Polisens arbete mot livsstilskriminella

Idag redovisades Rikspolisstyrelsens arbete med regeringsuppdraget om en nationell satsning mot livsstilskriminellas brottslighet. Med livsstilskriminella avses de personer som är välkända av polisen och som upprepade gånger begår brott som leder till kortare fängelsestraff. 

Livsstilskriminella är personer som ofta har ett pågående missbruk och begår brott för att finansiera det. De utgör cirka tio procent av de kriminella men står för ungefär hälften av alla anmälda brott, enligt rikspolisen. Brotten består oftast av stölder, inbrott och andra typer av mängdbrott.

En lista på 800 personer

Rikspolischefen Bengt Svensson förklarar att arbetet även tidigare bedrivits inom polisen, men att det nu sker i nationell tappning på ett systematiskt sätt med alla landets polismyndigheter. För att få en samstämmighet har det tagits fram gemensam vägledning för de olika polismyndigheterna. Cirka 800 personer finns med på listan över de personer som polisen anser vara livsstilskriminella och som punktmarkeras.

– Dom själva vet om att de är med på listan och att vi håller koll på dom, säger Bengt Svensson. Vi gör det i samhällets och medborgarnas intresse för att minska brottsligheten men även för att hjälpa de livsstilskriminella att bryta sin livsstil.

Han förklarar vidare att samarbetet mellan polis, kommun och myndigheter är viktigt.

– Vi kan ingripa och lagföra, men har inte hjälpen som den livsstilskriminella behöver i fortsättningen med vård eller behandling.

Insatsen fortgår

Preliminära resultat pekar på att insatsen lett till en ökning av häleribrott och en minskning av inbrott i källare och vindsförråd.

– Jag tror att insatserna har haft stor betydelse, säger Bengt Svensson. Om det verkligen är så kommer vi kunna redovisa senare i år då insatsen fortgår. Vi arbetar även med att hela tiden utveckla urvalssystemet för de personer som finns på listan över livsstilskriminella.

Fokus på individen

Till skillnad mot exempelvis arbetet med grov organiserad brottslighet, mäts inte resultatet på mängden utdömda straff utan fokus ligger på individen. Att hjälpa de livsstilskriminella som vill komma ur sitt missbruk. Polisen ska vara vägen in för att sedan kunna lämna över till andra instanser.

– Vi ska motivera för att bryta till ett annat liv. Genom samarbete med olika aktörer ska de kunna erbjudas en annan sysselsättning, avslutar Bengt Svensson.


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.