Kennedymordet del 6 Kennedys fiender

Warrenkommissionen tog aldrig upp frågan om Oswalds motiv. Det finns inte en rad i rapporten som berättar varför den unge Lee Harvey Oswald ville döda Kennedy. Det finns följaktligen heller ingenting om Kennedys eventuella fiender i rapporten.

Staffan H Westerberg, sedan mitten av 1990-talet grävande journalist och researcher från Stockholm har haft mordet på John F Kennedy som ett livslångt intresse. Det som började som hobby, ledde snart till rekonstruktioner av skjutningen på P10 i Strängnäs 1996 och ett antal artiklar för olika publikationer. 

Staffan ingår i gruppen Oswald Innocence Campaign tillsammans med de viktigaste oberoende utredarna av Kennedymordet i USA.

Vidare är han en del av journalisten Russ Bakers nätverk av researchers, med inriktning mordet på JFK. Har sedan två år arbetat på en bok om mordet i Dallas, som väntas bli färdig inom kort. Staffan skrev 1995 romanen Fågelbröstet som utkom på Albert Bonniers förlag.

Efter mordet förstärktes John F Kennedys ikonstatus och hans minne har sedan den 22 november 1963 på ytan behandlats med stor vördnad och en ännu större saknad över vad som hade kunnat bli. Under ytan var läget något helt annat.

Kanske var mordet resultatet av en synnerligen intensiv kraftmätning som den amerikanska allmänheten aldrig såg skymten av. En kraftmätning mellan den politiska makten representerad av bröderna Kennedy, som sökte rättvisa och världsfred, och den ekonomiska makten på Wall Street, som försökte utöka sina vinster genom fler konflikthärdar och krig.

Många är de oberoende utredare som menar att det inte bara fanns ett enskilt motiv för att eliminera Kennedy. Motivbilden var i själva verket så omfattande att den är mer eller mindre omöjlig att undgå, vilken står att finna i hans politiska beslut. Den oberoende utredaren och författaren Robert Groden, formulerar det så här:

– Skulle Kennedy bedömas utifrån sina fiender, måste man säga att han var en ”helvetes” kille.

CIA-chefen sparkas

Det började direkt efter debaclet vid Grisbukten i april 1961. Kennedy fick ta på sig skulden för misslyckandet, när det var CIA som försökt driva USA i krig mot Fidel Castro, enligt en rapport från the Cuban Study Group. Resultatet blev att Kennedy fråntog CIA rätten att bedriva hemliga militära operationer och gav cheferna Allen Dulles, Richard Bissell och Charles Cabell sparken. Kennedy lovade dessutom att han skulle ”splittra CIA i tusen bitar och kasta dem för vinden”.

Det var misslyckandet vid Grisbukten som så småningom ledde fram till Kubakrisen i oktober 1962, där Kennedy kanske fattade det enskilt viktigaste beslut en människa på jorden någonsin fattat, då han vägrade följa rådet från sina egna militära rådgivare att anfalla Kuba och därmed undgå hotet om ett fullskaligt kärnvapenkrig med Sovjetunionen. Efter krisen i oktober öppnade Kennedy upp för hemliga samtal med Fidel Castro, via en så kallad ”back channel”, som uppfattades som rent förräderi av den informella makten i USA. Många tror att planen för att låta mörda president Kennedy sattes i verket i samband med dessa hemliga samtal.

Mäktiga motståndare

Under året 1963 tog Kennedy fortsättningsvis det ena efter det andra beslutet som var direkta attacker mot Wall Street och USA:s olika maktcentra. Kennedy skulle försöka få slut på kalla kriget och planerade tillbakadragande av trupper och CIA-personal från Vietnam. Bara dessa två beslut skulle ha kostat den amerikanska försvarsindustrin tusentals miljarder dollar i förlorade intäkter. Samtidigt drog han sig inte för att lägga sig i avtalsrörelser och upphandlingar, som gick på tvärs mot etablissemanget och försvarsindustrins önskemål. Han planerade också ta bort de stora skattelättnaderna för oljeföretagen.

Genom brodern Robert Kennedy drevs också korståget mot den organiserade brottsligheten medan J Edgar Hoover, som inte ens erkände att det fanns någon ”maffia” i USA, levde på lånad tid som FBI-chef. Kennedy skulle inte heller låta Hoovers gamle vän och granne Lyndon Baines Johnson få fortsätta som vicepresident. Presidenten aviserade dessutom för nedläggning av Secret Service. I stället skulle skatteverket ta hand om valutaskyddet medan FBI var lämpligt att skydda presidenten.

Det var således många som var förbannade på John F Kennedy, samtidigt som hans popularitet bland vanligt folk växte för varje dag. Var Kennedy medveten om vad hans politik kunde leda till? Troligtvis. Till sina närmaste vänner frågade han ofta hösten 1963 om de trodde han skulle överleva eller om han skulle bli avrättat. Det var så han uttryckte det – ”assassinated”.

Davids kamp mot Goliat

För att försöka belysa något av denna Davids kamp mot Goliat som Warren-kommissionen så konsekvent undvek att berätta om, måste vi gå tillbaka till exakt på dagen 53 år innan Kennedy sköts ihjäl i Dallas.

Den 22 november 1910 reste sju representanter för USA:s rikaste familjer från Hoboken i New Jersey med midnattståget till Georgia. Ombord fanns senatorn Nelson Aldrich vars privata järnvägsvagn skulle ta de sju männen 170 mil söderut till Jekyll Island utanför Georgias kust. Aldrich gjorde resan i egenskap av miljardären JP Morgans affärskontakt samt var den som knöt ihop allt genom att samtidigt vara svärfar till John D Rockefeller junior. Senator Aldrich var alltså bryggan mellan två av världens rikaste män.

Ombord fanns också senatorn och biträdande finansministern Abram Piatt Andrew. En annan vagn ockuperades av Henry P Davison, senior partner i JP Morgan Company. I en hytt nära honom uppehöll sig Charles D Norton, högste chef vid First National Bank of New York som också representerade JP Morgan. Den tredje mannen i det sällskapet var Benjamin Strong. I en av de sista kupéerna satt den tyskfödde Paul Warburg, chef för Rotschildts investmentbank Kuhn-Loeb. Den sjunde mannen Frank Vanderlip var högste ansvarig för National City Bank of New York och William Rockefellers ombud.

Just den här kvällen, i det ögonblicket, representerade dessa herrar inte mindre än en fjärdedel av jordklotets totala rikedomar. Allihop till vardags bittra konkurrenter men nu på väg att ingå ett samarbete. I en vecka arbetade de sju isolerade i ett kråkslott på Jekyll Island som ägdes av familjerna Morgan, Astor, Pulitzer och Vanderbilt. Målet var att skapa en modell som påminde om de europeiska riksbankerna, som Paul Warburg kände väl till. Det var också han som var arkitekten. Men det skulle inte bli en riksbank i egentlig mening. Namnet Federal Reserve Bank var viktigt eftersom medborgarna skulle förledas tro att det rörde sig om en statlig myndighet – när det i själva verket var en privatägd bankkartell som skulle komma att förändra USA för all framtid.

Bakgrunden var USA:s bankkriser under slutet av 1800-talet, och den senaste ”pengapaniken” 1907. Dessa kriser hade lett till skapandet av inte bara en utan två riksbanker, som därefter hade misslyckats med sitt uppdrag, nämligen att vara en stabilisator på finansmarknaden. Vid de två senaste ekonomiska kriserna hade miljardären JP Morgan fått rycka ut och låna den amerikanska staten pengar. Ett av de stora problemen hade varit så kallade ”Bank Runs”. Banker intrigerade och spionerade på varandra och spred rykten om pengabrist och insolvens. Den och den banken har slut på pengar, varvid småsparare rusade till banken för att ta ut sina pengar och flytta dem till en annan bank. Följden blev att bankkonkurserna stod som spön i backen. Aldrich och de andra sex bankirerna skulle nu arbeta fram ett underlag som tre år senare skulle läggas fram som lagförslag i kongressen. Herrarna på Jekyll Island ville enas kring fem huvudmål:

  • Att stoppa den växande konkurrensen från nationens nya banker.
  • Att bilda en franchise som tjänar pengar med syfte att ge ut lån.
  • Ta kontroll över alla bankers reserver så att de vidlyftiga bankerna inte gör sig sårbara för valutakursfall eller folk som flyr banker, bank runs.
  • Att överlämna förlusterna från bankernas ägare till skattebetalarna.
  • Att övertyga USA:s kongress om att detta syftar till att skydda medborgarna.

Hemliga ägare

Således tänkte Rockefellers, JP Morgans och Rotschilds representanter skapa en ny sorts riksbank, en privat riksbank med namnet Federal Reserve Bank och tolv avdelningar utspridda i landet. Federal Reserve skulle ägas av… ja, vilka ägarna var skulle ingen någonsin få veta eftersom det var hemligt. Kongressen skulle inte få veta, högsta domstolen skulle inte få veta, presidenten skulle inte få veta. Inte ens skatteverket, IRS, skulle få någon insyn i Federal Reserve Bank. Denna pengakartell ville alltså bilda partnerskap med den amerikanska staten, som skulle skyddas av lag. Samtidigt skulle ingen i staten veta vilka personer som verkligen ingick i partnerskapet.

Om det amerikanska folket känt till att lagförslaget, som ämnade skydda befolkningen från de stora hungriga bankerna, faktiskt var skrivet av de stora hungriga bankirerna, så hade lagförslaget sannolikt aldrig gått igenom. Men det gjorde det, strax före jul tre år senare.

Den 22 december 1913, när huvuddelen av USA:s kongressledamöter rest hem för julfirande, kördes lagförslaget snabbt igenom och skrevs under någon dag senare av president Woodrow Wilson. Så 1913 startade Federal Reserve Bank, bilden nedan, med ett tomt checkhäfte. Efter det fick den amerikanska staten vända sig till denna hybrid för att få pengar utan att konsultera de amerikanska skattebetalarna. Pengar skapade från ingenting gavs till den amerikanska staten.

USA:s stat har gett Federal Reserve monopol på att trycka pengar efter nationens pengabehov. Sedlar och mynt hyrs därefter ut till staten mot 6,5 procents ränta.

/wp-content/uploads/content/historiskt/kennedymordet/Federal reserve.jpg

Inga folkvalda

Det finns inga folkvalda representanter i Federal Reserve. Det allmänna intrycket bland befolkningen i USA är att det är presidenten som utser högste chefen för Federal Reserve. Och det är riktigt förutom att valet endast kan ske från en lista med namn som levererats efter att först ha godkänts av styrelsen i Federal Reserve.Presidenten har alltså inget riktigt inflytande och påverkan över banken.

Federal Reserve Bank liknar en mystisk pengavarelse som trycker pengar och köper medborgarnas skulder. De sätter räntenivån och bestämmer USA:s ekonomiska policy medan den lånar ut miljarder dollar till andra länder samt hjälper USA att låna miljarder dollar från andra länder. Författaren G Edward Griffin har skrivit boken The Creature from Jekyll Island. Han menar att Federal Reserves upplägg innebär att den alltid tjänar pengar; det är Federal Reserve som agerar så att fastighetsbubblor och aktiemarknadsbubblor skapas.

Så länge ekonomin växer och fler pengar kan tryckas, så länge fungerar systemet. Men när utvecklingen går åt det andra hållet imploderar systemet; när det slutligen stannar, då rasar alltihop. Federal Reserve äger Fort Knox och USA:s stora guldreserv. Men G Edward Griffin tror inte att USA har något guld kvar i Fort Knox, eftersom det inte visas för någon i USA, varken kongressledamöter, senatorer eller presidenten själv.

G Edward Griffin:

– Idag är Federal Reserves mål politiskt. Genom att ta över världens länders monetära system skaffar de sig kontroll. Det är detta som är the New World Order, en fras som de upprepar gång på gång. De tar pengar och köper politiska ledare, medieföretag och organisationer. De skapar maktcentra där de skaffar sig kontroll över ledare i politiska partier, fackföreningar och religiösa sällskap. Om de bara kan kontrollera ledarna för dessa organisationer så har de kontroll över massorna.

Frågan är om det amerikanska folket kan göra sig av med Federal Reserve. Enligt Griffin är det tekniskt möjligt.

– Eftersom FR skapades av kongressen kan den också skrotas av kongressen, säger Griffin. Men för att det ska kunna bli verklighet måste det ske en fullständig omvandling i Washington, eftersom de flesta kongressledamöter och senatorer är sammankopplade med Federal Reserve. Du kan vara säker att om en sådan maktkamp uppstår, så kommer Federal Reserve Bank hellre att sänka nationens ekonomiska system fullständigt än att de ger upp sin makt.

Kennedys kamp

Åter till John F Kennedys kamp. Som en envis DonOuijote fortsatte den unge presidenten sitt korståg mot samhällets profitörer. Den 4 juni 1963 lät han skriva Executive Order 111 10 och gav finansminister Douglas Dillon i uppdrag att trycka statens egna dollarsedlar. Detta beslut har av många uppfattats som ett försök av Kennedy att kringgå Federal Reserve Bank och dess monopol att hyra ut dollar till den amerikanska staten mot ränta. Efter femtio år i händerna på okända ägare tänkte alltså Kennedy återge den amerikanska staten makten att trycka sin egen valuta.

Kennedy beordrade således finansdepartementet att utfärda silvercertifikat att verka mot silvertackor, silver, eller standardsilverdollars i myntverket, the Treasury. Det betyder att för varje uns av silver i det amerikanska myntverkets kassavalv kunde Kennedyregeringen få ut nya pengar i cirkulation och därmed vara på väg att göra alla Federal Reserve-banker arbetslösa. Allt som allt handlade det om att trycka 4,2 miljarder dollar i US Notes, som ersättning för Federal Reserve Notes. Att prångla ut fyra miljarder dollar i cirkulation skulle frigöra lån för nästan 36 miljarder dollar som då kunde tillföras ekonomin. Med en normal marginell sparbenägenhet skulle dessa 36 miljarder motsvara ungefär 350 miljarder dollar som kunde gå från hand till hand i den amerikanska ekonomin. En ansenlig summa pengar 1963.

Tillräckligt mycket av dessa nya Kennedypengar i cirkulation skulle alltså på sikt kunna eliminera efterfrågan av Federal Reserve-pengar. Detta beroende på att Kennedys silvercertifikat skulle backas upp av silver medan Federal Reserve-pengar backas upp av ett löfte, som står skrivet på deras dollarsedlar. Se bilden nedan.

/wp-content/uploads/content/historiskt/kennedymordet/silver.png

Tanken var att finansministern skulle kunna styra pengaflödet efter behov. Och eftersom finansministern fick order av presidenten låg alltså makten över pengarna i Vita huset.

Författaren Edward Griffin anser att Federal Reserve-systemet bör skrotas av flera skäl. Federal Reserve uppnår inte sina mål, det är en kartell som inte arbetar för medborgarnas bästa, det är ett instrument som leder till ocker och skapar en orättvis skatt. Federal Reserve underbygger för krig och destabiliserar landets ekonomi, menar Griffin.

– När Federal Reserve-systemet skapades var det ungefär som att be räven bygga hönshuset och installera larmsystemet, säger Edward Griffin.

Däremot anser inte Griffin att president Kennedys EO 111 10 var ett försök att ta kampen med de hemliga ägarna till Federal Reserve.

– Förespråkarna för JFK-myten påstår att Kennedy blev mördad för att han var på väg att trycka silvercertifikat och därigenom hindra bankirerna sina sedvanliga räntebetalningar på landets valuta, säger Griffin. Verkligheten var i stället den motsatta.

Edward Griffin:

– Finansminister Douglas Dillon kom från en välkänd och mäktig bankfamilj. Det innebar att Kennedy gav befogenhet att utfärda silvercertifikat till Dillon, en medlem av bankbroderskapet, som kunde göra som han ville utan godkännande, ratificering eller annan åtgärd. Dillon skulle naturligtvis ha starka motiv för att vilja bevara dominansen av Federal Reserve-pengar. Teorin att Kennedy var redo att ge ut silvercertifikat är alltså utan bevis eller logik.

”Kommunisten Oswald”

Trots att Edward Griffin skrivit en mycket initierad bok i ämnet Federal Reserve och avslöjat orättvisorna i systemet, kan hans argument om Kennedy ifrågasättas. Först och främst kom de facto lagen om silvercertifikat från presidenten. Om inte anledningen var att kringgå Federal Reserve, vilken var den? Något syfte måste Kennedy ha haft med den. För övrigt får Griffin det att låta som om det var en lag anpassad enbart för finansminister Douglas Dillon. Inte vilken finansminister som helst utan just Dillon.

Kennedy hade givetvis kunnat byta ut Dillon närsomhelst. Dessutom vet alla att presidenten har den yttersta makten i sin egen regering och kan beordra Dillon eller vilken annan finansminister att genomföra beslut på order av presidenten. Edward Griffin nämner inte heller det faktum att fem månader efter mordet på president Kennedy skrotades lagen som möjliggjorde tillverkningen av hans silvercertifikat. Varför skedde det?

/wp-content/uploads/content/historiskt/kennedymordet/OswaldinMinskRetuch.jpgGivetvis kan det ha funnits ett annat motiv för Kennedy att driva igenom Executive Order 111 10, men det är inte känt. Många oberoende utredare anser dock att Kennedys beslut att trycka pengar var ett stort motiv för hans fiender att göra sig av med honom.

Av makthavarna på Wall Street, i försvarsindustrin, högsta militärledningen och CIA sågs John F Kennedy som ”mjuk inför kommunismen”. Samtidigt hävdade Warrenkommissionen att Lee Harvey Oswald, bilden till vänster, var en kommunist.

Varför ”kommunisten Oswald” skulle vilja döda en president som föraktfullt kallades för ”den kommunistälskande presidenten” har aldrig kommenterats av kommissionen eller anhängare av den officiella teorin.

Däremot, om det nu var Oswald som verkligen sköt Kennedy, så kan det konstateras att de fiender som Kennedy skaffat sig under de tusen dagarna i Vita huset hade en otrolig tur som fick alla sina stora problem lösta av en ”ensam galning”.

Övriga artiklar i Para§rafs serie om Kennedymordet finns att läsa här.


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.