19 faktorer som resulterar i rimligt tvivel

Av Dick Sundevall och Nina Silventoinen

I den pågående stora kokainrättegången uppdagas alltmer som är tveksamt och kanske till och med olagligt från åklagarsidan. Senast framkom det att en av åtalspunkterna avser ett narkotikabrott som redan är utrett och avdömt i USA, och där inga svenskar var misstänkta. Men är det värre än så? Hamnade rättegången i Sverige genom falska "bevis" i form av nio kilo kokain?

Vi har skrivit om det här tidigare men vi har därefter grävt vidare – och djupare. För er som inte läst tidigare artiklar på Para§raf om det här kokainet, en kort repetition:

Ensamseglaren Mauritz Andersson greps med 1,2 ton kokain ombord på en av sina segelbåtar av fransk polis den 1 juni 2010. Han förhördes i Frankrike och en rättegång förbereddes där. Men två veckor efter att han gripits och sitter häktad i Frankrike ska två svenska poliser den 15 juni 2010 klockan 21.30 ha hittat nio kilo kokain ombord på en annan av hans segelbåtar, Gloria, bilden nedan, som då låg i Göteborgs hamn.

/wp-content/uploads/content/rattssakerhet/placerat-kokain/BatenHelbild.png

Narkotikaligan

Dessa nio kilo ska Mauritz Andersson ha smugglat till Sverige 2008, enligt åklagarna. Därmed hamnar rättegången i Sverige, och därmed åtalas även Jonas Falk, Hariette Broman och andra för att utgöra någon form av liga som tillsammans med Andersson skulle ligga bakom smugglingen av de 1,2 ton kokain och även tidigare smuggling av stora partier narkotika.

Samtliga dömdes i tingsrätten. Jonas falk som ligaledaren till rekordstraffet 18 års fängelse och 50 miljoner i skadestånd. Hade inte de nio kilona kokain hittats i båten i Göteborg hade Mauritz Andersson dömts i Frankrike. Men ingen annan. Fransmännen hade inga misstankar mot de övriga som skulle komma att åtalas i Sverige.

Underliga omständigheter

Flera av advokaterna i målet hävdade att det var något konstigt med det här beslaget på båten i Göteborg. Några sa rakt ut att de trodde att det handlade om ”placerade bevis”. 

/wp-content/uploads/content/rattssakerhet/placerat-kokain/TreKokainforpackningar.png

Tre av de nio förpackningarna på cirka ett kilo kokain vardera. Foto: SKL

När vi började gräva i det här hittade vi ett antal faktorer som bekräftade advokaternas misstankar:

  1. Mauritz Anderson hade under den här perioden ont om pengar och lånade bevisligen stora som små summor, från vänner och bekanta. Varför skulle han göra det om han hade kokain gömt i båten, som på gatan var värt cirka 40 miljoner kronor? Och som han snabbt hade kunnat sälja till en eller flera mellanhänder för 20-25 miljoner.
  2. Under de här åren hade båten varit till uthyrning och försäljning. Mauritz Andersson hade själv ordnat med visningar och även anlitat andra för att göra det.
  3. Två svenska undercoverpoliser hyrde i perioder båten under 2009 och 2010, som en del i spaningen mot Mauritz Andersson, och hade då bott i den.
  4. Varför beordrade huvudåklagaren i målet, Karin Bergstrand, två kriminalare från Stockholm att undersöka båten i Göteborg två veckor efter att Mauritz Andersson gripits av fransk polis? Två av hennes undercoveragenter hade ju bott i båten i omgångar under 2009 och 2010.
  5. Det hade dessutom, den 13 januari 2009, varit ett av polisen dokumenterat inbrott i båten. Inbrottstjuvarna hade då rotat runt och slitit ut olika föremål ur skåp och lådor.
  6. /wp-content/uploads/content/avslojanden/resulterar-i-rimligt-tvivel/Ladan pa gloria.pngKokainet var inte gömt nere i skrovet, utan låg öppet under Mauritz Anderssons sovplats. Se bilden till höger. Det var bara att lyfta på en lucka under kojen i förpiken så ska kokainet ha legat där i ett väl synligt utrymme, enligt polisernas rapport.
  7. Nio kilo kokain innebär att det är ett av de största enskilda kokainbeslagen någonsin i Sveriges. Men det var inga knarkhundar som nosade upp kokainet. Och det finns ingen utförlig dokumentation om varför undersökningen av båten gjordes just den här kvällen.
  8. Inga tekniker undersökte båten när beslaget gjordes. De kom först dagen därpå, liksom en narkotikahund från tullen, men de hittade då ingenting av värde enligt förundersökningsprotokollet.
  9. Det finns inte ett enda foto av kokainet när det fortfarande skulle ha funnits i båten! Inte ens från en mobilkamera.
  10. Mauritz Andersson tycktes vara mer upprörd över dessa nio kilo än över de 1,2 ton han ertappades med i en annan båt. I förhören i Frankrike reagerade undersökningsdomaren över det och påpekade att det blir ju ingen skillnad vad gäller påföljd, eftersom Andersson redan var gripen med 1,2 ton.
  11. Senare i Sverige svarar Andersson hånfullt i förhören att det ”är ju jävligt logiskt”, att det där kokainet skulle ha legat i hans båt sedan 2008.

Var kom kokainet från?

En invändning mot antagandet att de nio kilona kokain skulle ha placerats som ”bevis” i båten Gloria, har varit att svensk polis inte har tillgång till sådana mängder kokain. Det kan nog stämma. Men fransk polis hade i och med beslaget tillgång till i runda tal 1,2 ton kokain. Och fransk polis hade redan brutit mot internationell rätt genom att placera en gps-sändare på en av Mauritz Anderssons båtar.

Svensk polis har därtill samarbetet i det här fallet med amerikanska DEA, som är USA:s federala narkotikapolis. Via den organisationen och deras kontor i Köpenhamn är det inte svårt att få fram nio kilo kokain. Att DEA inte är främmande för ”kontroversiella” arbetsmetoder finns det gott om internationella exempel på.

Hade kokainet lämnats tillbaks?

Ovanstående om var kokainet kom ifrån är antaganden, eller om man så vill spekulationer. Skulle vi kunna ta reda på om det verkligen var så? Vi började med att pröva ett antagande: Om det nu var så att svensk polis hade fått tillgång till nio kilo kokain från fransk eller amerikansk polis, så måste väl kokainet rimligen lämnas tillbaka efter att det hade fyllt sitt syfte? Som sagt, det hade ju ett värde på gatan på cirka 40 miljoner kronor.

Enligt förundersökningsprotokollet skulle kokainet förstöras sex månader efter att det hade undersökts på Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL), så vi mejlade SKL och frågade om det var destruerat. De svarade att det på direktiv från uppdragsgivaren rikskriminalen inte hade destruerats.

Fick inte fotografera kokainet

Då mejlade vi och frågade om vi fick komma ner till SKL i Linköping och fotografera kokainet. Till saken hör att polisen mer än gärna brukar vara villiga att visa upp olika beslag, och därmed brukar det aldrig vara några problem med att få ta bilder. Vi fick till svar att kokainet förts över till säckar och att förpackningsmaterialet skickats tillbaka till rikskriminalen. Då frågade vi om vi fick komma ner och fotografera kokainet i de nuvarande förpackningarna. Det fick vi inte.

Fick inte fotografera förpackningsmaterialet

Då mejlade vi rikskriminalen och frågade om vi fick komma och fotografera förpackningsmaterialet som kokainet hade funnits i. Vi fick till svar att huvudåklagaren i målet Karin Bergstrand hade beslutat att vi inte fick göra det. Vi överklagade det beslutet och fick då till svar att Karin Bergstrand inte hade befogenhet att fatta ett sånt beslut i det här skedet, utan att det nu var en fråga som rikskriminalen hade att avgöra. Alltså mejlade vi rikskrim och frågade om vi fick komma och fotografera förpackningarna. Det fick vi inte.

Därför ville vi fotografera

Varför allt detta tjat med olika instanser om att få fotografera det här, kanske man kan fråga sig? Var det så viktigt när det i förundersökningsmaterialet finns massor av bilder på kokainet, i sina förpackningar? Nej, det var inte alls viktigt att få fram nya bilder av kokainet och förpackningar – utan det här vara bara vår metod för att pröva vårt antagande: Fanns det dokumenterat att kokainet var förstört enligt normal praxis? Eller hade man fått låna kokainet av fransk eller amerikansk narkotikapolis och nu lämnat tillbaka det? Om vi inte skulle få komma och fotografera beslaget så skulle det rimligen bero på att kokainet var återlämnat. Det är svårt att se någon annan förklaring.

Narkotikahund med dåligt luktsinne

Hur var det då med tullens hundförare och dennes narkotikahund som förmiddagen efter kokainbeslaget kom för att söka igenom båten?

/wp-content/uploads/content/rattssakerhet/placerat-kokain/InteriorRuffen.png

Interiör båten Gloria. Pilen pekar mot förpiken där kokainet ska ha hittats. Foto: Polisen

Vi tyckte att det var underligt att en narkotikahund inte skulle ha markerat mot den trälåda där nio kilo kokain skulle ha legat i två år. Därtill i en båt som legat i vattnet under höst, vinter, vår och sommar, med allt vad det innebär av olika temperaturer och luftfuktighet. Alla som har fritidsbåtar vet ju hur svårt det är att få bort lukten om man glömt något kvar som kan avge lukt i ett utrymme av trä under vintern. Därtill ska en av poliserna, enligt förundersökningsprotokollet, ha stuckit hål på en av kokain-förpackningarna och undersökt innehållet.

Narkotikahunden ska ha genomsökt båten cirka tolv timmar efter att kokainet hittades. Skulle hunden då inte ha reagerat på kvarlämnad lukt i trälådan där kokainet ska ha legat i två år? Och inte heller markerat på den plats där en polis stuckit hål på en av förpackningarna?

Skrattande svar

Vi kontaktade några av polisens och tullens hundförare som var vana att hantera narkotikahundar. De gick med på att svara på våra frågor om de fick källskydd – alltså att de fick vara anonyma. Utan att förklara vad det konkret handlade om för mål, beskrev vi förutsättningarna och frågade om lukt av kokain var speciellt svårt för narkotikahundar att lokalisera? Svaret blev att det var det inte alls. Snarare tvärtom.

När vi frågade om det var sannolikt att en tränad narkotikahund inte skulle ha markerat på någonting, under de här förutsättningarna, svarade en av dem skrattande att:

– I så fall är det dags att pensionera den jycken.

En annan hundförare förklarade att om det hade varit kokain gömt i en vattentank för länge sedan och den sedan hade rengjorts ordentligt, så är det möjligt att hunden hade missat det:

– Men som du beskriver det här så skulle hunden ha markerat på minst två ställen.

– Vadå minst två ställen? Något tredje ställe var inte aktuellt här.

– Jodå, förklarade han. Man fotograferar ju knarket där man hittat det. Och sedan tar man upp det och lägger ut det så att man ser hur många förpackningar det är, och fotograferar det igen. Jag har flera gånger varit med om att hunden efteråt även markerat på stället där knarket varit upplagt för fotografering.

– Är det ett problem att det hade gått cirka tolv timmar sedan beslaget gjordes?

– Nej, det klarar hundarna ändå. Har du inte sett på tv hur fantastisk luktsinne dom här hundarna har och under vilka jobbiga omständigheter dom ändå hittar knark?

Jodå, visst har vi sett det. Och det var just därför vi blev misstänksamma när vi läste att hunden inte hade markerat mot något i båten.

Det hundföraren konstaterade i förbigående om fotografering av narkotikan, är självklart för alla poliser som varit med om den här typen av beslag. Direktiven är glasklara: Ingen får röra narkotikan innan man fotograferat beslaget ur olika vinklar på den plats där det hittats. Det här är absolut grundläggande. Utan sådana bilder blir det svårt för en åklagare att bevisa att narkotikan hittats på platsen ifråga. Men i det här fallet med ett rekordbeslag av kokain genomförde man alltså inte någon sådan fotografering. Här finns det inte en enda bild av narkotikan ombord på båten. Eller uttryckt på annat sätt: Inte en enda bild som visar att de där nio kilona kokain någonsin har funnits ombord på båten Gloria. De bilder som finns av kokainet har tagits på SKL i Linköping.

Inga namn och inga dokument

I förundersökningen beskrivs tullaren och hans narkotikahunds arbete ytterst kortfattat med orden:

Under natten bevakades båten av uniformerad personal och på förmiddagen den 16 juni genomsöktes båten av en tullhund, dock utan resultat.

Vi mejlade tullen i Göteborg och ville veta vem från tullen som gjort den här genomsökningen av båten Gloria med en narkotikahund? De svarade att det ville de inte lämna ut. Då mejlade vi och efterfrågade ett protokoll från genomsökningen och fick till svar att något sådant inte fanns hos tullen, för att i ett sånt här samarbete med polisen är det polisen som för protokoll.

Inget protokoll

Då mejlade vi rikskriminalen och efterfrågade protokollet – och fick till svar att något sådant inte fanns.

Hej,

Angående din begäran att ta del av protokollet från tullens genomsökning av båten Gloria.
Något sådant protokoll finns inte bland de handlingar rörande ärendet som polisen förfogar över.

Mvh

Ingrid Engström, krinsp
RKP/Utredningssektionen

Vi mejlade då återigen tullen i Göteborg och efterfrågade någon form av dokumentation, vad som helst, som visade att det överhuvudtaget varit en narkotikahund från tullen i Göteborg ombord på Mauritz Anderssons båt Gloria den 16 juni 2010:

Hej igen Adam!

Jag har nu under sommaren försökt få fram någon form av dokumentation från tullens undersökning av båten Gloria i Göteborgs hamn under förmiddagen den 16 juni 2010.

Det beskrivs så här i sin helhet i förundersökningen:

Under natten bevakades båten av uniformerad personal och på förmiddagen den 16 juni genomsöktes båten av en tullhund, dock utan resultat.

Tullen har hänvisat till att det är polisen som ska ha fört protokoll över den här genomsökningen av båten. Och polisen hävdar att de inte har någon sådan dokumentation. Vi har också förnekats kontakt med den eller de från tullen som ska ha genomfört undersökningen.

När vi har pratat med hundförare av narkotikahundar inom såväl polisen som tullen på andra platser än Göteborg, så uttrycker de stor förvåning över att en narkotikahund inte skulle ha markerat någonstans på båten Gloria under rådande omständigheter.

Dessa omständigheter är alltså enligt åklagarna i målet:

1. Det ska ha fraktats hundratals kilo kokain i Gloria under åren.

2. Det ska sedan 2008 fram till beslaget i juni 2010, ha förvarats nio kilo kokain i ett förvaringsutrymme av trä (för övrigt ett av de största kokainbeslagen i Sveriges historia).

3. En polis ska under kvällen den 15 juni 2010 ha gjort hål med en kniv i en av förpackningarna med kokain för att undersöka vad det var för innehåll.

Som du säkert har förståelse för så börjar jag därmed undra om det överhuvudtaget har genomförts någon undersökning med tullens narkotikahund vid det här tillfället.

Så min fråga blir därmed: Kan ni på något sätt påvisa att så har skett?

Fram till att vi skickade det här mejlet hade vi fått svar snabbt från de olika enheterna. Men det här mejlet fick vi inget svar på. Efter några veckor påminde vi om mejlet. Men än idag har vi inte fått något svar.

Ytterligare åtta punkter

Till ovanstående elva punkter som gjorde oss misstänksamma, kan utifrån den här genomgången läggas ytterligare åtta punkter:

  1. Det är praxis, vilket också framgår av förundersökningen, att kokainet ska destrueras, alltså förstöras, sex månader efter att det undersökts. De här nio kilona kokain hade på order av rikskriminalen fortfarande inte destruerats efter tre år.
  2. Vi fick inte komma och fotografera kokainet i dess nuvarande förpackningar hos SKL.
  3. Vi fick inte komma till rikskriminalen och fotografera förpackningarna som kokainet låg i när det hittades.
  4. Erfarna hanterare av narkotikahundar anser att det är självklart att en narkotikahund skulle ha markerat på minst två ställen i båten, dagen efter det påstådda beslaget.
  5. Tullen vill inte lämna ut namnen på den hundförare med narkotikahund som skulle ha undersökt båten Gloria.
  6. Tullen har inget protokoll från genomsökningen av båten, utan hänvisar till polisen.
  7. Rikskriminalen har lämnat besked om att något protokoll för en sådan sökning med narkotikahund inte finns avseende det här målet.
  8. När vi till slut hos tullen i Göteborg efterfrågar någon form av dokumentation, vad som helst, avseende att det överhuvudtaget förekommit en genomsökning av båten Gloria med en narkotikahund och personal från tullen den där dagen – får vi inget svar.

Rimliga tvivel

Om man summerar de här sammalagt 19 punkterna med juridiskt språk, närmare bestämt det språk som brukar utmärka domskrivningar, blir det något i stil med:

Vid en samlad bedömning av ovan angivna punkter anser vi att det finns verkligt starka skäl att ifrågasätta om det överhuvudtaget funnits något kokain på båten Gloria under åren 2008 – 15 juni 2010.

Det har därtill av utredningen inte kunnat påvisas att något kokain har funnits där under kvällen den 15 juni 2010, då beslaget enligt uppgift ska ha genomförts.

 

En tidigare artikel om det här kokainet, med bland annat utdrag ur polisförhören med de två undercoveragenterna som hade hyrt båten, finns att läsa här.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.