Nåd i brottmål

Enligt en av grundlagarna, regeringsformen, kan regeringen genom nåd befria eller mildra brottspåföljden. Det finns ingen rätt till nåd och det är regeringens sak att avgöra i varje enskilt fall. Nåd är till för undantagssituationer.

Nåd kan innebära att den dömde befrias eller att domen mildras eller ändras till exempelvis skyddstillsyn, villkorligt eller böter. Det kan även avse befrielse eller mildring av annan rättsverkan som domstolsbeslut om utvisning till följd av brott.

Para§raf kontaktade Therése Berggren, departementssekreterare
Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS) på Justitiedepartementet.

– Nåd till för rena undantagssituationer och inget som man har rätt till, förtydligar Berggren. En fri bedömning görs i varje enskilt fall. Det är inte fråga om en omprövning av domen i brottmålet utan i stället en extraordinär prövning, där hänsyn tas till framför allt vissa förhållanden som har inträffat efter domen och som inte rimligtvis har kunnat påverka domstolens avgörande. Vanligen är det fråga om omständigheter som rör den dömdes personliga förhållanden och som inte var kända för domstolen vid tiden för domen.

Allvarlig sjukdom

Det går inte att tala om någon praxis i nådeärenden i den meningen att nåd beviljas när vissa omständigheter föreligger, men på senare tid är det främst allvarlig sjukdom eller en pågående behandling som inte kan ges inom ramen för verkställigheten av straffet som angivits som främsta skäl i de ärenden där bifall av något slag har meddelats.

– Det är dock viktigt att poängtera att ett bifall i stort sett aldrig innebär att man befrias från straffet, utan det är främst fråga om uppskov med eller avbrott i verkställigheten av ett straff, eller omvandling till en annan typ av straff, till exempel skyddstillsyn eller villkorlig dom.

Omfattas ej av nåd

Det är domstolens uppgift att pröva skuldfrågan, det kan regeringen aldrig ompröva.

Skadestånd och rättegångskostnader kan heller aldrig bli föremål för nåd. Detsamma gäller tvångsmedel som häktning och reseförbud. Nåd kan endast avse en dom som vunnit laga kraft.

Frågor om verkställighet som anstaltsplacering, fotboja och utslussningsåtgärder avgörs av Kriminalvården och kan heller inte bli föremål för nåd.

Skäl som ej brukar leder till nåd:

  • att den dömde uppger sig vara oskyldigt eller felaktigt dömd
  • att straffmätningspraxis har ändrats
  • att den dömde avvaktar beslut om resning
  • att den dömde avvaktar Europadomstolens beslut vid klagomål dit
  • att brottet var en engångsföreteelse
  • att den dömde upplever allmän otrivsel i anstalt, eller att fängelsestraffet inte fyller någon funktion då den dömde är skötsam i övrigt
  • nedstämdhet inför en fängelsevistelse, oro för ekonomi och arbetssituation. Ett fängelsestraff kan sällan avtjänas utan sociala och ekonomiska konsekvenser för den dömde

Hur fattas beslut om nåd?

Vem som helst kan söka nåd för en dömd person. Normalt finns en nådeansökan även om regeringen självmant också kan fatta beslut om nåd. Detta sker dock ytterst sällan.

Ansökan görs skriftligen till Justitiedepartementet och ska innehålla:

  • Den dömdes namn, personnummer, adress, telefonnummer
  • Dom som avses; domstolens namn, datum och målnummer
  • Vilket beslut man vill att regeringen ska fatta
  • Vilka skäl som åberopas till stöd för nåd

Nåd kan sökas fram till att påföljden är helt verkställd. Därefter leder det inte till någon åtgärd från regeringens sida. Om en ansökan avslagits och görs på nytt krävs nya eller starkare skäl.

Inrikesministerns ansvarsområde

När ett ärende är klart föredras det för inrikesministern (tidigare för justitieministern), som föredrar det för regeringen som fattar beslut. Sammanträdena är inte offentliga.

­– Det finns inget särskilt skäl till att nådeärendena numera föredras för inrikesministern istället för justitieministern. De nuvarande ministrarna på Justitiedepartementet, Morgan Johansson och Anders Ygeman, har helt enkelt valt att dela upp ansvaret för olika frågor på departementet på ett sådant sätt att nådeärendena numera faller under inrikesministerns ansvarsområde och föredras för honom. Det är fortfarande regeringen i sin helhet som beslutar i ärendena.

Beslut motiveras aldrig

När ett ärende är klart skickas det ett skriftligt beslut till den dömde. Oavsett om ansökan avslås eller beviljas anges aldrig en motivering till beslutet. Handläggningstiden brukar vara flera månader.

– Regeringens möjlighet att bevilja nåd styrs inte av några regler på detaljnivå, utan regeringen gör en fri bedömning av alla omständigheter som är aktuella i det enskilda ärendet, fortsätter Therése. Eftersom det inte finns några regler som styr när nåd kan eller bör beviljas är det naturligt att besluten inte motiveras. Det ligger i själva nådeinstitutets karaktär. Det har helt enkelt inte ansetts lämpligt eller möjligt med en motiveringsskyldighet.

Ärenden om nåd/upphävande av utvisningsbeslut

År       Inkomna        Helt/delvis bifallna

2014      177                        3

2013      278                        3

2012      324                        6

2011      322                      14

2010      323                        6

2009      307                        4

2008      341                        8

2007      365                      18

2006      480                      22

2005      509                      35

2004      668                      27

2003      620                      27

2002      601                      30

2001      566                      41

2000      677                      53

 

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.