugghjulen hos personen snurrar och tanken om att jag är adopterad flyger säkert förbi men sen ler de lite artigt och säger:

– Nej det ser jag ju att du inte gör, var kommer du ifrån? Vilket land menar jag?

Kommer härifrån

Vadå vilket land? Sverige är mitt land. Det är här jag är född och är även det enda landet jag känner mig hemma i. Visserligen har jag en mamma som flyttade hit från Chile som 15-åring och en pappa som är född i Tyskland men som flyttade hit redan vid fyra-årsåldern. Men personen undrade inte var mina föräldrar är födda utan var jag kom ifrån – och jag kommer härifrån.

Året är 2012 och ja, jag har svart hår, ja, jag har bruna ögon och ett lite annorlunda namn men varför räcker det fortfarande inte med att jag svarar Sverige på frågan var jag kommer ifrån? Varför köper ingen mitt svar innan jag hunnit dra historien om mina föräldrar? Varför denna nyfikenhet?

Placera i fack

Jag tror svaret ligger i att vi människor ständigt har ett behov av att få placera nya människor vi möter i olika fack. Hon är en sådan och han är en annan, för hon gör och heter så och han ser ut så. Har jag inte rätt? För när jag väljer att svara Sverige på frågan och inte mina föräldrars födelseländer, går det inte att sätta mig i det fack jag tror att personen tänkt sig från början. Jag hamnar mellan två olika fack och så kan vi ju inte ha det. Men vill ni veta en sak?

– Det är precis så jag vill ha det.


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.